Etikettarkiv: Hallbera Gisladottir

Den stora EM-guiden, lag 13–16

Publicerad den av
5

Sveriges lag har landat i Nederländerna, där EM-slutspelet nu bara är några dagar bort. Därmed har det har blivit dags för bloggens stora EM-guide.

Det handlar om en presentation av samtliga 16 lag, en presentation som är uppdelad i fem avsnitt. I det här inledande inlägget presenterar jag i nedräkningsform de fyra lag som jag tror kommer att hamna sist i sina respektive grupper.

EM inleds ju på söndag klockan 18.00. Spelschemat finner ni här. Och samtliga de 16 spelartrupperna finns här.

I det förra EM-slutspelet blev det ju lottning om den sista kvartsfinalplatsen. Något liknande blir det inte i årets turnering. Om två eller flera lag slutar på lika många poäng sorteras lagen i grupperna enligt följande:

1) Inbördes möten
2) Inbördes målskillnad (om det är fler än två lag på samma poäng)
3) Flest gjorda mål, inbördes (om det är fler än två lag på samma poäng)
4) Målskillnad totalt.
5) Totalt antal gjorda mål.
6) Minst antal poäng i fairplay-ligan. Där ger rött kort 3 poäng och gult kort 1 poäng).
5) Bäst placering på Uefa-rankningen.

Därmed är det dags för genomgången av de 16 lagen. Här är de lag jag tror hamnar på placering 16 till 13:

16) Ryssland
Världsrankning: 25 – har som bäst varit rankat som nummer 11.
Lottning: Grupp B. Spelar enligt följande: 1) Italien den 17 juli 18.00, 2) Sverige den 21 juli 18.00, 3) Tyskland den 25 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Tips: Lämnar EM-slutspelet utan poäng.
Profiler: –
Trolig startelva (4–4–2): Tatyana Shcherbak – Tatiana Sheikina, Daria Makarenko, Anna Belomyttseva, Elvira Ziyastinova – Ekaterina Pantyukhina, Elena Morozova, Anna Cholovyaga, Ekaterina Sochneva – Margarita Chernomyrdina, Nadezhda Karpova.

Kommentar: Det skall sägas direkt, Ryssland och Portugal, är de båda EM-lag som jag känner att jag har klart sämst koll på. Med Ryssland känns det konstigt att jag inte har lyckats skapa någon bra bild, jag har ändå sett ryskorna vid ett par tillfällen i år.

Men såväl mot Sverige i Algarve cup som i dubbellandskamperna mot USA var det ryska laget alldeles för underlägset för att man skulle kunna skilja ut enskilda spelare eller någon spelidé. I alla de här matcherna fick ryskorna mest koncentrera sig på att slå ifrån sig. Och det blev även mycket klara förluster.

Med tanke på hur svaga resultat Ryssland har gjort de senaste åren talar det mesta för att laget får lämna det här mästerskapet poänglöst. Jag kastar dock in en liten brasklapp. Ryssland var väldigt nederlagstippat även inför EM 2013. Där tog man dock poäng både av Spanien och England, och kom faktiskt före engelskorna i gruppen. Som ni kanske minns åkte ryskorna sedan ut efter lottdragning.

På de fyra åren sedan EM i Sverige är känslan dock att rysk damfotboll har tappat några klasser i kvalitet. Eller möjligen stått stilla samtidigt som omvärlden har utvecklats. De ryska klubblagen hävdar ju sig inte längre i Champions League, och landslaget faller allt längre ner på rankingen.

När det gäller truppen saknas viktiga Elena Terekhova. Jag vet inte säkert, men antar att hon är skadad. Hon Elena Morozova och skadeförföljda Elena Danilova är ”resterna” av det talangfulla ryska lag som vann F19-EM 2005.

På senare år har ryska ungdomslandslag haft väldigt svårt att hävda sig, och faktum är att jag skulle bli förvånad om ryskorna tar någon poäng i EM. Den uppfattningen stärktes efter att jag sett höjdpunkterna från gårdagens genrep mot Belgien. Där föll ryskorna med 2–0 efter att ha släppt in två konstiga mål.

Det har varit ganska stor genomströmning av spelare i den ryska startelvan i år. Bland annat har man varierat mellan Tatyana Shcherbak och Alena Belyaeva på målvaktssidan. Men hur Ryssland än ställer upp är det ett lag som Sverige självklart måste besegra om vårt lag skall ha någon chans att nå sitt mål om medalj.

15) Portugal
Världsrankning: 38 – har som bäst varit rankat som nummer 32.
Lottning: Grupp D. Spelar enligt följande: 1) Spanien den 19 juli 18.00, 2) Skottland den 23 juli 18.00, 3) England den 27 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Tips: Bör vara chanslöst på avancemang. Blir sist i gruppen, sannolikt utan poäng.
Profiler: Claudia Neto.
Trolig startelva (4–3–3): Rute Costa – Ana Borges, Carole, Silvia Rebelo, Diana Gomez – Diana Silva, Claudia Neto, Melissa Antunes – Carolina Mendes, Dolores Silva, Ana Leite.

Kommentar: Portugal var sista laget in i EM, har lägst ranking – och man är även en het kandidat till att sluta på sista plats. Laget är uddlöst och har många orutinerade och internationellt oprövade spelare.

Mot Spanien och England skall Portugal vara chanslöst, medan det finns poängchans mot ett brandskattat Skottland. Inte minst med tanke på att lagets storstjärna Claudia Neto är i toppform. Mittfältaren har varit en mycket viktig kugge i Linköping under våren.

Och i landslaget är det på Neto det hänger. Det är hon som både skall vara speluppläggare och avslutare. Men Neto till trots, det rimliga är att Portugal lämnar Nederländerna poänglöst, även om man visade klass tidigare i våras när man spelade 0–0 mot Kanada i Algarve cup. Det var i och för sig ett reservbetonat Kanada, men ändå bra gjort av portugisiskorna.

14) Island
Världsrankning: 19 – har som bäst varit rankat som nummer 15.
Lottning: Grupp C. Spelar enligt följande: 1) Frankrike den 18 juli 20.45, 2) Schweiz den 22 juli 18.00, 3) Österrike den 26 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 3 procent
Tips: Åker ut i gruppen
Profiler: Gudbjörg Gunnarsdottir, Sara Björk Gunnarsdottir och Dagny Brynjarsdottir.
Trolig startelva (5–4–1): Gudbjörg Gunnarsdottir – Katrin Jonsdottir, Glodis Perla Viggosdottir, Sif Atladottir, Ingibjörg Sigurdardottir, Hallbera Gisladottir – Agla Maria Albertsdottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir, Fanndis Fridriksdottir – Harpa Thorsteinsdottir.

Kommentar: Island skrällde sig till kvartsfinal 2013. Då gick man vidare som bästa grupptrea efter kryss mot Norge och seger mot Nederländerna. Den här gången är lottningen egentligen bättre, trots det känns avancemang inte troligt. Laget riskerar nämligen att fällas av korsbandsskador.

I juni drog Margret Lara Vidarsdottir av sitt korsband, vilket gör att den rutinerade målskytten missar EM-slutspelet. Samma typ av skada håller även Elisa Vidarsdottir, Dora Maria Larusdottir och Mist Edvardsdottir borta från mästerskapet i Nederländerna.

Det gör att en rätt smal trupp blir ännu smalare. Och jag tippar därför Island sist i grupp C. Men det är värt att poängtera att det känns rätt öppet bakom Frankrike, och att det därmed är långt ifrån omöjligt för Island att ta sig vidare till kvartsfinal. Och väl där kan ju isländskorna alltid hämta inspiration från sitt herrlandslags framfart i EM i fjol.

Men för att Island skall kunna blanda sig i medaljstriden måste alla lagets nyckelspelare pricka toppformen samtidigt. Och visst har Island några matchvinnare i målvakten Gudbjörg Gunnarsdottir, i fantastiska vinnarskallen Sara Björk Gunnarsdottir och i starka Dagny Brynjarsdottir.

Jag gillar den isländska inställningen och kampviljan, men tyvärr är min känsla alltså att skadeläget gör att ”The Dottirs” får svårt att upprepa det bragdartade avancemanget från 2013. På pappret kallar isländskorna sin uppställning för 3–4–3. Men troligen blir det snarare 5–4–1 i många matcher.

Island har vilat sig i form. Man har inte spelat någon träningsmatch den senaste månaden. I genrepet föll man med 1–0 mot ett starkt Brasilien i mitten av juni, segermålet gjordes av Marta.

I den matchen var varken Dagny Brynjarsdottir eller EM-kvalets skyttligavinnare Harpa Thorsteinsdottir med, vilket säger att Island trots allt kan bli svårspelat i EM. För båda är förstås viktiga för laget. Apropå genrepet mot Brasilien enades båda lagen efter slutsignalen i en gemensam vulkan. Kul.

13) Belgien
Världsrankning: 22 – det är Belgiens bästa ranking någonsin.
Lottning: Grupp B. Spelar enligt följande: 1) Danmark den 16 juli 20.45, 2) Norge den 20 juli 18.00, 3) Nederländerna den 24 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 3 procent
Tips: Blir sist i gruppen. Men jag tror inte att laget blir poänglöst.
Profiler: Tessa Wullaert och Janice Cayman.
Trolig startelva (4–4–2): Justien Odeurs – Davina Philtjens, Aline Zeler, Heleen Jaques, Maud Coutereels – Lenie Onzia, Tine de Caigny, Julie Biesmans, Elke van Gorps – Tessa Wullaert, Janice Cayman.

Kommentar: Belgiens röda flammor är ett lag på väg uppåt. Men man slår ändå rejält ur underläge i den här gruppen.

Med tanke på motståndet skulle jag bli förvånad om man tog sig vidare till kvartsfinal. Däremot tror jag att belgiskorna kommer att ta poäng. Laget har nämligen visat att man inte på något sätt är ofarligt. Man har framför allt bra kontringsfart genom de båda högklassiga toppspelarna Tessa Wullaert (Wolfsburg) och Janice Cayman (Montpellier). De båda gjorde de båda konstiga målen i gårdagens genrep mot Ryssland. Se länk ovan.

Belgiskorna har gjort väldigt varierande resultat den här våren. På pluskontot finns 4–1-seger mot Italien, 5–0-seger mot Skottland och meriterande 1–1 mot Japan.

Mindre bra resultat är 1–4 och 0–7 mot Spanien samt 1–4 mot Nordkorea.

Belgien har matchat rejält den senaste tiden. Man mötte alltså Ryssland så sent som i går. De senaste veckorna har man även noterat 0–7-fiaskot mot Spanien förrförra veckan samt 0–2 mot Frankrike i fredags. Man har ändrat en del i sin laguppställning från match till match. Tänkbara skillnader i startelvan från det ovan är att Imke Courtois kan komma in i backlinjen, Yana Daniëls på vänstermittfält eller Elien van Wynendaele på centralt mittfält.

Lagets brister finns i de bakre leden. Det finns frågetecken både för om den 20-åriga målvakten Justien Odeurs och för om mittlåset håller tillräcklig klass. Positivt är att man nästan spelar på hemmaplan, och sannolikt borde kunna få bra publikstöd mot både Norge och Danmark. Just danskorna vann man för övrigt mot så sent som ifjol.

Nu tror jag alltså inte att Belgien går vidare. Men en toppmatch av tre tror jag att man kommer att göra. Man slog exempelvis Nederländerna i höstas. Favorit i repris?

Det var del av av Den stora EM-guiden. I del 2 presenteras lagen på platserna 9–12.

Fransk final, 30+ och helgens damallsvenska matcher

Publicerad den av
11

Som väntat blir det en helfransk final i Champions League. Jag såg stora delar av Lyon–Manchester City, och även om Lyon aldrig var riktigt illa ute levde matchen trots allt hela vägen – vilken man ju inte hade förväntat.

Det är ju nämligen högst oväntat att Lyon nu har förlorat två raka hemmamatcher i WCL med 1–0. I går gjorde man det trots att man dominerade spelet och att Manchester City inte förmådde skapa mycket av egen kraft. Målet fick ju exempelvis Carli Lloyd till skänks av Sarah Bouhaddi:

Under matchen imponerades jag mest av Wendie Renard och Saki Kumagai. Deras skicklighet är grunden i Lyons spel. Renard är snabb, stark, passningssäker, bra i luftrummet – hon har i princip alla de egenskaper en mittback önskar. Kumagai är bolltrygg, passningsskicklig, placeringssäker och alltid spelbar – en klockren defensiv innermittfältare.

Saki Kumagai

Att man sedan har tre av världens allra bästa forwards gör ju inte saken sämre. I går var ingen av dem speciellt effektiv, men så lurades Lyon också på ett par kanonlägen av domaren.

Det är ju så tråkigt att det på höginternationell nivå ofta är domaren som är klart sämst på planen. Så var det även i den här matchen. Bland annat missade den schweiziska huvuddomaren en given straff när Karen Bardsley mejade ner Alex Morgan vid straffområdesgränsen. Domaren dömde också bort Lyon när Morgan fick öppet läge i Citys straffområde efter en nickduell. I andra riktningen fick målskytten Lloyd gult kort efter att ha stått för en klockren brytning.

Morgans straffsituation var ännu mer solklar än den här som PSG fick straff mot Barca för:

I finalen blir förstås Lyon storfavoriter. PSG är bra, men det känns som att det bara är nerver som kan sänka Lyon i Cardiff.

Innan jag går vidare till damallsvenskan tänkte jag rapportera om skilda världar för fjolårets två största stjärnor i serien.

Publiken i Wolfsburg gav stående ovationer när Pernilla Harder byttes ut efter 61 minuter och tre mål mot Mönchengladbach i dag. I USA däremot frågasattes Marta av egna lagkaptenen Ashlyn Harris. Hårt att ge sig på en lagkompis som knappt varit i laget i en vecka…

Så till damallsvenskan. Innan jag går in på matcherna tänkte jag bara berätta om en liten upptäckt jag gjort i dag.

Jag funderade lite över lite äldre och rutinerade svenska spelare, och började kolla hur många i damallsvenskan som fyllt 30 år. Av de svenska spelarna hittade jag bara sju stycken. Inte ens om man lägger man till de (Lina Nilsson, Hanna Pettersson och Sandra Adolfsson) som kommer fylla 30 under kalenderåret får man ihop en elva.

Jag kan ha missat någon, men här är de svenska 30+-spelare jag hittade i året damallsvenska:

* Carola Söberg,
* Annica Svensson,
* Marie Salander,
* Lisa Dahlkvist,
* Katrin Schmidt,
* Madeleine Tegström,
* Lotta Schelin .

Utomlands finns ytterligare fem svenska elitspelare som fyllt 30, i Hedvig Lindahl, Stephanie Öhrström, Linda Sembrant, Nilla Fischer och Caroline Seger. Men jag måste säga att jag ändå blev lite förvånad. Jag hade inte tänkt på att vi har sådan brist på rutinerade svenska spelare.

Så till matcherna i den tredje omgången. Det började med Örebro–Hammarby, en match jag bara har sett den första halvleken av. Där var Hammarbys inledande press imponerande vass. Den första kvarten var Bajen överlägset, och stressade sönder ett betydligt mer namnkunnigt motstånd. Man hade betydligt bättre passningskvalitet och hade så långt överlägset mycket större bolltrygghet.

Även om Hammarby gjorde det bra kan jag inte låta bli att vara besviken på Örebros start. Laget var passivt, och visade upp ett otroligt svagt passningsspel. Så dålig kvalitet får inte ett lag med massor av landslagsmeriterade eller -aspirerande spelare ha i sitt uppbyggnadsspel. Faktum är att hemmaspelarna inledningsvis såg ut som träben, eller som att de spelade i träskor.

Det kändes faktiskt som att Örebrospelarna varken hade kompetens eller någon strategi för hur de skulle spela sig förbi en hög press. Mitt i halvleken bedarrade dock Bajens press, samtidigt som Örebro började få ordning på sitt passningsspel. Hemmalaget jobbade sig in i matchen och lyfte spelet, dock utan att kunna spela till sig en enda riktig målchans före halvtidsvilan.

Eller, en bra chans hade man ju. Örebro blev ju faktiskt bestulet på ett mål av domaren Malin Johansson. För det är ju ett otroligt svagt domslag att ge Emma Holmgren frispark när målvakten släppte in en frispark från mittplan i 28:e minuten.

Målet berodde ju på bristfällig tajming från Holmgren, inte på någon ojusthet. Jag har haft höga förväntningar på Holmgren inför hennes debutsäsong i damallsvenskan, men i de tre första omgångarna har målvaktstalangen inte hållit den nivå jag hoppats på. Hon har blandat och givit alldeles för mycket. Vi får se om hon kan lyfta sig framöver.

I den andra halvlek jag bara sett höjdpunkter från reste sig till slut Örebro och Julia Spetsmark gjorde två snygga mål. Örebro känns som ett mittenlag.

Kul för Hammarby att ta första poängen, och dessutom lyfta över nedflyttningsstrecket. De passerade den andra nykomlingen, LB07 som vek ner sig rejält i vattenmassorna på Limhamns IP i omgångens andra match. Så där håglöst får inte Malmölaget uppträda om man skall spela vidare i damallsvenskan även 2018. De fina intentionerna från de två första omgångarna var som bortblåsta.

Kristianstad däremot visade klass i Skånederbyt. 3–0-segern måste ha smakat mumma för Elisabet Gunnarsdottir och hennes spelare. Faktum är att laget hade elva raka damallsvenska matcher med insläppta mål bakom sig, och man hade inte gjort fler än två i en damallsvensk match sedan mötet med AIK i sista omgången 2015 (seger med 5–0).

Nu höll man nollan och gjorde dessutom tre mål i samma halvlek. Det här kan visa sig bli en nyckelseger för KDFF. Inte minst om det visar sig att det lossnade för tvåmålsskytten Amanda Edgren. Jag har gillat hennes irrationella och kreativa spelstil ändå sedan jag såg henne göra korta inhopp för Göteborg. Edgren har potential att vara en damallsvensk stjärna – om hennes självförtroende bara når samma nivå som hennes talang.

Om det var monsunregn i Malmö i går var det snö i Piteå i dag. Där inledde hemmalaget genom att visa dåligt självförtroende i mötet med Kvarnsveden. Framför allt fick Madelen Janogy stora darren när chanserna dök upp. Även hon fick dock spräcka nollan till slut – något Piteå kan ha nytta av framöver.

Jag har gillat Julia Karlernäs sedan jag såg henne första gången. I dag visade hon mod och tajming när hon nickade in de två första målen. Medan övriga spelare duckade eller tittade bort gick Karlernäs distinkt mot bollen.

Utöver Karlernäs var matchens huvudpersoner June Pedersen – seriens bästa hörnläggare hade tre assist, samt duon Hilda Carlén och Tabitha Chawinga. Chawinga hade en handfull högkaratiga målchanser, men varje gång stod Carlén i vägen. Pitemålvakten är oftast bra på närspelet, i dag var hon briljant. Det var verkligen en match som passade Carlén, och hon visade hög klass.

Chawinga däremot får fila lite på avsluten. Kanske att hon kan gå i skola hos Marija Banusic. I dag hade jag hoppats för kolla in skytteligaledaren mer noggrant. Men hon var inte i speldugligt skick, och följde matchen från läktaren.

Då klev i stället Jessica Samuelsson fram som matchvinnare. Högerbacken vikarierade som högerforward, och när även Kristine Minde tvingdes kliva av i paus var det Samuelsson som stod för tyngden i LFC:s anfall. Faktum är att jag skrattade till lite när Samuelsson missade tajmingen vid något inlöp på inlägg i början av matchen. Jag tänkte, att ”ok då, hon är ju back egentligen”.

Men därefter omvärderade jag min bild av Samuelssons löpningar i straffområdet. Den rörelse hon hade vid 1–0-målet var nämligen bättre än vad man brukar får se från flera av våra landslagsforwards. Har ni tillgång till höjdpunkterna på damallsvenskan.tv, kolla gärna hur Samuelsson stannar till, backar (och får samtidigt med sig Hallbera Gisladottir någon meter bakåt) innan hon sätter fart in i den lucka som bildats. Högklassigt forwardsarbete!

Även om det satt hårt åt var ju LFC:s seger helt i sin ordning. Lina Hurtig var väldigt bra ute på vänsterkanten, men hamnade inte i avslutningslägen. Tove Almqvist var också bra, och hade tre kanonchanser. Avsluten var dock både för tama och för snälla. Skönt då för LFC att Samuelsson var på hugget. Två mål, ett ribbskott och ett friläge är ju mer än godkänt facit för en vikarie…

Slutligen några ord om elitettan. Där är Växjö och Assi enda fullpoängarna efter tre omgångar. Växjö vann tippade toppmötet med Umeå med 1–0 efter mål av Anna Anvegård på frispark. Jag har inte sett det, men det är officiellt bokfört som självmål eftersom bollen tydligen ändrade riktning på en Umeförsvarare.

Assi vann klart mot Sundsvall och känns som ett stabilt mttenlag, kanske med chans på övre halvan. Om Kalixgänget däremot hänger med i kampen om de allsvenska platserna någon längre period skulle det vara en skräll.

Känslan efter tre av 26 omgångar är att kampen om de två topplatserna kommer att stå mellan Växjö, Umeå, Kalmar och kanske även AIK.

Däremot verkar det som att jag övervärderade Mallbacken rätt rejält när jag såg dem göra en bra halvlek mot Göteborg FC i våras. Värmländskorna står på noll poäng och får nog svårt att blanda sig i den absoluta toppstriden.

Vid dagens förlust i Kalmar gjorde Amanda Fredriksson hattrick. Det går att se på den här länken. Apropå Kalmar har deras lagkapten Mathilda Johansson Prakt dragit av korsbandet, och därmed spelat klart för i år.

 

Har Tyresös spelare tillräckligt sportsligt fokus?

Publicerad den av
1

Helgens begivenheter är förstås kvartsfinalerna i Champions League. Jag tippade dem i all hast i samband med lottningen för fyra månader sedan.

Då skrev jag bland annat att Tyresö vinner 99 av 100 dubbelmöten med Österrikes storlag Neulengbach. Det tipset har jag fått modifiera lite, för det har ju hänt ett och annat sedan dess. Och då tänker jag förstås inte bara på de här övergångarna.

Här är min genomgång av de fyra kvartsfinalerna. Oddsen gäller för hela dubbelmötet:

* Tyresö FF – NÖSV Neulengbach
Söndag 14.45
Tips: 85–15
TV: Direktsänds av Tv4sport 14.45. För er som inte har kanalen går matchen även att se här.

Rent sportsligt har Tyresö kastat om rejält i laget, vilket givetvis är en osäkerhetsfaktor. Den osäkerhetsfaktorn är dock inte i närheten av lika stor som den som de senaste veckornas ekonomiska kris har bidragit med. Tränare Tony Gustavsson och Caroline Seger pratar lite om det i den här SVT-intervjun.

Fotbollsmässigt skall Tyresö vara minst en klass bättre än Neulengbach. Motståndet är dock inte helt ofarligt. De har kryssat mot tyska topplag i träningsmatcher i vinter. Deras stjärna heter Nina Burger och är en riktigt målfarlig forward. I vinter har hon fått uppbackning av Taiwans bästa spelare Tseng Shu-O. Den senare är en kvick tekniker. Ett klipp med vad hon uträttade i Australiens W-league för två vintrar sedan finns här nedan. Det är hon som har lila hår…

Trots gästernas farliga anfallsduo skall Tyresö alltså vinna det här dubbelmötet – om man nu inte tappat bort allt sitt sportsliga fokus i all oreda.

Väl så intressant som resultatet blir att se publiksiffran i hemmamötet. För den säger en hel del om huruvida Tyresöborna står bakom krisklubben, eller om folket håller på att vända klubben ryggen.

Klart är att Tyresö har stora delar av svensk media mot sig. I dag har Expressens Tomas Pettersson förklarat att han känner sig provocerad av klubbens agerande. Aftonbladets Petra Thorén tycker att det är läge att spränga luftslottet och börja om i elitettan. Dessutom har bland annat Max Wiman på Sydsvenskan och Åke Stolt på Idrottens Affärer rejält ifrågasatt tanken att rädda ekonomin genom ett diffust biståndsprojekt.
En intressant sak i Wimans krönika är att det uppges att Aftonbladets siffra på Veronica Boquete:s lön skall ha varit felaktig. Siffran skall ha gällt två icke utbetalade löner. Alltså skulle hon i så fall tjäna cirka 80000 kronor i månaden – alltså hälften av den summa som stod i tidningen.

* ASD Torres Calcio – 1. FFC Turbine Potsdam
Söndag 15.00
Tips: 10–90
TV: Sänds i Italien på BLU Live. Här finns en stream. Jag har inte fått länken att funka, men den kanske går när matchen väl är i gång.

Svensklaget Potsdam har inlett vårsäsongen med fyra raka segrar, och man leder just nu Frauen-Bundesliga. Torres har i och för sig sju raka segrar i den italienska ligan, men man ligger bara trea i ligatabellen.

Hallberg Gisladottir

Hallberg Gisladottir

Potsdam är således gigantiska favoriter i det här dubbelmötet. Skall Torres ha minst chans måste man vinna hemma, helst efter att ha hållit nollan. Som vanligt är Patrizia Panico Torres nyckelspelare. Ny i truppen är ju också isländska Sverigebekantingen Hallbera Gisladottir.

Gissningsvis kommer Antonia Göransson att få väldigt liten – om ens någon – speltid nere i Italien. Vår svenska landslagsspelare har ju nämligen fått nöta mycket bänk i de viktiga matcherna för Potsdam på sistone.

* VfL Wolfsburg – Barcelona
Söndag 17.00
Tips: 95–5
TV: Direktsänds av Eurosport 17.00. Och på den här länken.

Det andra tyska svensklaget är ännu större favoriter i sitt dubbelmöte. I och för sig har de regerande mästarinnorna startat 2014 ganska svagt, medan Barcelona är obesegrat i Spanien.

Barca har dock tappat Vicky Losada till Western New York Flash. Och Frauen-Bundesliga är ju väldigt mycket bättre än den spanska ligan, och allt annat än två segrar för Nilla Fischer och de andra affischnamnen i Wolfsburg vore en stor skräll.

* Birmingham City Ladies FC – Arsenal Ladies FC
Måndag 20.00
Tips: 35–65
TV: Livestreamas på http://www.birminghamcityladiesfc.co.uk – jag vet inte om sändningen är geoblockad eller om den går att se från Sverige.

Just Birmingham och Arsenal var fjolårets besvikelser i WSL. Birmingham var den största besvikelsen, och tog bara 18 poäng på 14 matcher. Sedan dess har laget dessutom tappat rutinerade duon Laura Bassett och Rachel Unitt. Ersättarna är okända för mig, vilket gör att det vore en skräll om laget kan skaka Arsenal.

Anouk Hoogendijk

Anouk Hoogendijk

Den forna storklubben reste ju sig under hösten i fjol. Och även om de har tappat flera namnkunniga spelare, bland annat speluppläggaren Kim Little, så har man även ett antal intressanta nyförvärv. Bland dem finns Englands lagkapten Casey Stoney, holländska Anouk Hoogendijk samt japanska duon Yukari Kinga och Shinobu Ohno.

Dessutom har Arsenal sju segrar och två kryss på de nio senaste inbördes mötena. Det är alltså stor fördel Arsenal. Det största hotet mot Londonlaget är väl alla förändringar, och risken att man inte har spelat ihop laget.

* Därmed lämnar vi Champions League. Det spelas en del annan fotboll också i helgen. I Tyskland avgörs fyra matcher i Frauen-Bundesliga i helgen. På DFB-tv visas Olivia Schough och Bayern München, som tar emot SGS Essen, med start 13.40 i morgon lördag.

Olivia Schough

Olivia Schough

* I morgon är det även premiär i finska Naisten Liiga och återstart i danska 3F-ligan. En utmärkt genomgång av den förväntade toppstriden i Finland finns här. Noterbart i Danmark är att ligaledarna Fortuna Hjörring har tappat sin rumänska forward Laura Rus till Suwon FMC i den sydkoreanska ligan. Här skriver hon lite om förra helgens ligadebut där.

* På söndag spelar alla fyra topplagen i den franska ligan. Veckans höjdpunkt är Juvisy–Montpellier, ett möte som med rätta kan kallas bronsmatch. Den spelas 15.00 på söndag.

* Slutligen avgörs gruppspelet i F17-VM nätterna mot söndag och måndag. Vid midnatt på natten mot söndag avgörs den mest spännande gruppen, den där Kanada, Tyskland och Nordkorea gör upp om andraplatsen bakom Ghana. Eurosport direktsänder matchen Tyskland–Nordkorea.

Midnatt, natten mot måndag, visar Eurosport Spanien–Paraguay, en match där spanjorskorna med mycket stor sannolikhet kommer att lägga beslag på den åttonde och sista kvartsfinalplatsen.

Bilder av Island, och Eyjolfsson slutar

Publicerad den av
1

Detta bildspel kräver JavaScript.

I dag har Islands förbundskapten Siggi Eyjolfsson lämnat sin post. När VM-kvalet drar i gång kommer alltså Thora Helgadottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Margret Lara Vidarsdottir och de andra att ha en ny förbundskapten.

Apropå den nyheten är jag framme vid mitt näst sista bildspel från EM, nämligen bilder av just Island från Halmstad. Det här är det näst sista inlägget med EM-bilder. Det jag har kvar att lägga upp, innehåller bilder från de svenska träningar som jag besökte.

Men i väntan på dem får ni hålla till godo med följande bilder av Island:

Guide till EM-kvartsfinalerna

Publicerad den av
7

Inför gruppspelet rankade jag alla EM:s lag, och försökte gissa deras startelvor. Jag prickade inte speciellt rätt varken när det gäller rankingen eller de tolv startelvorna. Eller jo, Sveriges premiärelva satte jag trots allt…

Men trots att utfallet av min förra ranking var tveksam så gör jag ett nytt försök nu inför kvartsfinalerna.

Här är min guide till de fyra kvartsfinalerna:

* Sverige–Island
Örjans vall, Halmstad, i morgon söndag 15.00

Jag kommenterade Island ganska ingående i det förra inlägget. När det gäller Sverige gissar jag att Pia Sundhage kommer att match laget ungefär som hon gjorde mot Finland – alltså sanslöst offensivt.

Det talar för att Lina Nilsson och Sofia Jakobsson återkommer i startelvan trots att Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist var två av Sveriges allra bästa spelare mot Italien.

Det innebär också att jag tror att Therese Sjögran får börja på bänken, trots hennes succéinhopp senast. Men hon lär säkert få göra ett inhopp.

Det här är min teori om hur Sundhage tänker, och skall väl räknas som en kvalificerad gissning.

Hos Island drog Holmfridur Magnusdottir på sig sin andra varning i turneringen i andra övertidsminuten mot Holland. Det innebär att hon är avstängd, vilket är en klar försvagning av den isländska offensiven.

Mitt tips är att Island startar med övriga tio spelare från startelvan mot Holland, och att Magnusdottir ersätts av Harpa Thorsteinsdottir.

Troliga startelvor:
Sverige: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Island: Gudbjörg Gunnarsdottir –  Dora Maria Larusdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Harpa Thorsteinsdottir, Rakel Hönnudottir – Margret Lara Vidarsdottir.

Tipset: 80–20 i svensk favör.

* Tyskland–Italien
Myresjöhus Arena, Växjö, i morgon söndag 18.00

Tysklands nya, unga lag har varit ojämnt hittills. Många av spelarna ingick i det lag som spelade final i F20-VM i fjol, som också var ganska ojämnt. När de fick tidig utdelning spelade de makalöst fin fotboll. När de inte gjorde mål i sin startoffensiv var de däremot inte lika imponerande.

Minns bland annat att de krossade USA i gruppspelet. 3–0-segern var i underkant. Men i finalen förvaltade de inte sina chanser, och i stället kunde USA kontra sönder tyskorna. Det blev ju amerikansk 1–0-seger där.

Det stämmer väl med det tyska lag vi har sett i EM. Mot Island spelade de stundtals uppvisningsfotboll. I matchen efter föll de för första gången på 17 år i en EM-match, 1–0 mot Norge.

Så om Tyskland får hål på Italien på ett tidigt skede lär det kunna bli stora siffror. Annars kan faktiskt italienskorna skrälla. Tyskornas vänsterförsvar känns inte hyperstabilt, och Melania Gabbiadini är en av turneringens allra bästa högeryttrar.

Frågan är hur Silvia Neid resonerar kring sin startelva. Nu när Jennifer Cramer och Lena Goessling åter är tillgängliga gissar jag att hon går tillbaka till de spelare som krossade Island. Fast säker är jag inte. Det skulle kunna bli ett gäng förändringar efter förlusten – även om den inte verkade tynga tyskorna speciellt mycket.

Stämmer det Antonio Cabrini sa inför Sverigematchen så är mittbacken Laura Neboli redo för spel hos Italien. Det lär vara betydelsefullt, då hon håller till i Duisburg och känner till alla de tyska anfallsspelarna. Hon ersätter alltså troligen Roberta d’Adda i mittförsvaret.

Annars lär Italien spela med samma lag som besegrade Danmark med 2–1 i förra veckan. För även om Elisa Camporese åter är spelklar tycker jag att Sandy Iannella var så bra mot danskorna att jag tror att hon åter får förtroendet.

Troliga startelvor:
Tyskland: Nadine Angerer – Leonie Maier, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Nadine Kessler – Lena Lotzen, Dzsenifer Marozsan, Melanie Leupolz – Celia Okoyino da Mbabi.

Italien: Chiara Marchitelli – Elisa Bartoli, Laura Neboli, Cecilia Salvai, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Sandy Iannella – Patrizia Panico.

Tipset: Tyskland är favorit till 75–25.

 * Norge–Spanien
Guldfågeln Arena, Kalmar, måndag 18.00

Det här är den på förhand klart mest ovissa kvartsfinalen. Det är två helt olika spelstilar som möts, och jag tror att det här passar Norge bäst.

Spanien kommer att rulla runt bollen, medan norskorna lugnt kan få koncentrera sig på kontringar. Det borde passa dem bra. Norskorna har varit imponerande stabila i defensiven, vilket trots allt är ganska oväntat. Målvakten Ingrid Hjelmseth har utstrålat säkerhet, och hon har ju faktiskt inte släppt in ett enda spelmål.

Känslan har ju varit ett tag att Norge håller på att bygga något bra. Det bör minst leda till brons i EM.

För Spanien är det en framgång att ha nått kvartsfinal. Känslan är att de har blivit lite sämre för varje match, och att de är nöjda med att ha avancerat ur gruppspelet.
Å andra sidan kan de spela avslappnat nu, för medalj vore klart mer än vad någon hade förväntat sig från dem.

När det gäller startelvorna är de inte helt självklara. Spanien har roterat en aning. Men jag tror att de gör som mot Ryssland, alltså satsar på att ha med sina båda 90-talister Alexia Putellas och Vicky Losada i startelvan.

Hos Norge fick Even Pellerud angenäma problem när en reservbetonad uppställning besegrade Tyskland. Jag tror dock att han återgår till det lag som slog Holland i andra omgången. Här känner jag mig dock väldigt långt ifrån säker.

Apropå inget är det anmärkningsvärt att Ingvild Isaksen bokförts för segermålet mot tyskorna när det är så tydligt att Elise Thorsnes, om än ofrivilligt, är sista norska på bollen.

Troliga startelvor:
Norge: Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Trine Rönning, Marit Fiane Christensen, Toril Akerhaugen – Caroline Graham Hansen, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen, Kristine Hegland – Ada Stolsmo Hegerberg.

Spanien: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Vicky Losada – Alexia Putellas, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete.

Tipset: Jag ser Norge som knapp favorit till 55–45.

* Frankrike–Danmark
Linköping Arena, måndag 20.45

Frankrike blev enda fullpoängaren i gruppspelet, medan Danmark lottades vidare efter att bara ha tagit två poäng.

Utgången av den här matchen borde alltså vara självklar. Inte minst med tanke på att Frankrike har massor av matchvinnare, medan Danmarks problem är just att man saknar en utpräglad spjutspets.

Fast det finns ett stort MEN här. Frankrike har ju aldrig tagit en medalj i landslagssammanhang. I tre raka mästerskap har de fallit på målsnöret. Nu borde det inte vara möjligt. Men efter att ha sett fransyskorna på ett närmast absurt sätt rada upp missade målchanser i tidigare medaljchanser inser jag att de har en mental barriär att besegra här.

Får fransyskorna hål på danskorna bör det här alltså bli en enkel historia. Men för varje minut som Danmark håller nollan kommer det mentala spöket att växa bland de franska spelarna.

Och jag har sett Danmark ge toppländer bra matcher förr. De har ju flera riktigt bolltrygga spelare, med Katrine S Pedersen och Pernille Harder i spetsen. Frågan är dock om Kenneth Heiner-Möller kör vidare på det lag han hade i början av turneringen, eller det han spelade mot Finland. Jag tror att han återgår till samma startuppställning som mot Sverige och Italien.

Hos Frankrike slutar jag inte att förvånas över att inte förbundskapten Bruno Bini bygger sitt lag kring Lyons centrallinje, utan att spelare som Louisa Necib, Elodie Thomis, Eugenie Le Sommer och Amandine Henry ofta är bänkade från start.
Henry lär inte få spela alls i slutspelet. För övriga tre finns det nog en plats i startelvan, och jag gissar att Necib får den, men det kan lika gärna bli Le Sommer, som är trea i EM:s poängliga med två mål och två assist.

Troliga startelvor:
Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Elise Bussaglia – Louisa Necib, Camille Abily, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Sofie Junge Pedersen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Mariann Gajhede Knudsen, Johanna B Rasmussen – Pernille Harder.

Tipset: Fransyskorna är hela EM:s guldfavoriter nu. Därmed är de förstås också jättefavoriter i den här matchen, 90–10.

En analys av alla EM-lag

Publicerad den av
Svara

Jag har under en längre period studerat alla tolv lagen i EM. Och för en tid sedan började jag samla all fakta i ett utkast här i bloggen. Tanken var att det skulle resultera i en riktigt nördig genomgång med ett inlägg per lag.

Men väldigt mycket EM-tid de senaste veckorna har gått åt till att producera högklassigt material till tidningen. Och jag måste säga att jag både är nöjd och stolt över de artiklar vi på BT-sporten har kört inför EM.

Dessutom har kvällstidningarna och bloggen Spelare 12 gjort utmärkta och fullmatade genomgångar av alla lag de senaste veckorna.

Så tolv fullmatade inlägg blev det inte. Men jag känner ju att jag inte bara vill kasta det här materialet som jag trots allt lagt en hel del tid på. Därför får min ranking av EM-lagen bli ett långt inlägg i stället. Hoppas någon orkar läsa igenom allt…

Innan jag går in på själva rankingen vill jag lätt nördigt spekulera i hur många poäng som kommer att behövas för avancemang till kvartsfinal.
Tre gånger tidigare har tolvlagssystemet använts i EM eller OS, vilket innebär att de två bästa treorna går till kvartsfinal.

Så här har det sett ut för de tredjeplacerade lagen i de turneringarna:

OS 2008:
Japan            +3      4
Kanada        +–0     4
—————————
Nordkorea      –1     3

EM 2009:
England     +–0      4
Norge          –3       4
—————————-
Danmark     –1       3

OS 2012:
Kanada            +2      4
Nya Zeeland  +–0      3
—————————-
Nordkorea       –4      3

Fyra poäng har alltså givit avancemang varje gång. Och bara en gång har det räckt med tre poäng – och det var i fjolårets OS.

Därmed kan man alltså slå fast att fyra poäng räcker för att nå kvartsfinal. Med den vetskapen är det hög tid att dra i gång min EM-ranking:

Lagbild på Island

Islands startelva mot Sverige i Växjö

12) Island
Var som bäst för två år sedan. Då var alla lagets spelare i toppform, och man nådde bland annat final i Algarve cup efter att ha besegrat Sverige (som ju senare tog VM-brons aktuellt år) med 2–1 i gruppspelet. I finalen ledde Island mot USA med 2–1, men föll till slut med 4–2.

Under 2011 lade man också grunden för sitt EM-avancemang, bland annat genom att slå Norge med 3–1. Men sedan dess har skador förstört mycket. Och i år har man visat usel form genom sex förluster på sju träningsmatcher.

Island har gjort sin bragd genom att kvala in till två raka EM-slutspel. Det är ju värt att notera att det bara bor 320000 invånare på Island. Jämförelsevis har Göteborgs kommun 520000 invånare.

Isländskorna lämnade EM 2009 med noll poäng. Då spelade man i en rekordtuff grupp med Tyskland, Frankrike och Norge. Årets grupp är också tuff, och det mesta talar för en repris – alltså att Island lämnar mästerskapet utan poäng.

Spelstilen är aggressiv, med vansinnig press på bollhållaren. Malmös härliga innermittfältare Sara Björk Gunnarsdottir personifierar verkligen det spelet. Skall Island kunna hävda sig mot Tyskland, Norge och Holland måste hon vara i absolut toppform, något som även gäller för klubbkompisen, målvakten Thora Helgadottir samt Kristianstads mittback Sif Atladottir och måltjuv Margret Lara Vidarsdottir måste vara klinisk i avsluten.

De fyra är Islands ryggrad. Tyvärr har den ryggraden varit väldigt skadedrabbad det senaste året.

Trolig startelva: Thora Helgadottir – Olina Vidarsdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Katrin Omarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Dora Maria Larusdottir, Holmfridur Magnusdottir – Margret Lara Vidarsdottir.

11) Ryssland
Det här är ett lag jag har riktigt dålig koll på. Jag såg en halvlek i hemmamatchen mot Österrike i playoffspelet mot EM. Då hade ryskorna en seger i ryggen, backade hem och spelade bara på resultatet. Det gick således inte att läsa ut så mycket om det ryska laget på den halvleken.

Inte mer än att jag minns att de hade ett par snabba kantspelare att kontra på. Samt att de var riktigt effektiva när chanserna dök upp. Inte minst var de bra på fasta situationer.
Faktum är att Österrike vann avsluten med förkrossande marginal i det där dubbelmötet. Men det är ryskorna som skall spela EM.

En spelare som jag imponerats av det lilla som jag sett är Natalia Shlyapina. Hon är en smart forward.
En spelare som är Rysslands nyckel i EM, men som däremot inte imponerat speciellt på mig är målvakten Elvira Todua. Visst är hon välväxt, spänstig och bjuder på en del makalösa räddningar. Men ibland kastar hon verkligen in bollar i eget mål. Exempelvis bjöd hon Potsdam på flera mål i 2012 års Champions Leaguekvartsfinal. Hon har plågats av en skulderskada på sistone. Men är hon frisk lär hon stå.

Ryssland var EM:s sämsta lag 2009. Jag var på gång att tippa dem sist nu också. Men sedan slog de Norge i genrepet efter att ha försvarat bra, och visat effektivitet i kontringarna. Med Todua i toppform, och god effektivitet kanske ryskorna kan sno åt sig någon poäng. Men något avancemang är man inte nära.

Troliga startelva: Elvira Todua – Elena Medved, Olga Petrova, Ksenia Tsybutovich, Alla Sidorovskaya – Valentina Savchenkova, Anastasia Kostyukova – Elena Terekhova, Elena Morozova, Ekaterina Sochneva – Natalia Shlyapina.

Annica Sjölund

Annica Sjölund

10) Finland
Finland spelade EM-semifinal 2005, och kvartsfinal 2009. Årets lag har väldigt lite gemensamt med det topplag man ställde på benen för åtta år sedan.

Faktum är att endast Örebros Sanna Talonen är kvar från bronstruppen. Hon blir nyckelspelare i årets lag ihop med Jitex Annica Sjölund. De bildar ett intressant anfallspar där Sjölund är bollmottagare och framspelare medan Talonen är en utmärkt straffområdesspelare. Jag är riktigt förtjust i hennes distinkta löpningar mot den första stolpen.

Annars saknas förstås korsbandsskadade duon Linda Sällström och Maija Saari. Finland har lidit av måltorka i sina senaste landskamper, där dock Sjölund inte varit med. Frågan är om hennes comeback räcker.

Jag tror inte det. Finland har ett gäng unga talanger på väg framåt. Men de är inte redo för någon EM-succé redan i år. Tvärtom är jag rädd att Andreé Jeglertz finska lag kommer att vända hem från västkusten poänglöst.

Trolig startelva: Minna Meriluoto – Tuija Hyyrynen, Anna Westerlund, Laura Kivistö, Katri Nokso-Koivisto – Annika Kukkonen, Tiina Saario – Leena Puranen, Annica Sjölund, Marianna Tolvanen – Sanna Talonen.

Veronica "Vero" Boquete

Veronica ”Vero” Boquete

9) Spanien
Spanien är oprövat på den här nivån. De har haft många riktigt duktiga flick- och juniorlandslag. Men satsningen på damseniorerna har varit tveksam, vilket gjort att många talanger lagt av i tidig ålder. Därmed är samtliga spanska spelare mästerskapsdebutanter.

Dessutom har det varit en del interna bråk, något som bland annat lett till att två vassa forwards saknas i EM-truppen, nämligen Natalia de Pablos och Laura del Rio, som båda numera spelar för engelska Bristol Academy. Duon har tackat nej till landslaget. Synd, då det före detta WPS-proffset del Rio ju gjorde fantastiska 40 mål på sina 39 A-landskamper.

Men Spanien har ändå några fina profiler. I damallsvenskan känner vi väl till Tyresös mittfältsgeni Veronica Boquete (Vero) – som dock spelar toppforward i landslaget. Från Tyresö kommer även tekniska Jennifer Hermoso (Jenni).

Med Vero, Jenni, NWSL-proffset Adriana Martin samt en mängd talangfulla spelare från fjolårets F19-landslag är Spanien en outsider i EM. Laget är riktigt bollskickligt, och bör ha en god chans att nå kvartsfinal.

Spanjorskorna har laddat med läger, och matcher mot pojklag. De har bara spelat tre riktiga träningsmatcher. Jag såg dem dock en stund mot Danmark i vintras. Det blev 0–0 i en match där spanjorskorna mest rullade bollen i sidled.

Men i sina bästa stunder är Spanien riktigt vasst. Det fick Tyskland märka i EM-kvalet. Då slutade mötet på spansk mark 2–2 – vilket var första gången sedan 2001 som Tyskland lämnade en EM-match utan att ha vunnit.

Jag tror att Spanien blir grupptrea. Sannolikt behöver de dock sno poäng av England eller Frankrike för att avancera. För som noteras ovan, det har oftast krävts fyra poäng för avancemang.

Tänkbar startelva: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Nagore Calderon – Sonia Bermudez, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete

8) Italien
Här är ytterligare ett lag man sällan får chansen att se, och som jag därmed har dålig koll på.

Italienskorna har av tradition en stabil defensiv, och är svårspelade. De var snubblande nära semifinal för fyra år sedan. Och de skakade USA i VM-playoff 2010. Då som nu var nyckelspelaren den rutinerade forwarden Patrizia Panico. Hon är den som uppspelen går mot. En annan rutinerad, och farlig spelare är kvicka Melania Gabbiadini, som Panico oftast försöker lägga bollen till.

Lagets största profil är nog ändå förbundskaptenen, Antonio Cabrini. Han tog som spelare VM-guld för Italien 1982. Att han skulle kunna leda damerna till EM-guld 31 år senare känns inte troligt. Men en god chans på en kvartsfinalplats skall italienskorna ha, även om det är svårt att veta exakt var de står. Precis som Spanien spelar nämligen Italien väldigt få träningslandskamper. De laddar i stället genom läger, och matcher mot pojklag.

En sen skada har gjort att viktiga backen Elisabetta Tona missar EM. Det är ett tungt avbräck för Italien.

Tänkbar startelva: Chiara Marchitelli – Sara Gama, Laura Neboli, Roberta D’Adda, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Elisa Camporese – Patrizia Panico.

Daphne Koster

Daphne Koster

7) Holland
Anförda av placeringssäkra mittbacken Daphne Koster och Malmös måldrottning Manon Melis tog sig Holland ända till semifinal i sitt första EM-slutspel någonsin. Fyra år har gått sedan dess, och holländskorna har lämnat den mer fysiska och defensiva spelstil man hade 2009.

Nu är det ett spelsätt som mer liknar landets herrlandslag som gäller. I truppen finns en mängd intressanta spelare, varav flera hör hemma i damallsvenskan. Vittsjös Mandy Van den Berg har ju tyvärr tvingats lämna återbud på grund av skada. Men klubbkompisen Loes Geurts, Tyresös Kirsten vad de Ven och Linköpings Renée Slegers är tillsammans med Melis en kvartett som känner sig hemma i Sverige.

Utöver dem har jag personliga favoriter i passningsskickliga innermittfältaren Anouk Hoogendijk och liraren Lieke Martens. Holland har även en av världens bästa frisparksskyttar i Sherida Spitse.

Jag tippar att holländskorna blir trea i sin grupp, och avancerar till kvartsfinal – där mycket väl Sverige kan vänta.

Trolig startelva: Loes Guerts – Dyanne Bito, Daphne Koster, Leonne Stentler, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

Line Röddik Hansen

Line Röddik Hansen

6) Danmark
Danskorna åkte ur EM 2009 i gruppspelet, och missade VM 2011 efter förlust i playoff i kvalet – som bekant efter förlängning mot Sverige.

Efter ett imponerande starkt kval är man nu tillbaka i mästerskapsslutspel. Nyckelspelaren heter numera Pernille Harder – Linköpings tekniska stjärnskott. Danmark har ett starkt och spelskickligt lag som inte skall underskattas. De har gjort flera bra resultat mot starkt motstånd på senare tid.

Spelstilen är väldigt passningsorienterad. Bollen skall gärna rullas fem–sju passningar i sidled innan anfallen startas. En svaghet i truppen är bristen på spjutspetsar. Harder är mer en utpräglad tia än toppforward. Hade hon haft en straffområdesspelare att samarbeta med hade Danmark varit guldkandidat.

Nu nöjer jag mig med att tippa dem vidare ur gruppen. Men väl i kvartsfinal är man ju bara en seger från medalj.

Trolig startelva: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Mariann Gajhede Knudsen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Pernille Harder, Johanna B Rasmussen – Sanne Troelsgaard Nielsen.

Trine Rönning

Trine Rönning

5) Norge
Inför förlusten i genrepet mot Ryssland tänkte jag haussa det norska laget rejält. Nu väljer jag att hålla mig lite mer försiktig.

Norskorna är mitt i en generationsväxling. Det innebär att laget består av en del gammalt och en del nytt. Rutinerade stöttespelare som Ingvid Stensland, Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen kompletteras med ett helt gäng spelare som nådde kvartsfinal i F20-VM i fjol.

Mest intressant är förstås nya anfallsvapnet Caroline Graham Hansen. Hon är en utmärkt dribbler, och har dessutom bra skott med båda fötterna. Hansen och fantastiska straffområdesspelaren Ada Stolsmo Hegerberg är stora framtidsnamn. Ni som läst den här bloggen ett tag kanske tycker att jag är tjatig, men jag påminner återigen om att båda är födda 1995.

Den norska akilleshälen har varit mittförsvaret. Men med Rönning och Potsdamproffset Maren Mjelde borde man ha ett hyfsat stabilt mittlås.
Jag tror att norskorna går vidare ur sin grupp som tvåor – och ställs mot Danmark i kvartsfinal. Det är en på förhand en ren 50/50-match, så den norska medaljchansen är god.

Trolig startelva: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Solveig Gulbrandsen, Caroline Graham Hansen – Ada Stolsmo Hegerberg.

Casey Stoney

Casey Stoney

4) England
Inför genrepet i Ljungskile hade jag England före Sverige på rankingen. Jag ändrade dock den ordningen efter den engelska 4–1-förlusten.

Fast England är ett starkt lag, med en mängd bollskickliga spelare. Tydligen gjorde dessutom Kelly Smith comeback i en testmatch i Linköping häromdagen. Hennes betydelse för det engelska landslaget de senaste åren kan inte överskattas.

England har väldigt starka kanter, både den högra och den vänstra. Däremot har man lite problem på målvaktssidan. Karen Bardsley är okej på skott, men hon ger ett osäkert intryck på exempelvis inlägg och hörnor.

England är ett väldigt underskattat lag, som har möjlighet att vinna hela mästerskapet. Man spelade faktiskt final i EM 2009, och följde upp det med kvartsfinaler i både VM och OS. Det är ett facit som bara är en hårsmån sämre än Sveriges.

Kollar vi ännu mer noggrant på resultaten från de senaste mästerskapen noteras segrar mot Japan i VM och mot Brasilien i OS. Samt att man var nära semifinal i VM, men åkte ut mot Frankrike på straffar.

Det som talar för England är en makalös högstanivå. Det som talar emot dem är en låg lägstanivå. Jag tror att de går vidare ur gruppen som etta eller tvåa.

Trolig startelva: Karen Bardsley – Alex Scott, Casey Stoney, Sophie Bradley, Stephanie Houghton – Jill Scott, Anita Asante – Rachel Yankey, Kelly Smith, Eniola Aluko – Ellen White.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

3) Sverige
Pia Sundhage har bytt USA mot Sverige och skapat EM-feber i värdlandet. Med hjälp av snabbhet och ett intensivt presspel skall svenskorna skörda framgångar på hemmaplan.

Vi är näst högst på världsrankingen av de deltagande länderna, och har en av Europas bästa forwards i Lotta Schelin. Hon blir en given nyckelspelare i jakten på en finalplats. För med den drömlottning som Sverige fått är final det enda rimliga målet.

Det känns realistiskt att Sverige skall kunna nå finalen. Men det är inte autobahn dit. Går det bra i inledningen kan hemmaplan bli ett lyft för laget. Om spelet däremot hackar kan pressen på laget bli ett sänke.

Jag tror att Sverige vinner gruppen och därmed ställs mot Spanien eller Holland i kvartsfinal. Det innebär riktigt bra chanser till semifinal – och medalj.

Trolig startelva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Antonia Göransson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin.

2) Frankrike
För många är Frankrike den stora guldfavoriten. Och man har nog det mest samspelta laget, och de största stjärnorna.

Men Frankrike är helt utan medaljer i stora mästerskap. Tre gånger i rad har man fallit på mållinjen, och det känns lite som en förbannelse. Det finns tveklöst potential i truppen att bryta den förbannelsen. För de många Lyonspelarna vet hur man vinner titlar. Men lottningen är tuff, så jag ser bara Frankrike som andrahandsfavorit bakom tyskorna.

Frankrike har dock ett antal fantastiskt bra spelare. Louisa Necib är bolltalangen som serverar läckra passningar och levererar hörnor och frisparkar. Där har man flera nickstarka spelare, inte minst långa mittbacken Wendie Renard.

Man har extrem snabbhet i Elodie Thomis, passningsgenialitet i Camille Abily, hårt arbetande lagspelare i Amandine Henry, Sandrine Soubeyrand och Elise Bussaglia och så vidare. Akilleshälen är forwardsposten. Marie-Laure Delie är duktig, men ojämn. Och Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney opererar helst från kanterna.

Med Delie i toppslag blir Frankrike svårstoppat. Om inte riskerar man faktiskt att stöta på Tyskland redan i kvartsfinal. Och då kan man få vänta ytterligare ett antal år på den där efterlängtade medaljen.

Slutligen måste jag återigen säga att jag verkligen saknar Sonia Bompastor i EM. Vänsterbacken som ingick i världslaget 2011 petades ju ur landslagstruppen i vintras, något som påskyndade hennes beslut att lägga av. Tråkigt.

Trolig startelva: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Camille Abily – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Anja Mittag

Anja Mittag

1) Tyskland
EM-meriterna talar för sig själv. Tyskland har inte förlorat en mästerskapsmatch mot ett annat europeiskt land sedan den 24 september 2000 då man föll mot Norge i OS-semifinal.

I EM-sammanhang får man backa drygt 17 år – till den 5 maj 1996 – för att hitta en förlust. Även då var det Norge som vann, i en kvalmatch.

Tyskland har således en makalös vinnarkultur. Och det faktum att sex spelare tvingats lämna återbud på grund av skador har knappast skakat laget. Det finns nämligen sådan bredd i tysk damfotboll att man ändå har 23 högklassiga spelare med till Sverige.

Nyckelspelare, och personlig favorit är släpande forwarden Dzenifer Maroszan. Hon kommer garanterat att servera lagkompisarna läckra passningar.

Lagets stora affischnamn är skyttedrottningen Celia Okoyino da Mbabi. Kanske är EM turneringen då hon tar det sista steget och blir en megastjärna även på världsnivå. Personligen tyckte jag att hon borde ha varit nominerad till priset som världens bästa spelare redan ifjol.

De som tror att tysk damfotboll är i en svacka har inte kollat in resultaten. Trots att man ställer en ung trupp på benen finns enorm potential. Under 2012 förlorade tyskorna inte en enda match, och då mötte man ändå såväl Japan, USA, Sverige som Frankrike.

I år har det blivit en förlust – mot USA. Men 4–2-segern i genrepet mot regerande världsmästarna Japan skvallrar om att Tyskland klarar sin generationsväxling bra.

Jag ser dem som givna guldfavoriter, och tror att deras nya lag kan bli minst lika starkt som det dubbla VM-guldgäng som bars av spelare som Birgit Prinz och Kerstin Garefrekes.

Trolig startelva: Nadine Angerer – Luisa Wensing, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino da Mbabi.

Slutligen då mitt EM-tips, mer i detalj:

Grupp A:
1) Sverige
2) Danmark
3) Italien
4) Finland

Grupp B:
1) Tyskland
2) Norge
3) Holland
4) Island

Grupp C:
1) Frankrike
2) England
3) Spanien
4) Ryssland

Slutspelsträdet ser ut så här:
Övre halvan:
A1–B3/C3
A2–B2
Undre halvan:
B1–C2
C1–B3/A3

Jag tippar således att kvartsfinalerna kommer att spelas enligt följande:
Sverige–Spanien/Holland
Danmark–Norge
Tyskland–England
Frankrike–Spanien/Italien

Jag tänkte återkomma med en ny ranking, och nya tips inför kvartsfinalerna.

Se utlänningarna som något positivt

Publicerad den av
4

Oj vad mycket det finns att skriva om för tillfället. Det viktigaste, landslagstruppen, har jag redan avhandlat.

Men i dag har det även uppstått debatter kring antalet utlänningar i damallsvenskan och om utseendets betydelse inom idrotten. Dessutom är det ju kvartsfinaler i Champions League i morgon, och så har jag ju lovat en djupdykning i Jitex och Mallbacken – samt bilder från två matcher.

Jag tänkte börja med att avhandla utlänningarna. Jag skrev om min positiva inställning till det stora antalet utländska spelare i damallsvenskan i det här inlägget i augusti i fjol. Min uppfattning i frågan är orubbad.

Visst rycker man väl till lite när man ser artiklar som den här i Sydsvenskan i dag. Men det faktum att LdB FC Malmö har tio spelare av VM- eller EM-klass som inte är svenska ser jag bara som bra. Det innebär ju att vår damallsvenska håller så hög klass att den lockar spelare av allra högsta världsklass.

Och skall våra landslagsspelare erbjudas bästa möjliga motstånd varje vecka så krävs det att vi kryddar vår serie med 60–70 toppspelare från utlandet. Vi klarar inte av att på egen hand skapa en serie av världsklass.

Snacket man hör om att utlänningarna står i vägen för våra unga talanger biter inte på mig. Riktiga talanger är de som klarar av att slå sig fram även när det är lite motstånd. Att en stor mängd lovande spelare redan kan vara i damallsvenskan som 16–17-åringar utan att egentligen behöva ta i utvecklar inte någon. Och de största talangerna slår sig fram ändå.

Ta Lina Hurtig, som fyller 18 i september. Hon spelade tolv damallsvenska matcher från start i fjol. Det känns rimligt. Jag ser det som ett hälsotecken att inte alla F17- och F18-landslagsspelare har givna platser i damallsvenskan. Utan att de måste jobba lite. För som sagt, skall man bli en toppspelare måste man kunna kämpa.

Debatter om att det är för många utlänningar i egna ligan har dykt upp inom herrfotbollen i en mängd länder – under en längre tidsperiod. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda land vars landslag har fått lida av att den egna ligan lockat en mängd utländska världsspelare. Kan ni?
För exempelvis Italien, Spanien, Tyskland och England gör ungefär samma resultat på landslagsnivå nu som de gjorde när deras ligor huvudsakligen bestod av inhemska spelare. Eller ja, Spanien har ju blivit bättre.

I fjol hade vi 69 utländska spelare i damallsvenskan. Som det ser ut nu blir det några färre från start i år. Fast inte så många.

Jag satte just ihop listan nedan. Den innehåller 63 klara spelare, och tre till som är på ingång. Det kan alltså bli 66 utlänningar från start i årets serie.

Jag har inte dubbelkollat allt, så det kan vara något namn som saknas, eller något som blivit kvar från fjolårets lista. Men jag räknar med att ni uppmärksamma läsare rättar eventuella felaktigheter.

* Göteborg FC             5
Camille Levin och Yael Averbuch (USA)
Jodie Taylor och Anita Asante (England)
Cathrine Dyngvold (Norge)

* Jitex                          3
Minna Meriluoto, Leena Puranen och Annica Sjölund (Finland)

* Kristianstads DFF    5
Sif Atladottir och Margret Lara Vidarsdottir (Island)
Johanna B Rasmussen (Danmark)
Brett Maron (USA)
Nicole Sykes (Australien)

* Linköpings FC          5 (ev 6)
Linda Sällström (Finland, skadad)
Renée Slegers (Holland)
Lidija Kulis (Bosnien-Hercegovina, lån)
Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Harder (Danmark)
Ev. Jovana Damnjanovic (Serbien)

* Mallbackens IF                 3
Maija Saari (Finland)
Katie Fraine (USA)
Hayley Lauder (Skottland)

* Ldb FC Malmö          10
Ramona Bachmann (Schweiz)
Katrine Veje (Danmark)
Thora Helgadottir och Sara Björk Gunnarsdottir (Island)
Anja Mittag, Kathleen ”Paula” Radtke och Katrin Schmidt (Tyskland)
Ali Riley (Nya Zeeland)
Manon Melis (Holland)
Yoreli Rincon (Colombia)

* Piteå IF                     6
June Pedersen (Norge)
Faith Ikidi och Francisca Ordega (Nigeria)
Hallbera Gisladottir (Island)
Anna Westerlund (Finland)
Lydia Williams (Australien)

* Sunnanå SK               4
Perpetua Nkwocha och Helen Ukaonu (Nigeria)
Carys Hawkins (Wales/Australien)
Annika Kukkonen (Finland)

* Tyresö FF                 7
Marta Viera da Silva och Elaine Moura (Brasilien)
Meghan Klingenberg och Christen Press (USA)
Line Röddik Hansen (Danmark)
Veronica Boquete (Spanien)
Kirsten van de Ven (Holland)

* Umeå IK                   4
Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu (Nigeria)
Tuija Hyyrynen (Finland)
Katrin Jonsdottir (Island)

* Vittsjö GIK                6
Loes Geurts och Mandy van den Berg (Holland)
Kirsty Yallop (Nya Zeeland)
Kendall Fletcher (USA)
Ifeoma Dieke och Jane Ross (Skottland)

* KIF Örebro                5 (ev 7)
Susanna Lehtinen och Sanna Talonen (Finland)
Sarah Michael (Nigeria)
Stephanie Labbé och Marie-Eve Nault (Kanada)
ev Irena Martinkova och Lucie Martinkova (Tjeckien)

De 63 spelarna är fördelade på följande länder:

1) Finland 10
2) USA 7
Nigeria 7
3) Island 6
4) Danmark 5
Holland 5
6) Skottland 3
Tyskland 3
8) Kanada 2
Australien 2*
Brasilien 2
England 2
Norge 2
Nya Zeeland 2
14) Spanien 1
Schweiz 1
Colombia 1
Bosnien-Hercegovina 1
Wales 1*

Eventuellt tillkommer alltså Tjeckien 2 samt Serbien 1.

* Karys Hawkins räknas här som walesare, eftersom hon valt att spela i Wales landslag.

Tillägg 4 april: Sedan inlägget skrevs har de båda tjeckiskorna skrivit på för Örebro, och dessutom har Sunnanå gjort klart med schweiziska Sandra Betschart, Kristianstad med belgiska Lorca van de Putte samt Tyresö med spanska Jennifer Hermoso. Därmed är vi alltså nu uppe i 68 utländska spelare.

Tillägg 12 april: Det visade sig att jag även oförklarligt nog missat Kristianstads isländska Gudny Björk Odinsdottir. Därmed är det 69 utländska spelare i damallsvenskan i år.

Utlänningarna som lyfter svensk damfotboll

Publicerad den av
2

Debatten om svensk damfotbolls framtid är i gång i diverse forum och på twitter.
Väldigt ofta möts jag av åsikten att alla utlänningar i damallsvenskan står i vägen för våra unga talanger.

Den får mig att bli väldigt förvånad, för personligen tycker jag att det är precis tvärtom.

Utan alla utlänningarna skulle damallsvenskan tappa rejält, och den skulle dra med sig svensk damfotboll på landslagsnivå i fallet.
Det är ju bara att se på hur det är i Norge. Där är utlänningarna lätträknade i toppserien. Och norsk damfotboll har ju haft en lysande utveckling de senaste åren. Eller hur?

För ärligt talat. Hur många svenska spelare av hög damallsvensk klass finns det?

Personligen uppskattar jag mellan tummen och pekfingret siffran till 60, varav en handfull spelar utomlands.
Men genom att lägga till 67 utländska spelare, där nästan alla utom amerikanskorna tillhör sina nationers landslag, har vi nästan fyllt upp en rakt igenom högklassig damallsvenska med tolv lag.

Ta bort de 67 utlänningarna, och vi får fylla på med lika många svenska spelare av hyfsad eller låg damallsvensk klass.
Som brev på posten blir det en massa fler ojämna matcher, och så kommer önskemålet om att skära ner serien till sex eller åtta lag.

Och då får ju inte våra unga talanger mer speltid. Bara sämre motstånd.

För vi skall ju i stället vara extremt tacksamma över att våra unga talanger får chansen att dagligen träna med, och varje vecka matchas både med och mot, spelare av hög internationell klass.

Så utlänningarna i damallsvenskan är ett rakt igenom positivt inslag, så länge de håller så hög klass som de gör nu. Det är ju tack vare dem som damallsvenskan är en av världens fem bästa ligor. Och jag skulle inte tacka nej om ytterligare ett gäng världsstjärnor dök upp i Sverige.

Däremot är det ett problem för våra talanger att Uefa har stoppat Sveriges upplägg med farmarlag, och med korttidsutlåningar. Det leder till att vi för tillfället har väldigt många spelare som i princip aldrig får någon speltid.
Att lösa den gåtan är otroligt viktigt. Här har Svenska Fotbollförbundet och klubbarna genom EFD kanske sin viktigaste uppgift för tillfället.

Jag har för övrigt gjort en sammanställning av alla damallsvenskans utlänningar. Jag har tagit med samtliga som tillhör, eller har tillhört, någon damallsvensk klubb under säsongen. Och jag tror inte att jag glömt någon. Eller?

* AIK                             2
Maija Saari (Finland)
Lori Chalupny USA)

* Djurgården                4
Gudbjörg Gunnarsdottir och Katrin Jonsdottir (Island)
Renée Slegers (Holland)
Annika Kukkonen (Finland)

* Jitex                          6
Minna Meriluoto, Katri Nokso-Koivisto, Leena Puranen och Annica Sjölund (Finland)
Christina Julien (Kanada)
Kristine Lindblom (Norge)

* KIF Örebro                5
Susanna Lehtinen och Sanna Talonen (Finland)
Edda Gardarsdottir (Island)
Sarah Michael (Nigeria)
Stephanie Labbé (Kanada)

* Göteborg FC             5
Ingrid Wells, Christen Press, Camille Levin och Yael Averbuch (USA)
Anita Asante (England)

* Kristianstads DFF    6
Sif Atladottir, Katrin Omarsdottir och Gudny Björk Odinsdottir (Island)
Johanna Rasmussen (Danmark)
Becky Edwards (USA)
Sophie Schmidt (Kanada)

* Linköpings FC          8
Linda Sällström (Finland)
Manon Melis (Holland)
Lisa De Vanna (Australien)
Nora Holstad Berge och Ingrid Schjelderup (Norge)
Karen Bardsley (England)
Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Harder (Danmark)

* Ldb FC Malmö          8
Ramona Bachmann (Schweiz)
Katrine Veje och Christina Öyangen Örntoft (Danmark)
Thora Helgadottir och Sara Björk Gunnarsdottir (Island)
Anja Mittag och Katrin Schmidt (Tyskland)
Ali Riley (Nya Zeeland)

* Piteå IF                     7
Ann-Mari Dovland och June Pedersen (Norge)
Faith Ikidi (Nigeria)
Jennifer Nobis (USA)
Hallbera Gisladottir (Island)
Anna Westerlund (Finland)
Lydia Williams (Australien)

* Tyresö FF                 5
Marta Viera da Silva och Elaine Moura (Brasilien)
Line Röddik Hansen (Danmark)
Veronica Boquete (Spanien)
Kirsten van de Ven (Holland)

* Umeå IK                   4
Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu (Nigeria)
Tuija Hyyrynen och Pernilla Nordlund (Finland)

* Vittsjö GIK                7
Loes Geurts och Mandy van den Berg (Holland)
Kirsty Yallop (Nya Zeeland)
Kendall Fletcher, Danesha Adams och Brittany Bock (USA)
Ifeoma Dieke (Skottland)

Totalt handlar det om 67 utländska spelare, fördelade på följande länder:

1) Finland 12
2) USA 10
3) Island 9
4) Danmark 6
5) Norge 5
Holland 5
7) Nigeria 4
8) Kanada 3
9) Australien 2
Brasilien 2
England 2
Tyskland 2
Nya Zeeland 2
14) Skottland 1
Spanien 1
Schweiz 1

Fotnot. Efter listans tillkomst har ytterligare två utländska spelare anslutit till damallsvenska klubbar, nämligen Meghan Klingenberg (USA, Tyresö) och Margret Lara Vidarsdottir (Island, Kristianstad). Alltså totalt 69 utlänningar i damallsvenskan 2012.

Känslan har talat, Vittsjö hänger kvar

Publicerad den av
Svara

I två omgångar har jag gått igenom lagen i damallsvenskan. Först i analysform den 19 december, och sedan tippade jag serien den 16 februari utifrån hur läget var då.

Nu har det blivit dags att avge mitt definitiva tips. Och eftersom det har hänt en hel del på spelarfronten sedan mitten av februari så blir det några omkastningar från det tipset.

Jag har hela tiden haft Linköping som guldfavorit, och hade inte tänkt ändra det. Men efter Linda Sällström.s korsbandskada i torsdags har jag funderat igenom saken noggrant.
Vad jag kom fram till? Lugn, det kommer i ett senare inlägg. För här nöjer jag mig med att redovisa lag sju till och med tolv.

Och det är ganska svårtippat i år. Jag ser tre grupperingar: guldstriden, mittenlagen och bottenstriden. Grupperna innehåller fyra, fem respektive tre lag.
I bottenstriden placerar jag Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Det är inte något tips jag skulle satsa hus och hem på, utan mer en känsla. Om den känslan är rätt eller inte får vi se om sju månader.

Bland mittenlagen placerades Umeå högst på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags. Jag placerar dem som nia, fyra placeringar sämre än majoriteten av expertisen. Vem/vilka får rätt?
Här är mina lag sju till tolv:

7) KIF Örebro
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin. Samt skadade Jennie Wecksell.
* Örebro har ett starkt försvar med Sara Larsson, ett fint mittfält med Marie Hammarström och ett vasst anfall med Sanna Talonen och Sarah Michael.
Kif kommer säkert att vara ett lika starkt och stabilt lag som ifjol.
Men eftersom konkurrensen är tuffare i år innebär det att Kif efter tre raka platser på tabellens övre hälft åter trillar ner på den sjundeplats man belade både 2007 och 2008.

8) Piteå IF
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
* Det här tipset är en liten chansning. För det är mycket nytt i Piteå, något som gör laget svårtippat.
Men under försäsongen har Hanna Pettersson visat att målsinnet är bevarat, och jag tror att hon kan lyfta laget ett par platser jämfört med ifjol. För målskyttet var en akilleshäl ifjol.
Apropå lyft är publikstödet i Piteå ett lyft både för laget och för allsvenskan som helhet. Och nu när biljettpriset har sänkts från 150 till 120 kronor kommer säkert Piteå behålla sin plats i toppen av publikligan.

9) Umeå IK
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
* Defensivt kommer Emma Berglund att hålla ihop laget. Men offensivt? Jag har tidigare konstaterat att tappet av trion Bachmann/Pettersson/Jakobsson kostar laget 29 av fjolårets 45 mål.
Även om Lina Hurtig är Sveriges bästa spelare född 1995, och säkert kommer att göra ett par mål så fyller hon knappast luckan från ens en av de tre flyktade stjärnorna. Jag tror att UIK gör årets ras i allsvenskan.
Jag tror dessutom att de gör årets ras i publikligan. Jag läste att någon i klubbledningen trodde att fjolårets uppsving berodde på att de hade tagit in fler egna, unga spelare i truppen. Jag tror att det berodde på att laget var framgångsrikt.
Men visst, kanske kan Marta:s besök på Gammliavallen (ja, jag vet att den numera heter T3 Arena, men föredrar det äldre namnet) rädda laget i publikligan. Men jag ser ingen som kan lyfta laget sportsligt. Ser jag fel?

10) Vittsjö GIK
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts, Danesha Adams, Ifeoma Dieke, Emma Kullberg och Emma Sjödahl.
Ut: Krista Pace.
* Det här är lite ett tips mot bättre vetande. Jag såg Vittsjö förra helgen, och blev inte ett dugg imponerad. Det var minst sagt virrigt bakåt. Men till det lag jag såg kommer två starka backar, Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher samt Nya Zeeländska landslagsmittfältaren Kirsty Yallop.
Och man har ju redan en duktig målvakt i Loes Geurts och en stabil back i talangfulla Emma Kullberg. Får man bara ihop det tillräckligt snabbt borde det innebära defensiv stabilitet av allsvensk klass.
Då kan man ligga lågt i planen och kontra på trion Johanna Andersson, Danesha Adams och Sofie Andersson. Den sistnämnda gjorde 34 mål i fjol och hävdade på upptaktsträffen tidigare i veckan att självförtroendet är större än någonsin förr.
Jag tycker att det är kul om någon nykomling hänger kvar, och placerar därmed Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Fast jag kan inte säga att jag känner mig säker på att sätta det här tipset…

11) Djurgårdens IF DFF
In: Annika Kukkonen, Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom. Och till sommaren, Jessica Landström.
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
* Jag tippade ut Djurgården redan i fjol. Då hade jag väldigt fel, för de var aldrig nära nedflyttning.
Nu gör jag det igen, trots att jag är medveten om att startelvan är stark. Men truppen är tunn, och jag tror att det blir Djurgårdens fall.
Risken är att läget är väldigt mörkt när Jessica Landström anländer till sommaren. Fram tills dess ligger Stockholmsklubbens hopp på Madeleine Stegius och Mia Jalkerud:s axlar. Fixar duon det?
Nej, jag tror ju inte det.

12) AIK Fotboll Damer
In: Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
* Jag tycker inte om att tippa ut nykomlingar direkt. Men AIK ger mig inget val.
Värvningarna håller helt enkelt inte tillräckligt hög klass. Den mest namnkunniga, amerikanskan Kacey White sprack som bekant.
Sussie Nilsson minns jag från tiden i Byttorp som en mycket talangfull målvakt. Jag tror att hon håller på allsvensk nivå, men hon kan inte göra underverk. Och underverk krävs om AIK skall hänga kvar med den här truppen.