Rolfö klar för Bayern München

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alldeles nyss kom den oväntade nyheten att Fridolina Rolfö är klar för Bayern München.

Beskedet är överraskande eftersom man inte har sett några uppgifter om att Rolfö var på väg bort från mästarklubben. Allt snack har ju handlat om att Linköping sannolikt tappar Pernille Harder och Stina Blackstenius.

För Rolfö känns det här som ett bra steg. Hon hamnar i en av Europas tre bästa klubbar och får känna på hur det funkar att spela i ett lag med stenhård konkurrens om platserna i startelvan.

När jag kollar på Bayerns spelartrupp känns det ändå som att det borde finnas rätt goda möjligheter för Rolfö att ta en startplats. Medan Bayerns mittfält är överfullt av toppspelare är Vivianne Miedema och Mana Iwabuchi de enda utpräglade forwardsen av högsta världsklass. Rent spontat tycker jag att Rolfö borde kunna passa bra ihop med båda dem.

För Martin Sjögren:s lagbygge är det här ett tungt slag. Vansinnigt tungt. LFC har de senaste åren varit förskonade från tunga spelarförluster och lugnt kunnat bygga vidare. Nu får man känna på det Rosengård varit utsatt för de senaste åren, alltså att när man byggt ett kanonlag som är redo att konkurrera i Europatoppen blir man av med alla sina stjärnor.

Rolfö och Harder har varit de kreativa hjärnorna i det spelsystem som ledde till årets SM-guld. Det blir spännande att se om spelsystemet lever kvar 2017 med en ny forwardsuppsättning. LFC har ju gjort klart med Lina Hurtig, men kommer nu att behöva ett par forwards till.

Utöver Hurtig har man även värvat danska försvarsspelaren Maja Kildemoes samt flyttat upp juniorerna Sara Olai och Wilma Thörnkvist. Utöver Rolfö och Harder har man tappat Mariann Gajhede Knudsen (slutar) och talangen Emilia Larsson (Vadstena).

En annan klubb det händer mycket i är Kif Örebro. Hela tio spelare slutar eller tvingas lämna, nämligen Marie-Eve Nault, Melissa Tancredi, Jennie Wecksell, Lina Domberg, Elin Johansson, Anna Björk Kristjansdottir, Sarah Michael, Sejde Abrahamsson, Ellen Karlsson och Veronica Perez.

Truppen ser ändå rätt intressant ut. Sedan tidigare har man ju meddelat att Marina Pettersson Engström gör comeback, och i dag presenterade man Mallbackens duktiga talang Emelie Andersson som nyförvärv. Det är en spelare jag imponerats av i årets damallsvenska.

För Wecksell är det knäskadorna som gör att hon tvingas avsluta karriären. Hon lämnar dock inte fotbollen, utan blir istället tränare i Nora BK. Det gillar jag. Det är bra när spelare som fått en god fotbollsutbildning hjälper till att sprida sin kunskaper till spelare på lägre nivå.

Marta

Marta

Slutligen har Marta Vieira da Silva hamnat i ett riktigt fint sällskap. Rosengårdsstjärnan är nämligen med på den lista över de 100 mest inspirerande och barriärbrytande kvinnorna i världen 2016 som brittiska BBC har sammanställt.

På listan finns även Chan Yuen-Ting från Hongkong, som tidigare i år blev den första kvinna att leda ett herrlag till seger i sitt lands högsta herrfotbollsliga. 28-åriga Yuen-Ting tränar Eastern Sports Club, som vann Hongkongs Premier League i år.

Guide till Nordamerikas OS-kval

Natten mot torsdag drar det första av vårens tre stora OS-kval igång. Det är Nordamerika som är först ut, det handlar alltså om det kval som på förhand är mest givet. Det rimliga är ju nämligen att USA och Kanada kommer att ta de båda OS-platserna.

Men helt givet är det förstås inte, lagen skall ju spela om det. Här är en liten guide till OS-kvalet. Det är två grupper om fyra lag vardera. De två bästa lagen i varje grupp går till semifinal, och vinnarna i semifinalerna går till OS.

Här är länkar till spelschema och till fakta om deltagande lags trupper. Och här nedan är mina korta kommentarer om de olika lagen:

Grupp 1:
USA, Mexiko, Costa Rica och Puerto Rico.
Den klart tuffaste gruppen. Men USA skall ändå vinna klart. Däremot blir kampen mellan Costa Rica och Mexiko om andraplatsen intressant. Här kort om lagen:

USA
Chanser till OS-spel: 99,5 procent
Världsmästare, olympiska mästare och givna storfavoriter i det här kvalet.
Det lilla som talar emot laget är att man har genomgått en generationsväxling efter VM. I kvaltruppen – läs om den i det här inlägget – finns sju spelare som inte var med i VM och laget känns ännu inte hundraprocentigt samspelt.
Negativt är dessutom att man är mitt inne i en rättstvist med sitt eget förbund, vilket kan störa. Ordväxlingen i den tvisten hårdnade när landslagets jurister under måndagen lämnade in sitt svar på förbundets stämning. Där anser man bland annat att förbundets stämning innehåller:

uppenbara felaktigheter, förvrängningar samt vilseledande och ofullständiga citat.

Men störningsmoment och bristande samspelthet i all ära. Det krävs mycket värre problem för att stoppa USA. Förbundskapten Jill Ellis har ju en vrålstark defensiv att luta sig mot, där världens bästa försvarsspelare 2015, Becky Sauerbrunn, är sammanhållande länk. Och offensivt har Ellis fortsatt att bygga sin elva kring världens bästa spelare 2015, Carli Lloyd, som verkar har konserverat sin superform. Det känns som en garanti för att USA på ett eller annat sätt kommer att vinna alla sina matcher och ta sig till OS.
Det gäller dock att de vinner gruppen. För Kanada kommer med mycket stor sannolikhet att vinna grupp 2. Och en direkt avgörande match om OS-platserna mot Kanada vore en mardröm för både USA och Kanada.

Costa Rica
Chanser till OS-spel: 9 procent
Visade i VM att man håller god kvalitet. Kryssade där mot Spanien och Sydkorea och föll med uddamålet mot Brasilien. Var mycket nära att avancera till åttondelsfinal som en av de bästa grupptreorna. Har spelare av hög kvalitet i Shirley Cruz och Raquel Rodriguez.
Bör trots allt vara chanslöst mot USA. Men jag har laget som knapp favorit till andraplatsen i gruppen framför Mexiko. Klarar man det blir man stor underdog i den troliga semifinalen mot Kanada. Där finns det ändå en viss skrällchans, all press kommer ju att ligga på kanadensiskornas axlar, och Costa Rica har ju alltså ett par riktiga världsklasspelare.

Mexiko
Chanser till OS-spel: 6 procent
Inledde VM lovande med poäng mot ett oväntat starkt Colombia och uddamålsförlust mot England. Rasade sedan ihop mot Frankrike. Har haft en del kontroverser efter VM, inte minst den aktuella där forwarden Charlyn Corral och förbundskapten Leo Cuellar inte drar jämnt.
Jag tror att bråken drabbar Mexiko negativt – och kostar dem andraplatsen i gruppen. Skulle de trots allt ta sig till semifinal har de viss skrällchans mot Kanada, enligt ungefär samma grunder som för Costa Rica. För även Mexiko har flera duktiga spelare, många av dem med NWSL-meriter. Då tänker jag bland annat på Monica Ocampo, Bianca Sierra, Teresa Noyola, Veronica Perez (i år i Kif Örebro) och Renae Cuellar.

Puerto Rico
Chanser till OS-spel: 0 procent
Förlorade med 4–0 i sitt genrep mot ett amerikanskt klubblag, Charlotte Eagles, förstärkt med Heather O’Reilly. Eagles missade i fjol slutspelet i numera nedlagda USL W-league, men är alltså klart bättre än Puerto Rico. Det säger det mesta om det här landslaget.
Äldsta spelaren i Puerto Ricos trupp är född 1989, fem spelare är födda 1998 eller senare. Det här är ett lag som bara är med som utfyllnad. Får i första hand försöka göra ett mål i OS-kvalet. Någon poäng tror jag nämligen inte att man ens kommer vara nära.

Grupp 2:
Kanada, Trinidad och Tobago, Guatemala och Guyana.
En klart mer ojämn grupp, som Kanada bör vinna rätt lätt, och där Trinidad och Tobago är favoriter att ta andraplatsen. T&T utmanas i första hand av Guatemala.

Kanada
Chanser till OS-spel: 85 procent
Precis som USA har Kanada föryngrat efter VM – där man nådde kvartsfinal. Man har sju spelare i sin kvaltrupp som är födda 1995 eller senare. Några av dem var i och för sig redan med i VM, men det känns ändå solklart att förbundskapten John Herdman numera bygger för framtiden.
Jämfört med VM-elvan är viktiga Diana Matheson nu tillbaka fullt ut, vilket är bra för ett Kanada där det mesta i offensiven fortfarande kretsar kring fantastiska Christine Sinclair.
I VM hade Kanada sin stora akilleshäl i mittförsvaret. Där har Herdman verkligen testat vilt under sin tid som förbundskapten. Känslan nu är att fjolårets Vittsjöspelare Shelina Zadorsky får chansen bredvid givna Kadeisha Buchanan. Kanske kan det vara lösningen på gåtan.
Även om det nya lagbygget inte är klart skall Kanada bara vinna den här gruppen. Och i en semifinal mot Mexiko och Costa Rica är laget storfavorit. Fast i avgörande matcher kommer det in nerver i spelet, och med tanke på att både Costa Rica och Mexiko har kvalitet i sina lag nöjer jag mig med att ge Kanada 85 procents chans att nå OS.

Trinidad och Tobago
Chanser till OS-spel: 0,5 procent
Gjorde ett utmärkt VM-kval, där man visade stabil defensiv. Man skrällde rejält och var snubblande nära att ta sig till Kanada. Sedan dess har det varit oro i leden, och nyligen sparkades succécoachen Randy Waldrum, vilket bör vara väldigt negativt för The Soca Princesses. Känslan är att det är väldigt rörigt i ledningen och i genrepet mot ett amerikanskt U18-lag vann man bara med 2–0.
Tillbaka till VM-kvalet. Där försvarade sig alltså väldigt bra – föll exempelvis bara med 1–0 mot USA, och man var väldigt bra på fasta situationer. Men när man skulle föra spel hade man brister. Man vann exempelvis bara med 2–1 mot Guatemala.
I OS-kvalet måste förstahandsmålet vara just att hålla Guatemala bakom sig i tabellen och säkra en semifinal. Därför blir öppningsmatchen mot just Guatemala sannolikt helt avgörande. Skulle T&T nå semifinal lär USA vänta där – vilket gör att T&T även kan vänta sig en klar förlust.

Guatemala
Chanser till OS-spel: 0 procent
Ett lag jag vet väldigt lite om. Jag såg Guatemala spela i en kvalmatch för några år sedan – och då var de riktigt dåliga. Deras resultat de senaste åren skvallrar dock om att de tagit sig något sedan dess.
Vid en koll på truppen ser jag att de har några spelare som håller till på college i USA och Ana Martinez i spanska Rayo Vallecano.
Känslan är att man kommer att sluta trea i den här gruppen. Det finns dock en chans att man kan slå Trinidad och Tobago och komma tvåa. För Guatemala känns det som en fördel att matchen mot T&T kommer direkt. Men även om Guatemala skulle skrälla sig vidare ur gruppen kommer inte laget att kunna ta en OS-plats. Truppen är helt enkelt för tunn.

Guyana
Chanser till OS-spel: 0 procent
Här är ett lag jag inte vet något alls om. Känns som gruppens slagpåse. Ser på trupplistan att man har Otesha Charles i engelska Millwall och några collegespelare. Men det bör inte räcka långt. Man får vara nöjt med att ha tagit sig till slutkvalet och precis som Puerto Rico rikta in sig på att försöka göra något mål i kvalet.

Superstjärnorna rasar efter konstgräschocken

Jag kunde inte låta bli att köra en kvällstidningsrubrik på det här inlägget. För även om den är lite hårddragen, så har den ändå bra täckning i verkligheten.

För efter att beskedet kom i går om att stora delar av VM 2015, bland annat finalen, kommer att spelas på konstgräs så kom det ganska snart upprörda inlägg på twitter från flera världsspelare.

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

Först ut var världens bästa spelare 2012, Abby Wambach:

”Männen skulle strejka om de tvingades spela på konstgräs.”

Och:

”Jag tycker att vi skall dra igång en protest mot Fifa, så att de inte låter VM spelas på konstgräs. Vilka är med mig?”

Hon fick omgående svar från Mexikos landslagsspelare Veronica Perez:

”Har du en penna jag kan få låna? #OrdnaGräs”

Någon timme senare var det USA:s bästa spelare 2012, Alex Morgan, som tog upp ämnet:

”En VM-final på konstgräs – vilket skam.”

I natt svensk tid hölls en så kallad #wsoccerchat, alltså ett slags frågestund om damfotboll på twitter, arrangerad av Chicago Red Stars Ella Masar och Göteborgs Yael Averbuch.

Yael Averbuch

Yael Averbuch

Averbuch skrev:

”Jag har fått frågor om att VM skall spelas på konstgräs. Jag är i högsta grad motståndare till det. Män på den nivån hade aldrig spelat på konstgräs.”

Och Masar följde upp med:

”Jag håller helt med Yael om konstgräset. Folk förstår inte hur det förändrar spelet, och påverkar kroppen. Det finns skäl till att de mest fantastiska arenorna i världen har gräs.”

Personligen kan jag tycka att påståendet att män inte skulle kunna tänka sig att spela VM på konstgräs inte är något bra argument i sammanhanget. Män behöver väl inte bilda norm?

Då är förändringen av spelet mer intressant. Men personligen har jag svårt att uppröras av att fotbollen i delar av världen flyttar till ett billigare, och mer lättskött underlag.

Enligt en kommentar från Ove Roos på mitt förra inlägg så fick det svenska landslaget svara på frågor från Fifa om konstgräs i VM i samband med Algarve cup. Och Sverige var positivt. Det förklarar ju också varför inga svenska spelare – i varje fall inte vad jag har sett – har twittrat upprört om VM och konstgräs ännu.

Aya Sameshima flyttar hem till ”tsunamilaget”

Trots att det bara är två dagar till OS så pågår det ligaspel lite runtom i världen.
I helgen återstartade till exempel norska toppserien. Och höstsäsongen inleddes med ett tronskifte.

Ett sent mål från Vålerengas Elisabeth Giske Bakken innebar nämligen 3–3 och en poäng i Osloderbyt borta mot tidigare serieledarna Stabaek. För dem gjorde för övrigt nu 17-åriga skytteligaledaren Ada Stolsmo Hegerberg ytterligare två mål.

Samtidigt förde Isabell Herlovsen sitt LSK Kvinner (Lilleström) upp i serieledning genom att göra tre mål vid 4–1-segern hemma mot Amazon Grimstad.
Nu är det LSK som leder en poäng före Stabaek och fem före Arna-Björnar. Fyra ligger mästarinnorna Röa, sju poäng från täten. Röa vann i helgen med 4–1 mot Kolbotn efter tre mål av Lene Mykjåland.

* I Japan pågår spelet i L2-ligan. Och där går nystartade Vegalta Sendai fram som tåget. Sendai är ju den största staden som drabbades av tsunamin förra våren.
Då tvingades regionens bästa lag, Tepco Mareeze, att dra sig ur den högsta ligan. Och lagets stjärnor Aya Sameshima och Karina Maruyama fick leta nya klubbar.

Aya Sameshima i aktion

Aya Sameshima i aktion

Men regionens storklubb på herrsidan, Vegalta, valde inför årets säsong att ta över Tepco Mareezes organisation, och damlag. De flesta spelarna är kvar, och håller nu på att spela upp laget i Nadeshiko League igen.
Och härom veckan meddelade Sameshima att hon lämnar topplaget Montpellier i den franska ligan. Ny klubb blir just Vegalta Sendai. Det är inte svårt att gissa att det var ett klubbval gjort med hjärtat.

* Under de senaste månaderna har de båda halvprofessionella ligorna i USA genomfört sina grundserier. Jag har inte följt dem speciellt noga. Men nu är det dock dags för slutspel i båda. Och då är det förstås lite kul.

I WPSL Elite league har de fyra första lagen i grundserien tagit sig till helgens slutspel.
Det handlar alltså om i tur och ordning Boston Breakers, Western New York Flash, New York Fury och Chicago Red Stars.
Segern i skytteligan delades av Bostons australiska forward Kyah Simon och Flash-spanjorskan Adriana Martin Santamaria på tolv mål.
Slutspelet avgörs på onsdag och lördag. I semifinalerna på onsdag är det först New Yorkderby och sedan möts Boston och Chicago.

* Den andra ligan, USL W-league, är mycket svårare att överblicka än WPSL Elite League. I W-league är slutspelet redan igång. Man spelar så kallat conference-playoffs.
I den västra konferensen vann The Pali Blues finalen mot stjärnspäckade Seattle Sounders Women – som i och för sig sällan kunna använda alla sina stjärnor – med 1–0. Pali är därmed ett av de lag som åker till Ottawa i helgen för att spela det stora slutspelet.

De andra tre konferensvinnande slutspelslagen är DC United Women, Ottawa Fury och Quebec City Amiral. Alltså två kanadensiska lag, och två från USA. Semifinalerna spelas på fredag, och finalen på söndag.

I grundseriens skytteliga vann för övrigt Grace Hawkins, Long Island Rough Riders, på 17 mål. Det var hela fem fler än tvåan, Seattles mexikanska landslagsspelare Veronica Perez och sju fler än trean, Lynn Williams från Pali Blues.

* Kanske håller mitt favoritlag i vitryska Premier League Women, Molodechno på att växa in i ligan. Senast blev det nämligen bara förlust med 3–0. Och det innebär att man inför morgondagens bortamöte med svåra Zorka-BDU i 17:e omgången bara har 5–148 i målskillnad. Det innebär att Molodechno nu alltså är en bra under tio insläppta i snitt. Det tar sig.

Heath, Perez och Krahn – där har ni dagens rykten

Enligt sajten Women’s Soccer News, eller snarare enligt deras twitterkonto, så skall LdB FC Malmö arbeta på dels USA:s mittfältare Tobin Heath. Dels på Mexikos offensiva mittfältare Veronica Perez.
Dessutom ryktas tyska Annike Krahn bli Jane Törnqvist:s ersättare i Göteborg FC.

Tobin Heath

Tobin Heath

Heath är en yngre, och som jag ser det även bättre variant av Therese Sjögran. Heath debuterade för övrigt för NY Fury i WPSL Elite League så sent som i lördags. Då föll hennes nya klubb mot Boston Breakers, där Heather O’Reilly för övrigt debuterade, med 2–0. Båda målen gjordes av ligans skytteligaledare, Australiens landslagsforward Kyah Simon.

Perez spelar för tillfället för stjärnspäckade Seattle Sounders i USL W-league, där hon är bästa målskytt med sex mål på åtta matcher.
Både Heath och Perez skulle enligt uppgifterna vara aktuella för spel i Sverige från och med augusti.

FCR 2001 Duisburg berättar i dag på sin hemsida att lagkaptenen Annike Krahn lämnar klubben efter åtta år. Redan i vintras ryktades det om att Krahn skulle vara på väg till Göteborg. Jag skrev om det i det här inlägget.
Nu har ryktet fått ny fart. Inte konstigt med tanke på Jane Törnqvist bara har en match kvar på sin karriär.

Funderingar, tveksamt guldtips och en utsåld match

Noterar att mina senaste två inlägg har väckt funderingar på lite olika håll. Kul.

Bland annat tar den här bloggen upp diverse olika ämnen som borde debatteras hårdare.
Dessutom listas ett antal kunniga personer i och kring damfotbollen. Det är rakt igenom duktiga personer som gör stora insatser för sporten.

Men det är inte i första hand kunnande som saknas. Det jag efterlyser är starka debattörer, som i vissa sammanhang kanske till och med skulle upplevas som provokatörer. Röster som gör att damfotbollen hörs och syns.
Jag tror att Caroline Seger skulle kunna vara en sådan debattör. Hon är ett namn, och hon vågar tycka till. Hon skall bara erbjudas ett lämpligt forum för sina åsikter.

Så till de matcher som spelats det senaste dygnet. Först väljer jag att återigen buga mig för Vittsjö GIK och Sofie Andersson.
Att slå Linköping med 3–0 är imponerande. Att det var fjärde raka segern för nykomlingen är ännu mer imponerande. Och att som Andersson göra mål i 20:e seriematchen på rad är ofattbart bra.

För Linköping är däremot måltorkan påtaglig. Bara Djurgården har gjort färre. Och mitt guldtips känns för tillfället väldigt långt ifrån klockrent…

Att både AIK och Djurgården föll innebär att det redan ser väldigt mörkt ut för båda lagen. Väldigt mörkt.
AIK:s Nazanin Vaseghpanah missade straff mot Kristianstad. Det har man knappast råd med i ödesmatcher som dagens. Nu är det således inte mycket som talar för att AIK kan klara sig kvar i serien.

* Så en liten internationell utblick. I Italien säkrade Sassari Torres guldet genom att vinna med 3–0 hemma mot Como.
Svensklaget Bardolino Verona var illa ute hemma mot Lazio, men vände 0–1 till 3–1 de sista 17 minuterna. Brasilianska Dayane Da Rocha gjorde de två sista målen. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen.
Några matchbilder har jag inte hittat, men väl det här inslaget där Maria Karlsson ger en intervju på italienska.
Två omgångar återstår, och Bardolino är kvar på den andraplats som innebär Champions Leaguespel till hösten. Man har två poäng ner till Tavagnacco och tre till Brescia.

* I den spanska seriefinalen vann Athletic Club Bilbao med 3–1 mot Barcelona. Därmed lever guldstriden där i minst en vecka till.

* Den norska Toppserien toppas av Stabaek, som vann med klara 5–1 borta mot Trondheims-Örn. Ada Stolsmo Hegerberg blev tvåmålsskytt.
Tvåa ligger Lilleström som slog Arna-Björnar med 2–0 inför 184 åskådare.
Och när mästarlaget Röa tog årets första seger genom att besegra Klepp med 2–0 var bara 117 åskådare på plats.

* I USA var det däremot utsålt, 4500 åskådare, när Seattle Sounders Women vann en träningsmatch mot Washington University med 3–1.
Megan Rapione debuterade för Sounders, men blev mållös. Glödheta Alex Morgan gjorde första målet, mexikanska landslagsspelaren Veronica Perez det andra och Lyndsey Patterson det tredje för Sounders.
Här är ett långt klipp med höjdpunkter från den matchen.

Ett ovanligt onödigt uttalande av Prytz

Som man inom damfotbollen – jag är ledare för FC Kabel Åttio i division V Borås – får man ofta höra nedvärderande saker om spelet och sporten.

Det verkar finnas någon form av acceptans för att man skall sparka på damfotbollen. Eller värre, det verkar vara självklart att man skall sparka på damfotbollen.
Jag kan inte säga att jag orkar hugga tillbaka varje gång, för det vore långt ifrån sant. Man är ju inte alltid sugen på att debattera. Därför låter jag ibland kommentaren få stå oemotsagd. Och det kan man förstås ha olika uppfattningar om.

Igår var det upptaktsträff för söderettan för herrar. Jag var inte där och hörde med egna öron. Men som jag fått det berättat sa Örgrytes tränare Hans Prytz, ja han som varit i Jitex så sent som ifjol, så här:

”Jag har äntligen kommit ur damträsket.”

Jag var som sagt inte där, och vet inte på vilket sätt Prytz sa de där orden. Men oavsett och det var skämtsamt eller inte så var det otroligt onödigt. Ingen har något att vinna på den typen av skitsnack. Varken Prytz eller damfotbollen. Tyvärr.

* Till roligare saker. Piteås australiska målvakt Lydia Williams höll nollan i sin allsvenska debut i söndags. Sedan dess har hon dessutom fått två fina priser. Dels valdes hon till Australiska Westfield W-leagues bästa målvakt. Dels prisades hon som spelarnas favorit i ligan. Läs mer om priserna här.
Bästa spelaren totalt i W-league blev Williams före detta lagkompis i mästarlaget Canberra United, mittfältaren Sally Shipard. Shipard spelar för tillfället för Bayer Leverkusen i Frauen-Bundesliga.

* En efter en skriver USA:s landslagsspelare på för lag i de båda amerikanska division II-ligorna USL W-league och WPSL Elite League.
Jag har tidigare berättat att Hope Solo, Alex Morgan och Sydney Leroux valt att skriva på för Seattle Sounders i W-league, och att Heather O’Reilly valt Boston Breakers i Elite League.

Nu är det klart att den namnkunniga Sounderstrion får sällskap av ytterligare två amerikanska landslagsspelare i form av Megan Rapinoe och Stephanie Cox. Dessutom är Mexikos landslagsspelare Veronica Perez klar för Sounders. Här är ett klipp från Sounders första träningsmatch med fem av de sex stjärnorna i laget.

Senaste landslagsspelare att skriva på för en amerikansk klubb är Tobin Heath. Hon skall spela för New York Fury i WPSL Elite League.
Utan att ha koll på hur långa kontrakt det handlar om är ju känslan att hoppet om att få se huvuddelen av de amerikanska stjärnorna i Europa efter OS minskar för varje dag.