Madelen Janogy
Alldeles nyss presenterade Peter Gerhardsson de 24 spelare han tar med sig till Algarve cup. Noterbart där var att Madelen Janogy fick nytt förtroende efter sin fina insats senast i Sydafrika. Samt att Hanna Folkesson är tillbaka bland mittfältarna på Julia Karlernäs bekostnad.
Noterbart också att Hedvig Lindahl och Nilla Fischer som väntat var tillbaka, medan man låter Fridolina Rolfö vara kvar hemma i München. Samt att man kommer att testa brett under samlingen, finns nämligen även sex överåriga spelare i det U23-landslag som samtidigt är i Marbella (Spanien) för två landskamper mot A-landslagsmotstånd. De möter Ryssland i den ena matchen. Mer om det strax.
Först hela A-landslagstruppen: Målvakter (3): Lindahl, Zecira Musovic och Cajsa Andersson.
Backar (9): Hanna Glas, Nathalie Björn, Jonna Andersson, Mia Carlsson, Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson och Sandra Adolfsson.
Mittfältare (6): Caroline Seger, Folkesson, Elin Rubensson, Julia Zigiotti Olme, Olivia Schough och Lina Hurtig.
Forwards (6): Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Anna Anvegård och Madelen Janogy.
Den här truppen möter Schweiz den 27 februari och Portugal den 1 mars. Dessutom väntar placeringsmatch den 6 mars.
Julia Karlernäs
Vad gäller U23-landslagets trupp finns det med sex överåriga spelare i den. Det handlar om de båda målvakterna Emma Lind och Jennifer Falk, samt utespelarna Nellie Karlsson, Julia Karlernäs, Nina Jakobsson och Pauline Hammarlund. Det är ju en signal om att Lind och Karlsson är två spelare som står och bankar på dörren till A-landslagstruppen.
I övrigt noterade jag att två tänkbara jokrar i VM-truppen ingick i form av Johanna Rytting Kaneryd och Loreta Kullashi. Båda de två har stått högt på Gerhardssons lista tidigare, men har varit ute ur räkningen på grund av skador, och de måste förstås göra en kanonvår om de skall komma med till Frankrike i sommar.
Tanken med att ta med de överåriga är förstås att så många spelare som möjligt skall få chansen att visa upp sig nu inför VM. Gerhardsson vill ju ha U23 som en inkörsport i A-landslaget, och då är det bra om de som står på gränsen kan få spela i U23, som ju i det här fallet mer blir som ett B-landslag.
I ytterligare en av U23-landslagets samlingar under våren kommer man att ha med överåriga spelare.
Så till vad som konkret sades på presskonferensen. Peter Gerhardsson inledde som vanligt med att prata lite om den senaste landslagssamlingen. Där var han väldigt nöjd med försvarsspelet. Han konstaterade att landslaget i fjolårets möten med Sydafrika släppte till rena frilägen, men att det i år var i stort sett stängt. Och att det var bra gjort med tanke på att Sydafrika har en blixtsnabb spelare i Thembi Kgatlana, som ju prisades som Afrikas bästa spelare 2018.
Offensivt var inte vår förbundskapten lika nöjd. Han tyckte inte att löpningarna satt så bra, efterfrågade bättre kvalitet i inspelssituationer och noterade att vissa spelare spelade mer bakåt än de brukar. Men han förklarade det svaga anfallsspelet med att vi är tidigt på säsongen och att spelarna inte har hittat rätt tajming ännu.
Angående Algarve cup konstaterade han att han är nöjd med att det numera bara är tre tre matcher i turneringen. Samtidigt känner han att han behöver en bred trupp då det är tätt mellan de två första matcherna, och att han där kommer att matcha väldigt många spelare.
Han fick en fråga om hur viktigt det är att testa spelare kontra börja spela ihop ett lag. Hans svar var att man oftast pratar om att spela ihop en startelva, men att man behöver jobba bredare, för man kan ju få skador, och då är det bra att många har fått testa att spela ihop.
Sedan pratade han om relationer och exemplifierade han med att Jonna Andersson inte slog en enda passning till Hanna Glas mot Sydafrika, och menade att det kanske inte är så viktigt att de spelar samtidigt i alla matcher. Vad gäller Algarve cup är förstås belastningsbiten en viktig faktor, men utöver det skulle relationer vara en faktor i laguttagningarna.
”Det kan vara viktigt att de här spelarna får spela ihop.”
Slutligen konstaterade Gerhardsson att vi börjar närma oss något som liknar en VM-trupp. Vad gäller spelare som inte är med i vare sig A- eller U23-landslaget kommenterade han Fridolina Rolfö. Han sa att man förstås gärna vill ha med henne, och att hon hade spelat 30 minuter för Bayern i helgen, men att man låter henne träna upp sig istället för att spela Algarve.
”Vi bedömer att hon behöver ha mer speltid, och hoppas att hon kan vara tillbaka till matcherna mot Tyskland och Österrike så mycket att hon kan spela 60–90 minuter då.”
Fridolina Rolfö
De spelare som gjorde A-landskamper i fjol, men som inte är uttagna till den här samlingen är Anna Oskarsson, Jessica Samuelsson, Julia Roddar, Amanda Edgren och Marija Banusic. I fler av fallen är det skador som sätter stopp.
I övrigt på presskonferensen berättade Marika Domanski Lyfors lite om vägen fram till VM. Truppen kommer att presenteras den 16 maj. Åtta dagar senare börjar VM-uppladdningen med läger i Båstad.
Perioden 30 maj till den 2 juni flyttar man sedan till Göteborg, där det blir en landskamp den 31 maj. Samma lag som man möter den 31 maj kommer man eventuellt även att möta i en stängd match den 28 maj. Avresan till Frankrike sker från Stockholm den 5 juni.
Slutligen i det här inlägget, men först på presskonferensen, berättade förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand att spelarnas avtal för mästerskapet är underskrivna och klara. Samt att alla är nöjda och glada.
En blogg om internationell damfotboll 
Kul för Janogy. Du flaggade ju för henne redan för tre år sedan efter en match mot Örby i Svenska cupen, där hon gjorde fyra mål varav ett äkta hattrick i andra halvlek, för övrigt en en match som både bloggaren och jag såg på plats.
Som sagt – kul för Janogy och starkt gjort, inte minst för att hon inte åtnjutit någon talangutveckling sedan hon var 16 år.
Det går att lära sig ganska mycket efter att man gått ur skolan, och man klivit in i vuxenvärlden.
Självklart! Det mesta av det vi lär sker ju inte i skolan eller i utbildningar i övrigt. Och en del tror dessutom att det går att utveckla sin talang i en seniortrupp, fast talangutveckling är det ju inte förstås……
Precis. Du börjar förstå. Talangutveckling är verksamhet som i första hand syftar till att utveckla talanger (alltså ungdoms- och juniorlag), medan seniorfotboll är verksamhet som i första hand syftar till att göra resultat. Men självklart utvecklas spelare även av seniorfotboll.
Jajamensan Johan – jag förstod din definition av talangutveckling första gången också, även om du nu skriver om lag istället för spelare. Det var så okomplicerat att till och med jag hängde med.
Och visst är det intressant att varken Janogy eller övriga 30 spelare som var aktuella till Sydafrikamatcherna, har genomgått Johans stege (eller kanske Jakobs mot himlen?) till eliten och A-landslaget. Och visst är det intressant att resultatet inte räknades när Sverige vann F19-EM. Det var väl bara talangutveckling. Och visst är det både tur och intressant att exempelvis Janogy utvecklat sin talang, trots att hon inte åtnjutit någon talangutveckling. Hur skulle det gå för vårt framtida A-landslag om det bara förlitade sig på talangutveckling? Ajajaj…
Jag får väl återgälda vänligheten: Precis. Du börjar förstå.
Utveckling av talanger behöver inte ske genom din definition av talangutveckling, inte heller genom din värderingsgrundade ”stege” och inte heller i ett F19-lag. Det tar sig – och det är inget att skämmas över!
Nu får du sluta att ge mig åsikter som jag inte har. Självklart går det att nå eliten på många olika sätt. Och många av de som når A-landslaget är supertalanger som klarar av att hoppa över flera steg i den trappa du är så kär i.
Vad gäller Janogy tillhör hon ju för övrigt de som behövt flest trappsteg för att nå landslaget. Hon spelade flera säsonger i division I (vilket ungefär går att jämställa med högsta F19-serien) och en halv i elitettan innan hon etablerade sig i damallsvenskan i ett bottenlag. Sedan gick hon vidare till ett topplag. Hon är ju faktiskt ett typexempel på hur viktigt det är att kunna ta ett trappsteg i taget.
Nu får du sluta tillskriva mig kärleksförklaringar jag inte har. Trots dina upprepade försök har jag varken blivit övertygad om eller kär i din trappa med ”maximalt antal steg”. Nu har du ett antal gånger skrivit att det är ”självklart” och ”självfallet” att spelare kan utvecklas på olika sätt och vägar. Alltid något.
Att du nu alltmer försöker rädda din inledande och värderingsgrundade idé om en stege med maximalt antal steg i en och samma klubb är begripligt. Nu senast genom att tala om ”supertalanger” som kan hoppa över steg. Det gör inte saken mer övertygande att du sedan med Janogy argumenterar att hon behövt flera steg för att ta sig till landslaget. Faktum kvarstår: hon har spelat seniorfotboll sedan 2011 i flera olika klubbar och är ett (av mängder) exempel på att din stege/trappa må vara eftersträvansvärd, men ännu bara är ett önsketänkande. Dagens A-landslagsspelare har nått dit utan att ha spelat i en och samma klubb och – för övrigt – i F19-klubblag. Jag tycker inte de mängder olika klubbar de representerat och representerar behöver skämmas för det. Tvärtom. Nu slutar jag – om du vill.
Det är svårt att låta dig få sista ordet så länge du oförtrutet fortsätter att tillskriva mig åsikter jag inte har. Du får nog läsa om vår diskussion om Linköpings F19-lag. Där är det du som har snöat in på ordet stege. Du använder det tolv gånger, mot min enda.
Ingenstans skriver jag att man måste ta alla utvecklingssteg i samma klubb. Jag citerar mig själv:
”Det kommer fram flest talanger från miljöer där spelarna kan erbjudas en stege med maximalt antal trappsteg. Alltså en miljö där barn/ungdomar kan drömma om att nå elitnivå, men samtidigt utvecklas i sin egen takt. Det där kan vara svårt att göra i en och samma förening, väldigt få världsspelare har spelat hela sin karriär i samma klubb. Men ju fler trappsteg en förening kan erbjuda, desto större chans att få fram egna produkter med god kvalitet.”
Eftersom du tidigare hakade upp dig på uttrycket ”egna produkter” kan du byta väl ut det mot ”spelare”.
Det är svårt att låta dig få sista ordet, så länge du argumenterar som du gör. Naturligtvis kommer du ändå att få sista ordet, det är ju din blogg.
Att du citerar dig själv hjälper inte alls. Dina återkommande påståenden som att jag ”hakat upp” mig, blivit ”kär i”, ”fastnat”, ”snöat in”, att ”folk” inte orkar läsa och liknande har bara till syfte att minska min trovärdighet och att dra bort uppmärksamheten från rationella argument. Detta får väl läggas på den flyhänta tabloidjournalistikens altare, men klargör inte på något sätt din argumentation.
Jag tvekar att dissikera ditt citat ytterligare, men kanske är det nödvändigt:
1. Vad är det för ”miljöer” du talar om där ”spelarna kan erbjudas…” Är dessa ”miljöer” något annat än en klubb och i så fall vad?
2. Vad styrker att det inom (flick-/ungdoms-) damfotboll kommer fram ”flest talanger” från dessa ”miljöer”? Om det är så borde det finnas tusentals exempel.
3. Vad är egentligen det fluffiga ”maximalt antal trappsteg” för något? Hur många steg är det? Om det är ett steg i en ”miljö” (klubb?) och tre i en annan är det ju fortfarande ”maximalt”. Vem avgör detta, om inte ”miljöerna” själva? Maximalt för vilket syfte?
4. Finns det någon ”miljö” där barn/ungdomar INTE kan drömma om eliten, oavsett hur denna ”miljö” är konstruerad, har för inriktning och målsättning?
5. Finns det något alternativ till att ”utvecklas i egen takt”, oavsett hur ”miljön” är konstruerad, har för inriktning och målsättning?
6. Finns det någon ”miljö” (eller klubb) där det finns en motsättning mellan att drömma och samtidigt utvecklas i egen takt?
7. Är de tidigare omnämnda ”miljöerna” samma som en förening eller klubb? Du skriver ju ”Allt det där..”, vilket hänvisar till det du skrivit tidigare.
8. Om det nu är så att en ”miljö” erbjuder allt det där – maximalt antal steg, att drömma, utvecklas i egen takt och så vidare – varför är det då ”svårt att göra”? Kan det vara för att det helt enkelt inte existerar någon sådan ”miljö”?
9. Varför för du in ”världsspelare” i detta? Räcker det inte med att titta på svenska elitspelare inom landets gränser? Hade det då blivit för uppenbart att det inte heller för dem fungerar så?
10. Varför är just ”egna produkter” så viktiga? När är det och när är det inte en ”egen produkt”? Hur många ”egna produkter” finns idag i våra två högsta serier eller i landslaget? Är ”egna produkter” inte alltmer en romantisk dröm från flydda tider som därmed har föga koppling till dagens verklighet?
Dina påståenden ska också återföras till det sammanhang i vilket de framfördes. Du var och är ”starkt kritisk” till att LFC lägger ner sitt F19-lag. I den följande argumentationen visar sig dina bakomliggande värderingar: a) alla lag och särskilt etablerade elitklubbar ska ha flick- och ungdomsverksamhet – basta, b) ”egna produkter” är ett tecken på framgång och du argumenterar här hårt för att geografin har betydelse, exempelvis genom att Linköping inte fått fram spelare till eliten eller landslaget, c) talangutveckling (enligt din definition) är finare och mer åtråvärd än att klubbar utvecklar de talanger som för tillfället finns hos dem samt d) klubbar som LFC (och KGFC) borde inte få finnas alls eller tvingas till underkastelse och lydnad.
I kontrast till detta hävdar jag att klubbar själva ska få välja inriktning och göra det de är bra på. På det sättet har klubbar lämnat över och tagit emot spelare och hittills försörjt Sverige med elitspelare samt A-landslagsspelare. ”Egna produkter” är bara detta under en kortare tid och det är inget problem, varken för klubbar som är medvetna om var de befinner sig i ”näringskedjan” eller spelare som söker utveckla sin talang.
Nej, jag förväntar mig inte att du ska hålla med om något ovan eller svara på frågorna. Du har ju redan tidigare uttryckt att du inte orkar, vilket jag förstår. Nu gör i alla fall jag ett nytt försök att avsluta ordväxlingen i ämnet.
Dom har fått ihop två jämnbra trupper Sverige, blir riktigt intressant följa U-23. Heja Sverige..
Förväntad trupp och kul att Janogy får fler chanser (förhoppningsvis) att visa upp sig. Bra också att Lina Hurtif verkar vara i speldugligt skick, äntligen. Behövs i det idéfattiga offensiva spelet senaste matcherna, Lina är en spelare som kan bryta mönstret och utmana sina motståndare, något som lite saknas i anfallspelet. Bra också att Hanna Folkesson är tillbaka, en spelare som behövs mot tuffa motståndare i VM. Hoppas att Asllani kan blomma ut och ta tag i spelet mer och vara den dominerande speluppläggaren, som hon har förmåga till men tyvärr inte visar kontinuerligt där hon ofta försvinner i matcher mot tufft motstånd och inte kan ta tag i spelet och vända en nedåtgående trend. Sen är jag tveksam till Musovic som jag tycker är ett osäkert kort, svag i luften och har gjort flertalet tabbar, både i landslaget samt flera i DA senaste säsongen. Cajsa Andersson har däremot möjlighet att bli nummer två och jag hoppas hon får chansen i Sydafrika.
Skulle nog byta ut Mimmi Larsson och Folkesson mot Jakobsson och Karlernäs då framförallt Larsson känns som en kopia av Blackstenius.. Men annars riktigt kul med Janogy samt Anvegård!
Nja, det är Blackstenius som är en ”kopia” av Larsson…..om det nu är möjligt att vara det.
Larsson hade sin spelstil i både Elitettan och Damallsvenskan innan Blackstenius lämnat div 3.
Menar du ”byta ut” i startuppställningen eller vad – Både Mimmi Larsson och Jacobsson är med i truppen så vitt jag vet. Sen är Folkesson och Karlenäs två helt olika spelartyper och Folkesson:s spelartyp behövs i hårt motstånd i typ VM medan Karlenäs:s inte är en konkurrens på den positionen – sen har vi Asllani, Rubenson, Seger, Hurtig och Zigiotte Olme så Karlenäs är ingen spelare vi absolut behöver på mittfältet, däremot behöver vi en Folkesson som def mittfältare.
Han mena nog Nina Jakobsson , Piteå tjejerna är två duktiga spelare men faller nog tyvärr på att de inte har det internationella tempot – än.
Så är det säkert – Piteå:s spelarnas tid kommer nog, dom har framtiden för sig – vilket inte Seger och Schoug t e x har.
Lyssnar på Peter Gerhardsson som gång på gång säger: ”Vi måste förbättra offensiven och passningsspelet”.
Men med Blackstenius, Schough och Jakobsson (Larsson som inhoppare) på topp kommer aldrig Sverige att få en vass offensiv och ett bra passningsspel. De har helt enkelt inte rätt teknik och speluppfattning, två saker som hör ihop. Löpningar och passningar blir lätt felaktiga.
De har dock andra goda kvaliteter som snabba i djupled, de jobbar extremt hårt för laget och gör det jobbigt för motståndarbackar.
Hoppas verkligen att Hurtig håller ihop. Hon behövs i VM!
Håller med – men nu behövs olika spelartyper både djupledslöpare och någon med speluppfattning och som kan slå dom rätta bollarna. Riktigt och viktigt att Jacobsson och Blackstenius rör sig och gör sig spelbara – Schoug räknar jag inte med, hon platsar inte i dagens landslag eller i den internationella fotbollen (enligt min mening) – men någon måste ju slå dom rätta bollarna eller idka samspel med forwards. Våra forwards är inte någon Pernille Harder eller Lieke Martens som kan avgöra på egen hand eller dra 1-2 motståndare. Då måste man göra det bästa av situationen och försöka utnyttja dom spelare – eller forwards – som finns på bästa sätt och det är väl det Gerhardsson menar när han skriver ”förbättra offensiven och passningsspelet”. Han kan ju inte plocka fram bättre spelare i en handvändning, men förvisso finns det unga lovande offensiva spelare som Janogy, Kullashi eller precis som du säger en skadefri Lina Hurtig som kan tillföra speluppfattning och en annan dimension i spelet. Men bristen finns på mittfältet i dag (undantag Lina Hurtig) där det inte finns någon riktigt bra speluppläggare eller nr 10 typ (tillbakadragen forward som Johan Ryden säger) som kan ta tag i spelet, dirigera och vara speluppläggare och passningsspelare. Asllani visar det i sina bästa stunder men alltför sällan och är som bäst mot sämre motstånd och alltför sällan riktigt bra mot jämbördigt eller bättre lag, tyvärr. Hade hoppats att Banusic skulle vara den som växte in i en 10 typ roll men det har inte blivit så, hon har stagnerat i sin karriär, vad det nu beror på (verkar mest mentalt). Nu är det mest Asllani (från och till) samt duktiga Elin Rubenson (i bland) och Hanna Glas (senast) som står för det creativa och skapar chanser åt sig själva och åt forwards.
Så jag är som Gerhardsson lite bekymrad inför framtiden och stundande VM för det offensiva spelet. Skall bli intressant att se vad som händer under Algarve turnen.
”….att Banusic skulle vara den som växte in i en 10 typ roll men det har inte blivit så, hon har stagnerat i sin karriär, vad det nu beror på (verkar mest mentalt)………..det där är kvalificerad smörja du skriver om ett spelare som kan spela nästan överallt i Världen, och som har faktiskt gjort det-
Angående ”mentalt” problematik du förklarar denna ”stagnation” då är det påhitt av lite elakare karaktär , för att Banusic visst kan klara uppgifter ute på plan långt bättre än de flesta uttagna svenska anfallare;…sedan brukade hon inte ”gråta” under träningar helt utan anledning, såsom gjorde det vissa spelare som man satsar alla kort på i landslaget.i kommande VM
Tänk på att svenska landslaget villar på sådana spelare och dess ”mentala” problematiken..
Att hon inte passar in, inte är ”lämplig” för svenska landslaget, djupt sysselsatt med spelartyper som ska socialiseras och styras utifrån de värderingar, en liten del har med fotbollen att göra, är snarare förklaringen varför hon saknas i landslaget
axel – Tror att du har missuppfattat min uppfattning om Maria Banusic som jag tycker är en utmärkt fotbollsspelare (spelsinne, teknik mm) med spelegenskaper som inte många har i DA (eller i landslaget). Tycker också att hon skulle lösa dom flesta uppgifter i landslaget bättre än nuvarande offensiva spelare, både som offensiv mittfältare, tillbakadragen forward eller som nr 10 typ. Fakta oavsett vad du och jag tycker är ju att hon under hösttsäsongen i Linköping inte platsade och mest satt på bänken och fick göra enstaka inhopp då tränaren i LFC valde att satsa på Dowie som ensam forward. Därmed försvann hon ur landslagsdiskussionen, inte ens aktuell i truppen, sen värvades hon till KIna där hon förde en anonym tillvaro, mest beroende på att det är svårt att följa den Kinesiska ligan och tog ju inte tillbaka sin landslagsplats under våren och nu är hon i Montpellier, där hon inte fått mycket speltid heller vad jag har kunnat följa och det går dessutom uselt för Montpellier numera – långt ifrån CL plats och det gör det ju inte lättare för Banusic att återkomma i landslagsdiskussionen. Sen att ”hon har spelat överallt i världen” ja, kanske det, hon spelade i Chelsea som väldigt ung och gjorde väl bra ifrån sig men trivdes inte riktigt, gick till Eskilstuna och sen till LInköping där hon gjorde en kanonsäsong (på våren) och sen spelat i Beijing Phoenix, Kina (med tränare Björkegren som sen slutade i klubben) med mestadels okänt resultat och nu i Montpellier, med ännu så länge oklart resultat. Sen vet jag inte riktigt bakomliggande orsaken (spelmässigt och/eller mentalt) till att hennes karriär har ”stagnerat” eller iaf inte gått så bra senaste tiden och varför hon tappat sin landslagsplats och inte ens är aktuell i en 23 manna trupp – var förvisso med i U23 laget i höstas men inte ens med där heller i senaste truppen. Din förklaring och analys om orsaken till att hon inte spelar i landslaget eller ens är aktuell får stå för dig, att ”hon inte passar in” och inte är ”lämplig” utifrån landslagets policy tror jag inte på – tror att Peter Gerhardsson tycker att hon helt enkelt inte platsar i dagens landslag – skälen till det vet ju bara Peter G själv. Själv hoppas jag att hon får mer speltid i Montpellier och att hennes insatser där lättare kan följas av Peter G (betydligt bättre än i Kina) och att hon kan återta sin plats i truppen, konkurrera om en plats i startelvan och förhoppningsvis ta en plats i laget till VM – även om jag inte är optimistisk att det blir så.
Din ”fakta” uppfattning om Banusic stämmer väl överens med din syn på spelaren i frågan, lite fördomsfull lite fake news konstruktioner
Låt oss återgå till fakta som du förklarar dem:
”… att hon under höstsäsongen i Linköping inte platsade och mest satt på bänken och fick göra enstaka inhopp då tränaren i LFC valde att satsa på Dowie som ensam forward”—————att Banusic ”platsade” inte in i det nya tränarens spelidé är så bekant bortförklaring, särskild efter de 2 mål hon satte mot Vittsjö samt Banusics kritiken därefter som fallit tung, särskilt på Arnth-, som uteblev för kommande matchen, om jag minns rätt. detta utan något förklaring..
I det läget stod det klart att LFC spricka bland spelare etablerades på allvar
Och detta var faktum Rolf Persson.
Att LFC valde att först sparka en god tränare som Valfridsson för att i nästa veva göra sig av med Banusic, som först frystes in på bänken var påföljande åtgärder efter hennes frispråkiga media utflykten..
Resten var historia, som inte upprepade sig till, eftersom LFC facit i 2018 i DA var allt men inte lyckad Några skulle beskriva det som en katastrofal säsong
Som bekant, med Banusic och mest tack vare hennes insats vann de 2017DA, trots efterföljande myten om att hon var bra ”bara” under våren, för att detta är påklistrad mediakonstruktion som tämligen förfasades över tanken att man kunde få en kvinnlig Zlatan
Du spinner sedan på med dina fake fakta:
”………sen värvades hon till KIna där hon förde en anonym tillvaro ———på en så kort tid på plats gjorde hon det så mycket bättre än Blackstenius har ens försökt göra i sin franska klubben under alla sina år där-…hela säsongen räknat så har Banusic gjort säkert 10 mål i de 2lag,den kinesiska och svenska…så mycket om fakta…
Hon kunde säkert stannat i Kina med tanke på hennes fotbollsskils samt ekonomiska villkor som råder där
Att Banusic är ej uttagen i svenska landslaget säger nada, noll om hennes prestation- eller hennes förmåga på en fotbollsplan.
Däremot säger mycket om de som styr svenska damlandslaget
För att för spelare som Banusic finns det principer man följer, ex att spela i sitt klubblag.Jag är inte säker på att samma principer gäller för de mer ”svenska” spelarna..att inte nu dra på namnen
Dina funderingar om henne påminner mig på de kommunistiska länder och tider där alla kunde demoniseras, det räckte att kritiken görs från högre maktposition
boms så är du värdelös över en natt.
Som språkrör för styrande strukturer i svensk landslagsfotboll är dina åsikter helt i sin ordning
För mig som fotbollsfantast är de helt frånvarande, både från fotbollen och uppfattningen om den.
”………… var förvisso med i U23 laget i höstas men inte ens med där heller i senaste truppen. ”——————-Banusic har passerat 23år, U23 landslaget är väl samling spelare upp till 23år
Så din sågning av henne borde baseras lite på fakta, de i alla fall av enklare slag
Att man ändå använder spelare som är äldre än så talar om U23 konceptet som helt missbrukat och i slutändan onödigt
axel – Man får ha med ett par överåriga i U23 laget och hon var överårig i höstas redan när hon spelade i U23 laget. Sen vill jag fortfarande ha svar på varför hon blev uttagen till landslaget, både A-landslaget och U23 laget och sen att hon blev ratad, har att göra med hennes bakgrund, sociala eller andra kriterier som du luddigt antyder. Hon hade väl och har den bakgrunden hon har innan hon blev uttagen, när hon sen blev ratad och för närvarande. De principer som ”styr svenska landslaget” har väl gällt hela tiden för henne – och igen, varför blev hon uttagen alls från början om det ”inte har med hennes prestationer på plan att göra” utan ”andra kriterier” och att man sen kom på att hon inte är lämplig för ”svenska” landslag” enligt din analys?.
Jag ser att du har ”jouren”…..
Yes, gillar utmaningar i stil ”med mission impossible” även om det i leder till något konstruktivt – tack för noteringen The Observer
Att Banusic blev ratad berodde inte på grund av hennes prestation, är jag säker på….om man skulle följa denna logik då skulle -M.Larsson, S.Blackstenius, L.Hurtig, C.Seger,Rolfö, att nämna några, inte de heller tagits in
Vad har de presterat egentligen under året som gått, tycker du?
Det enda vettiga svaret är att kriterier man har är inte detsamma för Banusic och för tex Larsson
Tänker inte recensera de ”kriterier” ytterligare då riskerar vi hamna på främlingsfientlighetens mark och dess fulla tryne
Angående prestation då är det väl svårt att ”prestera” för Banusic medan hon frystes in på bänken eller tillvaron som stöter bort henne, både som fotbollsspelare men även som människa. såsom varit i en stor del av förra säsong
Fråga gärna Stina annars…hur det känns att få ytterst lite speltid och inte ha kompisar
Att Banusic behandlades dålig både av LFC samt landslagsledningen förklarar hur rigid struktur svensk damfotboll vilar på, dess värderingar speglas bl a i näringslivsintresse för damfotbollen.,som är, som bekant, ytterst svagt, för att ingen vill satsa sina pengar i verksamhet som sysslar med aktivism och ideologi..oavsett ”prestation”, men detta är en annan fråga
–
Ditt svar är som vanligt fullt av motsägelsefulla påståenden och jämförelser utan struktur och sammanhang. Ser inte kopplingen mellan Banusic (född i Sverige), som först togs in i landslaget och sen inte varit aktuell och ”svenska spelare” som Blackstenius, Seger, Rolfö och Hurtig som alla är mer eller mindre givna i landslaget. Hurtig:s frånvaro i landslaget och ej med i Algarve Cup senast beror ju på att hon varit skadad och opererad i en fot – nu med i Algarve Cup. Rolfö dras ju med skador men är annars ordinarie i sin tyska klubb och i landslaget när hon är skadefri. Stina platsade inte i Montpellier senaste tiden men platsar i landslaget, Seger spelar i Rosengård och är given i landslaget, Mimmi Larsson var ordinarie i Eskilstuna och troligtvis även i Linköping och är med i landslagstruppen men inte ordinarie i första uppställningen. Ser inte någon koppling till Banusic som varit med i landslaget men nu inte platsar, som lämnade Linköping, sen i Beijing och nu en osäker framtid i Montpellier som numera går uselt och Banusic har såvitt jag vet inte spelat någon match hittils?
Så vad Banusics historia, bakgrund och hemvist har för jämförelse med dom ”svenska” landslagsspelare du radar upp och din förklaring om ”rigid struktur för svensk damfotboll” och vad svensk näringsliv har för bristande intresse och inte vill satsa pengar p g a ”aktivism” och ”ideologi”. Vad betyder ”aktivism” i detta sammanhang och vad det har för koppling till Banusics frånvaro i landslagsfotbollen att göra? Eller med Blackstenius som ju är med i landslaget – vari ligger skillnaden och vari ligger kopplingen? Tror ingen som läser dina analyser bli så klok på vad du menar och undrar om du själv begriper det.
Lyckades i alla fall locka svenska ”flocken” fram…de rättrogna damfotbollsexperter..
Det är ändå något. Ni svenskar har så svårt att komma överens…lol
Avslutningsvis Rolf Persson, tänker du fråga Stina, eller….