I kväll vann Rosengård med 8–1 mot Trelleborg. Malmölaget utökade samtidigt sin serieledning till nio poäng. Tidigare under söndagen hade nämligen Häcken tappat två poäng via 0–0 i toppmötet hemma med Kristianstad.
Samtidigt som Rosengård kopplar ett allt hårdare grepp om SM-guldet närmar vi oss nu den period som kan ställa till det för serieledarna – sommaruppehållet. I dag kom exempelvis beskedet att Sofie Bredgaard lämnar klubben. Det innebär förstås en liten försvagning.
Vi får se hur stora förändringar det blir i topplagen till hösten. Och även om Rosengård nu känns ostoppbart vet vi att saker kan förändras snabbt.
Det räcker ju med att titta tillbaka cirka 2,5 månader, till hur det såg ut vid seriestart. Då ansåg jag, och majoriteten av alla experter, att BK Häcken var Sveriges bästa lag. Vi hade mästarna Hammarby IF som första utmanare.
Om någon vid det tillfället hade sagt att FC Rosengård skulle vara totalt överlägset, och inleda serien med 14 raka segrar – då hade jag inte trott på det. Men så har det varit. Min spådom om att damallsvenskan i år skulle ha ett toppskikt med sex lag har inte varit i närheten av korrekt.
Toppskiktet har bestått av ett lag, på cykelspråk av en soloutbrytning. Där bakom har det varit en andra utbrytargrupp om tre lag. Sedan har vi huvudklungan, och i botten eftersläntarna Örebro och Trelleborg.
I dag var jag på Bravida Arena och kollade in två av de där lagen som ligger i utbrytargruppen mellan Rosengård och huvudklungan. Jag skrev tidigare att Häcken tappade två poäng. Och det gjorde man ju. Men sett till matchen vann Göteborgslaget en poäng.
För Häcken var blekt och blev stundtals utspelat av ett väldigt starkt Kristianstad. Ett tag hade jag 6–1 i 100-procentiga målchanser i KDFF-favör. I den andra halvleken tappade jag räkningen. Även om Häcken hade några hyfsade perioder tror jag ändå att Kristianstads försprång växte ytterligare.
Men några mål gjorde inte skåningarna. Dels för att Jennifer Falk gjorde en utmärkt match, och dessutom hade hjälp av ett kampvilligt försvar, dels för att KDFF kladdade för mycket på bollen i offensivt straffområde. När det kommer till toppmatcher har man inte tid att lägga bollen till rätta framför motståndarnas mål, där måste man kunna avsluta på ett tillslag.
Utöver den kritiken var jag otroligt imponerad av Kristianstad. Laget har ett otroligt tryggt grundspel, och långa stunder lät man inte Häcken få låna bollen. Man har en fantastiskt bolltrygg centrallinje där Emma Petrovic har vuxit ut till en av damallsvenskans allra bästa mittbackar. Sexan Carly Wickenheiser är ett kärnkraftverk. Framför henne finns smarta Emmi Alanen, och längst fram kvicka Tabby Tindell. Och man måste ju gilla kantspelaren Hlin Eiriksdottir som vid en snabb anblick ser ut att vara både kantig och långsam. Men som har en skön bollbehandling, och som nästan alltid hittar sätt att ta sig förbi sin försvarare.
Jag satt för övrigt och kollade in Wickenheiser lite extra. Inför dagens match såg jag henne mest som en bollvinnare. Och visst är hon urstark i närkamperna. Men jag slogs omgående av att hon hela tiden gör sig spelbar – och vill ha bollen. Samt av hur snabb hon är.
Ganska snart började jag tänka att Wickenheiser är en spelare som jag hade kunnat tänka mig i landslaget. Hon är som Elin Rubensson – fast fyra år yngre och mindre skadeförföljd.
Och vid en koll borde det inte vara omöjligt med Wickenheiser i landslaget – om hon vill. Den djupt kristna amerikanskan gör nu sin femte säsong i svensk fotboll, vilket bör innebära att hon snart kan söka medborgarskap.
Kristianstad borde alltså ha vunnit dagens match. Det har hänt väldigt mycket med laget sedan man i våras blev söndersprunget av Häcken i cupen, och föll med förnedrande 7–2. Det KDFF jag såg i dag är en tung kandidat till andraplatsen. Man borde ha tagit sex poäng mot Häcken – minns Tindells grova miss mot öppet mål i hemmamatchen – och på så sätt redan ha passerat göteborgarna. Det blev bara två pinnar i dubbelmötet, men Kristianstad kan alltså mycket väl sluta före både Häcken och Bajen ändå.
Man riskerar inte att tappa lika många spelare i sommar som de tre andra lagen på medaljplats. Och man har redan räknat in en spännande värvning när svensk-tyska Mathilde Janzen återvänder efter några år i Hoffenheim och Werder Bremen.
Det börjar för övrigt hända lite saker på transfermarknaden. Ni har väl koll på sommarens silly seasonsida?
Om Kristianstad var en väldigt positiv bekantskap var Häcken en besvikelse. Man ser bara fragment av det lag som gjorde succé i Champions League i vintras. Faktum är att jag tyckte att KDFF idag rullade ut Häcken på ett bättre sätt än vad storlag som Chelsea och PSG gjorde i vintras.
Då såg Häcken ut lite som Georgiens herrlandslag gör i EM. I grunden hade man ett stenhårt försvarsarbete. Det kryddade man med ett snabbt och vasst kontringsspel. Anna Anvegård och Rosa Kafaji fungerade som speluppläggare, och runt sig hade man en hel hög löpvilliga medspelare. Häckens anfall kännetecknades av självförtroende och kvalitet, både i passningar och avslut.
Visst hade Häcken några farliga kontringar i dag också. Alice Bergström hade exempelvis två bollar i målramen. Men totalt sett såg jag inte det där självförtroendet och den där kvaliteten som fanns i vintras. Det beror väl delvis på att man sålt Elin Rubensson samt att Anvegård är skadad och Kafaji till synes ur form.
Just nu finns det inte mycket som talar för att Häcken skall stå med pokalen i höst. Tyvärr är det inte heller så mycket som talar för svensk framgång i Champions League det här året. Rosengård är ju inte med, och trion Hammarby, Häcken och Linköping kommer att vara oseedad, vilket gör att risken är uppenbar att vi blir utan lag i vinterns gruppspel.
I elitettan är det en omgång till halvtid. Klart är att Alingsås och Umeå kommer att ligga på de damallsvenska platserna under sommaruppehållet. Efter att toppmötet mellan Malmö FF och Alingsås i går slutat 2–2 har MFF nu fyra poäng upp till topp två. Allt talar för att det är mellan de här tre lagen som toppstriden kommer att stå.
I division 2 norra Norrland syd står kampen om seriesegern mellan Remsle UIF, Umeå Södra och Gimonäs Umeå. Någon undrar kanske varför jag tar upp den serien. Det beror på att vi hade landets hetaste målskytt i den serien under helgen. Remsle fick nämligen skidstjärnan Frida Karlsson att göra comeback för att spela med sina systrar Fanny och Hannah. Och Frida gjorde mål direkt i 3–1-segern mot Umedalen. Se Karlssons mål här.
Från tvåan till OS. Med knappt en månad till avspark i årets största damfotbollsturnering har Australien, USA och Japan presenterat sina trupp. Alla OS-trupper kommer att komma upp här. Noterbart där är att Rosengårds Momoko Tanikawa och KDFF:s Clare Polkinghorne får åka till OS. Däremot blir det inget OS för amerikanska superstjärnan Alex Morgan. Hon fick ingen plats i Emma Hayes trupp på 18+4 spelare.
Slutligen har jag noterat några riktigt tråkiga rubriker från England den senaste tiden. Den tråkigaste är att Reading FC lägger ner sin damfotbollssatsning. Man drar sig ur Championship och går ner i femtedivisionen. Det är tyvärr den effekt man riskerar när damfotbollen läggs i händerna på herrfotbollsklubbar. Med fel ledning, och fel ekonomi blir det lätt damerna som får lida mest.
Även i Manchester United har man trampat på sitt damlag. När klubben bygger om sin träningsanläggning skickar man ut damerna i baracker och låter herrarna ta över damernas omklädningsrum. Det är förstås en tydlig signal om hur klubben ser på sitt damlag.
En blogg om internationell damfotboll 
Redaktör’n glömde Halimatu Ayinde som torde vara given i Nigerias OS-landslag. Det blir dessutom en match-i-matchen mellan Rosengårdspelarna Ayinde och Takinawa eftersom de möts i gruppspelet.
Multispelaren Ayinde har än en gång intagit en ny position i Rosengård, som central försvarare i trebackslinjen i stället för förkylda Gudrun Arnardottir. Hon har även spelat både till vänster och höger i försvaret med gott betyg. Samt förstås som central mittfältare – hennes bästa position.
Vad jag kan se har jag inte glömt någon. Jag nämnde de damallsvenska spelare som är uttagna till OS. Ayinde kommer säkert också komma med. Men vad jag sett är inte Nigerias trupp presenterad ännu.
Inte heller Nya Zeelands lag är presenterat. Däremot kom beskedet i fredags, alltså mindre än en månad innan avspark, att coach Jitka Klimkova inte kommer att leda laget i Frankrike. Det låter inte som någon optimal uppladdning.
https://x.com/nz_football/status/1806553390291341381?s=46&t=RgZHSFIvoXukAw16Q3QW_A
Noterbart med United är att man nu tappat/släppt iväg tre av sina nyckelspelare i världens bästa målvakt (?) Mary Earps, lagkaptenen och forna akademispelaren Katie Zelem och målskytten Lucia Garcia. Detta tillsammans med den skamliga behandlingen av laget som du nämner gör att man kan fråga sig om de nya ägarna överhuvudtaget vill ha kvar ett damlag värt namnet i organisationen.
Vad gäller Häckens kräftgång så undrar jag om de inte lider lite av samma sak som mitt Linköping gjorde i början av säsongen, d v s att motståndarna läst sönder dom och därför klarar av att hålla jämna steg i matcherna. Att de ändå till skillnad mot LFC vunnit tillräckligt mycket för att ha häng på toppen är för att de i grunden har ett väldigt samspelt lag och skickliga etablerade spelare i truppen.
Kanske borde till tillbringa uppehållet med att träna in en variant på spelsätt när de sylvassa spelvändningar du nämner inte ger utdelning i mål eller ens farliga chanser. Det är alltid en risk att lägga äggen i samma korg.
Jag tror kanske ändå inte att Häckens resultat handlar om att laget är sönderläst. Den typen av fotboll de spelade i vintras är svår att försvara sig mot, även om man vet hur motståndaren vill anfalla. Kräftgången känns mer orsakad av avsaknaden av kvartetten Aivi Luik, Katariina Kosola, Anna Anvegård och Elin Rubensson. Att dessutom både Rosa Kafaji och Monica Jusu Bah är inne i formsvackor gör inte saken bättre. Men de formsvackorna kan också delvis vara orsakade av alla skador. När Anvegård är med får exempelvis Kafaji större utrymme.
Pingback: Tony Gustavsson, CMG och drömmål av Tanikawa | En blogg om internationell damfotboll