I dag var det östgötaderby mellan Linköping FC och IFK Norrköping. 2474 åskådare tog sig till den anläggning som internationellt heter Linköping Arena. Fast det hade varit bättre om några av de där 2474 hade stannat hemma.
För det är ju tyvärr så att ju större kopplingen blir mellan herrallsvenskan och damallsvenskan, desto mer elände får vi på läktarna. Och i sociala medier.
Inför båda årets östgötaderbyn har Norrköpingsfans hånat Vilma Koivisto, som ju bytte just Peking mot LFC efter förra säsongen. Det har skrivits så mycket om mittfältaren på Twitter att hon har trendat inför båda matcherna.
Väldigt många Pekingfans verkar tycka att det är roligt att håna före detta spelare. De verkar tro att supporterskap i första hand handlar om hat och hån. Men support borde ju handla att stötta. Och det hade ju varit väldigt mycket trevligare om de så kallade Pekingfansen hade hittat positiva skäl att få några av de egna lagets spelare att trenda på Twitter.
Det hade även varit väldigt mycket trevligare om Pekingfansen hade struntat i att kasta saker på motståndarspelarna.
Linköpings lån från Chelsea Aimee Claypole stod för en riktig succédebut. Bara ett par minuter efter att hon byttes in gav hon sitt lag ledningen med 1–0.
Svaret från gästernas så kallade supportrar var att kasta saker mot den 18-åriga anfallstalangen. Bland annat var hon måltavla i Viaplays halvtidsintervju.
Här snackar vi förstås om ett grovt felaktigt inkast från någon som inte bör få se idrott på plats på väldigt länge. Claypole själv tycktes ta det hela med lugn. I varje fall i halvtidsintervjun. Jag ser även en rubrik i Corren där talangen pratar om en fientlig miljö.
En som stämde i bäck rejält var LFC:s sportchef Mia Eriksson. Till SVT sa hon:
”Jag har så jävla svårt att begripa att det ska vara så in i helvete svårt att bete sig. Och människor i grupp när det gäller fotboll, att sådana incidenter ska behöva hända.”
Och:
”Jag kommer aldrig acceptera människor som säger att vi måste räkna med sådana saker när damfotbollen växer och får större publik. Vi ska inte acceptera det, det finns ingen anledning.”
Jag är som ni förstår på Erikssons sida. Här handlar det om att ha nolltolerans mot herrfotbollens avigsidor. Om att damfotbollen är tydlig med att hålla borta skiten från arenorna.
Det spelades ju fotboll på bilarenan i Linköping också. Matchen slutade 2–2. Samma resultat var det i slutminuterna mellan AIK och Vittsjö när jag började kolla på bottenmötet. Då stod gästerna för ett vilje- och segermål som innebär att man har skapat sig lite andrum i botten. Avståndet ner till AIK på kvalplats är nu sju poäng.
AIK ledde i paus. Och utifrån vad jag hört om matchen, och utifrån det här klippet med höjdpunkter, så borde AIK ha dödat matchen tidigt i den andra halvleken. Istället bjöd man in Vittsjö på slutet. Och då visade skåningarna att man inte har för avsikt att slåss i någon nedflyttningsstrid.
Under söndagen möts BP och Kif Örebro i ett nytt glödhett bottenmöte. Där får vi en indikation om hur många lag som kommer att slåss kring de nedre strecken. Om BP vinner talar det mesta för att det blir en kamp mellan AIK och Örebro om att få chansen att kvala sig kvar i högsta divisionen.
Det finns mycket att kommentera, både om LFC-IFK och publik. Domaren gjorde en svag insats. Frisparken som ledde fram till IFK:s kvittering till 1-1 var ingen frispark. Vid 1-2-målet var LFC:s målvakt nergjord och långt inne i nätmaskorna. Hon hade inte ens en chans att ta bollen. Målet borde aldrig godkänts och det borde minst varit varning för IFK. IFK-spelarna lärde sig också snabbt att domaren blåser frispark så fort de slänger sig vid minsta kroppskontakt. LFC-Domaren 2-2? SvFF borde inte släppa fram en så svag domare i en högprofilerad match som denna.
Matchen i övrigt då? IFK startade bäst och ”vann” första halvlek, trots 1-0. LFC arbetade sig in i matchen och skapade så småningom både bättre spel och fler målchanser. Misstagen var många från båda lagen och LFC valde ofta för svåra passningsvägar och hade för långsamt och förutsägbart spel. Även om domaren avgjorde matchen åt IFK var nog slutresultatet 2-2 ”rättvist” sett över hela matchen.
Publiken från Norrköping (inte alla, men tillräckligt många) hade ölat upp sig inför matchen och skanderade sitt vanliga ”Vi hatar Linköping” redan innan insläpp. Polisen plockade ett tiotal vid insläpp. Bra, men inte tillräckligt. Sedan fortsatte herrfotbollens dumkultur att visa sig på Norrköpingsläktaren med sitt vanliga hat, hets och hån. Kastade saker och slog sönder stolar. De så kallade ”Peking Fanz” skämde i vanlig ordning ut sig, men så blir det när de vill vara tuffast av de tuffaste i landsorten och har de största svinen i Stockholm som ideal. När får IFK Norrköping ta konsekvenserna av hur de som ”älskar Norrköping” uppträder. Vad är det egentligen spelarna tackar för? Hat, hets och hån? En ljudkuliss oavsett vad som ropas? Idioter som pissar på både damfotbollen och en sund supporterkultur?
Eva Svärdsudd får väl anses vara högprofilerad. Hon är väl den kvinnliga domare som rankas som tvåa bakom Tess Olofsson. Svärdsudd blev nyligen uppflyttad till att döma herrarnas division 1. Det har ingen kvinna blivit sedan Olofsson.
Personligen är jag väl tyvärr dock inte jätteimponerad av Svärdsudd. Och det är ju en ganska grov miss hon gör vid Norrköpings 2–1-mål. För när en spelare ställer sig framför motståndarmålvakten vid en hörna så bör domaren ha fokus riktat mot den ytan. Och här är det ju uppenbart att Fanny Andersson inte har minsta intresse av bollen, utan helt går in på att trycka bort Cajsa Andersson. Och så får man inte göra. Således borde målet ha dömts bort, och det skulle istället ha blivit frispark till LFC.
Det finns antagligen ett tryck från både domarnas organisation och från SvFF att befordra kvinnliga domare. Medan Olofsson verkar ha hängt med och blivit befordrad till sin kompetensnivå verkar Svärdsudd vara på väg att bli befordrad till sin inkompetensnivå, om hon inte redan nått den, vilket dundertabbarna i nämnd match indikerar.
Man blir trött på bengaler, inkastade föremål och hat och hot. Det var därför jag en gång i tiden gick över till att hellre följa damfotboll än herrfotboll. På damfotbollssidan var det FOTBOLL som stod i centrum.
Inte ens när AIK kontrollerar en match, så kan man räkna med poäng. Tyvärr kändes det i luften att Vittsjö skulle vända. Utan att hävda att jag är synsk så tänkte jag ”nu blir det mål” inför såväl 2-2 som 2-3.
Jag tycker AIKs nyförvärv ser bra ut, men nu är det svårt att uppbåda någon optimism.
Tycker inte det var någon speciellt bra match från AIK men i 60 minuter är man iallafall något bättre än Vittsjö. Sedan ger man bort initiativet totalt och blir passiva. Mycket berodde på felpass i uppspelet så man inte kom över på andra planhalvan. Förstår inte att det inte gjordes några synbara taktiska korrigeringar men det kan ju varit så att Vittsjö helt enkelt först då kom upp i nivå.
Det är en tråkig utveckling vi ser, där herrfotbollens avarter visar sej i damfotbollen. Som Johan Rydén skriver hade Norrköpings supportrar lätt kunnat lyfta fram det egna lagets spelare istället. Det som är bra är att utvecklingen bara är i sin linda och kan motverkas med ganska små insatser. I herrfotbollen är hat och hån helt accepterat och till och med bejakas, och allt för många tycker att hatet hör till. Den enfaldiga idén att beteendet behövs i damfotbollen för att skapa intresse och locka publik hörs också med jämna mellanrum. Nästan alla tar avstånd från att kasta in föremål på planen, men alltför många inser inte att hatet och den hätska stämningen föregår och leder till dom våldsamma händelserna. Hellre mindre publik och lugna, anständiga arrangemang än mycket publik med medföljande hat och våld. Jag är för övrigt övertygad att det går att locka publik, utan att det måste betyda att man måste ha idioter som åskådare.
Hat, hets och hån hör till känslor i fotboll, annars kan du lika gärna se på schack i TV. Ungefär så uttryckte sig en Norrköpingssupporter. Någon självsanering är knappast att vänta när SvFF inget gör, klubbarna inget gör och herrfotbollssupportrar styr i klackar.
Jag tycker Vilma Koivisto skämten är ganska harmlösa. De är lite roliga och väcker intresse för matchen, sedan tycker jag det ska finnas lite rivalitet i damfotbollen.
Att kasta in saker är ju däremot idiotiskt och här är det bra att man tar krafttag direkt när man ser att det börjar komma till damfotbollen också. Herrfotbollen har haft det problemet längre och verkar inte kunna bli av med fastän till och med de organiserade supporterföreningarna fördömt det.
Om herrfotbollens dumkultur tas som måttstock är det väl bara att köra på och kapitulera för idiotin? Det är de tysta som möjliggör att dumkulturen får fortsätta äta sig in i damfotbollen. Av din kommentar att döma är du en av de tysta som möjliggör hat, hets och hån. Harmlöst? Tycker Koivisto det? Tycker Sällström och Vittsjö det när de möttes av hat, hets och hån i Göteborg? Och så vidare…. Det du kallar ”harmlöst” är ett sluttande plan som leder rakt ner i avloppet.
Jag tror ju en anledning till varför herrfotbollen är såpass mycket större än damfotbollen är just ”dumkulturen”, jag säger inte att det inte går att få damfotbollen att växa utan den, men vill man att det ska vara helt jämnställt på lång sikt så måste man acceptera det inom damfotbollen också.
Och då är frågan vad ska vi ha damfotbollen till, är det för att de som inte gillar herrfotboll ska ha något att titta på eller är damfotbollen till för alla spelare, och då är frågan vad vill dem, jag tror faktiskt också de vill spela inför fullsatta och kokande arenor och få betalt så att de kan satsa för fullt och också ha pengar kvar efter karriären.
Att män i grupp blir korkade är ingen nyhet. Att fulla män i grupp blir ännu mer korkade är heller ingen nyhet. Att fulla män i grupp som kan gömma sig i anonymitetens skugga blir svin är heller ingen nyhet. Damfotbollen är självklart till för spelarna och deras STÄDADE publik som håller på sitt lag utan hat, hot, hets och hån. Så du menar att damfotbollen ska tåla hat, hot, hets, hån, fylleri, skadegörelse och så vidare för att spelarna ska kunna få anständigt betalt? Fin arbetsmiljö, eller hur! Det hade inte accepterats någon annanstans i samhället och det finns ingen anledning att acceptera detta inom varken herr- eller damfotboll.
Det är de tysta, både organisationer som SvFF, EFD, SEF och klubbar samt enskilda supportrar och spelare som bidrar till att svineriet och dumkulturen får fäste inom damfotbollen. Vill damerna hellre spela på en ”kokande” arena som supportrar sina lag utan hat, hets, hån, hot, fylleri och skadegörelse eller med läktare fulla av hatande, korkade vita män?
Anledningen till att svensk herrfotboll har så mycket publik är delvis därför. Man kan tycka om det är eller ej men så är det.
Ett problem med damfotbollen är att personer som inte gillar kulturen inom herrfotbollen gjort sig till talespersoner för damfotbollen.
Problemet med herrfotbollens läktarkultur är ju att den bygger på en syn om att läktarna skall fungera som frizoner där supporterkulturens självskrivna regler går före svensk lag. Och det är ett rätt stort problem som jag gärna ser att vi slipper inom damfotbollen.
Det finns herrfotbollskultur och så finns det annan herrfotbollskultur, att dra alla över samma kam oavsett vilken sida man står på i debatten blir fel. När jag ser Bajen Fans bära fram sina damer i alla lägen så inspireras jag, när jag ser Peking Fanz pissa på våra damer och som senast handgripligen attackera en av dom fysiskt så kräks jag inombords.
Om det stannat vid ‘skämt’ så hade det kanske inte varit så farligt…
Tyvärr kan man sällan både ha kakan och äta den. Jag som följer herrfotbollen i Sverige på nära håll reagerar nog inte lika mycket som många här gör. Rötägg finns det överallt och det är svårt att få bort det. I år har man faktiskt lyckats väldigt bra fram till Stockholmsderbyt för någon vecka sedan när det blev totalt kaos. Annars har man lyckats förflytta skiten bort från arenorna vilket är positivt.
Missförstå mig rätt. Jag är absolut inte för den här skiten men tyvärr speglar det ju hur resten av samhället ser ut i dagens Sverige. Hat och hot är vardagsmat och ingenting man lyfter på ögonbrynen över längre, iallafall inte jag. Räcker med att kolla på nyheterna så fattar alla det. Att då några individer som inte kan kontrollera sig hamnar på fotbollsarenorna är inte så konstigt. Sedan blir ju krocken stor när en ren damfotbollsklubb likt LFC som aldrig har sysslat med sådana här saker helt plötsligt blir offer för att den största rivalen råkar vara en herrklubb i grund och botten med en helt annan historia. Jag menar att spelare och supportrar i Hammarby förmodligen inte reagerar lika starkt eftersom de är vana vid kulturen. Däremot är det aldrig okej att kasta saker på en som står och blir intervjuad, det var riktigt lågt. Kan inte minnas att det har hänt ens i Allsvenskan på sistone. Det äventyrar spelarnas säkerhet.
Förresten breder hatet ut sig snabbt inom damfotbollen i Europa också. Det är inga snälla saker Barca-supportrar och Chelsea-supportrar kastar mellan sig. Jag tror helt enkelt hatet kommer bli en allt större del av all fotboll även på damsidan. Sedan måste man komma ihåg att det är långt ifrån alla som har den inställningen. De som är inne på twitter och liknande är oftast ute efter uppmärksamhet och vill att folk ska reagera på det dem skriver. Det är bara en liten klick av alla supportar där resten bara älskar sitt lag sporten fotboll. Det här är ingen rolig utveckling men tyvärr ser jag inte hur man ska kunna stoppa den. Det är ett samhällsproblem snarare än ett fotbollsproblem som jag ser det.
Det stora problemen uppstår ju när man låter eländet bli vardag. Damfotbollen har fortfarande chansen att agera. Men den chansen minskar för varje gång man ser mellan fingrarna.
”eftersom de är vana vid kulturen” – vilken kultur? jag bara ser okultur där faktiskt. och hellre skulle kalla det bortdomnat än vana.
Det är ju ingen som vill titta på Linköpings FC spela fotboll. Intresset är verkligen uruselt för ett lag som nyligen varit en toppklubb i damallsvenskan. Inget tyder på någon förändring.
Det må finnas rötägg i Norrköpings skara som inte kan sköta sig och borde portas – det är helt självklart att man inte kan kasta saker in på planen. Huruvida man gillar vissa ramsor är en sak, men de allra flesta supportrar sköter sig och är ett positivt bidrag till svensk damfotboll. Det är de supportstarka lagen som kommer att föra fotbollen framåt.
Hej Elin, det är Ingen som anropar!
Kul inlägg, men inte särskilt sant. Om vi bara tar jämförelsen mellan matcherna IFK-LFC/LFC-IFK så var det ung 16 000 i publik 2023 och i år ung 8 000. Alltså ca 50 procent mindre och huvuddelen från Norrköping.
Det går nog att göra långa utläggningar kring varför det är låga publiksiffror i Sverige. När det gäller LFC tror jag det bland annat kan handla om att det är en ”hockeystad”, medan Norrköping är en ”fotbollsstad” och på så sätt självklart får mer publik. Herrfotbollens dumkultur kommer på köpet.
Om IFK ska ses som ”supportstarkt” visar sig nog först om några år och om/när det går bättre eller sämre för herrlaget. Annars är det ju främst mot LFC som publiken är skaplig från IFK. Vi får se om herrfotbollssupportrarna tröttnar så småningom. Det var ju först när IFK:s damer låg högt i Elitettan och nådde Damallsvenskan herrsupportrarna intresserade sig för damlaget. Hur ser det ut om 20 år?
”Supportstarka” lag för fotbollen framåt? Kanske inom herrfotboll och kanske i utlandet för damfotboll. I Sverige skiftar publikintresset år från år. Nu är Hammarby det enda publiklaget att tala om. För några år sedan var det Piteå och Eskilstuna som hade skapligt höga siffror. Delvis beror det på hur det går för lagen och om de är inblandade i guldstrid eller åtminstone medaljkamp. De senaste årens topplag FC Rosengård (med föregångare) har däremot aldrig varit något stort publiklag. Det ska bli intressant om Malmö FF går upp till Damallsvenskan 2025 och hur deras publik agerar. Ännu mer av herrfotbollens dumkultur som förpestar i damfotbollen?
Under fjolårets säsong så hade Norrköping endast något fler supportrar i snitt än Linköping, detta berodde enbart på invasionen av Bajen Fans när de hoppades på att få fira sitt SM-guld på plats i Norrköping. Samtidigt hade LFC sin hemmamatch mot Hammarby mitt i veckan vilket såklart gav en mycket lägre publiksiffra än vad som annars hade varit fallet.
Fakta är att vad gäller Norrköping så verkar det tyvärr bara vara när man har chansen att få vråla ut sitt hat mot Linköping och Linköpings spelare som man klarar att kraftsamla från Peking Fanz sida. Detta tycker jag som LFC-supporter är trist både för att hat är en tråkig motivationsfaktor men ännu mer för att Norrköpings damlag förtjänar mycket mer publik än vad de har i serielunken.
”det är helt självklart att man inte kan kasta saker in på planen” – om det är helt självklart, varför händer det ändå? Och ganska regelbundet i herrfotbollen?
Av tummar att döma har nu Norrköpingssupportrar hittat in i kommentatorsfältet – väntad reaktion. Och så senaste nytt av svineri och kriminalitet: Rosengårdsspelare hotad inför gårdagens match mot Häcken. Kloaken fylls på.
Det tycks vara så att supporterskarorna inom HERRfotbollen består av två kategorier: dels de renodlat sportintresserade, dels de på 12-åringars (o)mognadsnivå, för att uttrycka sig milt…