Säkrat SM-guld redan efter 22 omgångar – genom 22 raka segrar. Bättre går det inte att göra. FC Rosengård är svenska mästarinnor efter en historiskt bra säsong. Det kan inte vara mer välförtjänt.
Det är svårt att vinna fotbollsmatcher. Även ganska överlägsna lag går då och då på en nit. Här i Borås fick vi igår se hur Elfsborg, det lägst rankade laget i Europa Leagues ligafas, kunde vinna mot det högst rankade – AS Roma. Att vinna 22 i rad är således bragdartat.
Visst kan man med rätta konstatera att damallsvenskan blir en allt sämre liga. För tio år spelade Tyresö final i Champions League, och damallsvenskan var rankad som Europas tredje bästa liga. Fem av de sex åren 2012–2017 hade vi med damallsvenska spelare på topp tre i Fifas pris till världens bästa damfotbollsspelare.
Nu är damallsvenskan nere på sjunde plats i Europa, och serien är brandskattad på världsstjärnor. Det innebär dock inte att Rosengård har haft en lätt väg till guldet. Häcken slog nyligen det europeiska topplaget Arsenal och Hammarby skall spela gruppspel i Champions League. Men i damallsvenskan har såväl Häcken som Hammarby varit chanslösa.
Rosengård har gjort flest mål, släppt in minst och alltså vunnit varenda match. Målskillnaden 89–6 är otroligt bra. Noterbart här är för övrigt att skånska konkurrenterna Trelleborg och Kristianstad är enda lagen som gjort två mål på Rosengård i år. Övriga två mål har gjorts av Linköping och AIK.
Det jag såg av dagens match så stod Kristianstad upp bra. Men Rosengård har så många sätt att göra mål. Trots långtidsskador på två av vårens viktigaste spelare, Halimatu Ayinde och Olivia Holdt, så fortsätter Malmöklubben att rada upp segrar. I dag var det fasta situationer och Rebecca Knaak som fällde avgörandet.
I det här inlägget tänker jag inte upprepa mina tankar om varför Rosengård har varit så bra i år. Det gjorde jag här, och de tankarna är fortsatt lika aktuella.
Men det är ändå värt att fundera över hur det kan svänga i idrott. I fjol kom ett stjärnspäckat Rosengård på sjunde plats, vilket förstås var ett närmast absurt fiasko. I år skulle jag säga att laget har överpresterat i seriespelet. För så här överlägset borde inte FC Rosengård vara.
Men Malmölaget har varit totalt överlägset. Och både spelare och ledare skall vara otroligt stolta över den fantastiska prestation man gjort när man säkrat guldet utan att ha tappat en enda poäng.
I kvällens andra match gick Hammarby på en nit i prestigekampen med Häcken om den damallsvenska andraplatsen. Det blev mållöst borta mot Linköping. Personligen gick jag också på en nit. Inför den här omgången bytte jag lagkapten i mitt Fantasylag från Rebecca Knaak till Cathinka Tandberg. Jag tänkte att den formstarka anfallaren skulle hänga ett par mot ett svagt LFC. Det blir inte alltid som man tänkt …
Helgens på förhand intressantaste damallsvenska match är ju annars söndagens glödheta bottenmöte mellan Kif Örebro och AIK. Det är på alla sätt en så kallad sexpoängsmatch.
Själv planerar jag att åka till Mjörnvallen i morgon för att se om Alingsås IF Fotboll kan säkra en damallsvensk plats genom seger mot Mallbacken. Även i elitettan spelas det en glödhet ödesmatch i bottenstriden under helgen. Jag tänker förstås på lördagens möte på Framnäs IP mellan Lidköpings FK och IFK Kalmar.
En blogg om internationell damfotboll 
”Men i damallsvenskan har såväl Häcken som Hammarby varit chanslösa.”
Lite överdrift eller? Hammarby borde fått minst en poäng i hemmamatchen mot Rosengård. Rosengård-Häcken var otroligt tight, men allt har gått Rosengårds väg i de (fåtal) tighta matcherna de varit inblandade i.
Jag tänker inte första hand på själva matcherna, utan på tabellen. Och är du borta från seriesegern med fem (eller 4,5) matcher kvar att spela så är du långt efter.
Jag trodde jag blev av med detta otyg ”tummen upp, tummen ner” när jag skrek till om detta för ett tag sedan. Det är så dj”’ fegt att gömma sig bakom t.ex. en ”dislike”. Du som gav mig tummen ner, kommentera istället!! – annars är du otroligt feg. Gillar jag inte något, säger jag till istället för att gömma mig.
Instämmer till 100 procent, Aldarstienn! Gillar f.ö. dina ibland lååånga, men väl genomtänkta diskussionsinlägg. :)
Ha en trevlig eftermiddag i Alingsås, Johan! Ja, hoppas att Västergötland och OBOS Damallsvenskan berikas med med en pigg utmanare från inlandet. Landskapet behöver detta. Vadå – Göteborg och Häcken? Men det handlar bara om Hisingen och Västkusten, inget äkta ”västgötskt”. Hoppas för övrigt att Boråsborna någon gång får heja fram ett damlag till topplaceringar i högsta divisionen. Om det nu heter Elfsborg eller något annat är skit samma… ;)
Guldet är hemma igen!
Vi får väl också glädja oss åt att Rosengård lockade 1448 till guldmatchen. Det är ju (tyvärr) en mycket bra publiksiffra i en damallsvensk kontext. Jag drömmer om en tid när serien kanske har 2000 i snitt och 10000 på de större matcherna. Och då inte bara för Hammarby.
Om man följde Viaplays sändning eller medias artiklar så kretsade det mesta kring Caroline Seger. Hon har så klart varit mycket viktig och mycket bra och fick jubel och applåd för en perfekt tajmad glidtackling i går.
Spelarna som har gjort störst skillnad poängmässigt är ju Rebecca Knaak och Momoko Tanikawa. Spetskompetens, om än på lite olika sätt.
Som LFC-supporter var det dubbla känslor efter matchen mot Hammarby. Glädje för den i mina ögon välförtjänta poängen och för spelarna som fick visa att de kan spela bra matcher mot starkt motstånd men samtidigt lite bitterhet över att den nödvändiga förändring som gjorts inte skedde tidigare.
Nu hoppas jag att Jonne Kunnas blir kvar som huvudtränare framåt för den energinivå och frenesi som visades upp från hemmalaget där man verkligen krigade om varje meter av planen är precis det som kan ge framgångar och dra publiken tillbaka till arenan igen.
Ja, det är något unikt att vinna 22 matcher på raken och vi får väl se om Rosengård vinner de sista fyra matcherna också. I så fall en unik prestation. Tappar de poäng i åtminstone en match så är de jämsides med Umeå IK som spelade en oavgjort match 2006 och vann resterande. Jag vidhåller dock att Umeå IK årgång 2006 hade en högre lägsta nivå och en högre högsta nivå än FC Rosengård.
Men du är medveten om att 2006 spelades bara 22 matcher mot dagens 26. Damfotbollen är på en helt annan nivå 2024 mot 2006. Så jag bedömer att Rosengårds bedrift smäller betydligt högre både på lägsta nivå och högsta nivå. Sedan måste jag också berömma Joel Kjetselberg relativit orutinerad tränare som sett till att tjejerna fått visa att dom tillhör Sveriges bästa lag.
Jodå, jag vet att det var 22 matcher. 2006 fanns det en spelare som stack ut över mängden i form av Marta. Dagens Rosengård är mer jämnstarka över alla lagdelar. Men det är alltid svårt att jämföra idrottare ut olika tidsepoker.
Vi lyfter oreserverat på Hatten för FC Rosengård med anknytning ett s.k utsatt förortsområde. Det är inte bara självaste Zlatan som strött lite guldstoft över stadsdelen.
Jag trodde pendeln skulle svänga och att MFF och Rosengård skulle byta plats. Det kommer de säkert göra, men den här säsongen med Seger och FC Rosengård har lite MJ-vibe. Kommer nog göras en grym dokumentär om detta som jag gärna ser!
Uträknade av många, totalt överlägsna i serien. 22 raka segrar är otroligt imponerande på nästan vilken nivå du spelar på. Att göra det när det finns utmanare med resurser som BK Häcken och Hammarby är förbannat bra. Jäkligt häftigt måste jag säga!
Med det sagt bör dock påpekas att Rosengård fortfarande har störst spelarbudget (tror jag). Det är i alla fall inte så att man ligger långt bakom Häcken och Hammarby om de har större.
Dock mycket imponerande att de är så jämna på en så extremt hög nivå, särskilt med tanke på att de inte plockat in jättemånga spelare även om japanskorna såklart varit en injektion. Måste också säga att Seger känns bättre än på många år, nästan svårt att förstå när man tänker på hur hon såg ut på planen ifjol.
Har en hyfsat stark känsla att MFF kommer vara de ohotade drottningarna i Malmö inom 5 år, men vi får se