Inlägget uppdaterat med kort kommentar kring publiktappet i damallsvenskan.
I förra inlägget skrev jag om att gruppspelet i årets upplaga av Champions League är närmast totalt befriat från spänning, och att det faktiskt är troligt att vi redan vet sju av åtta kvartsfinallag efter den pågående, fjärde omgången.
Om sport skall vara riktigt intressant måste den innehålla ett stort mått av spänning. Därför är det både tråkigt och olyckligt att vi kommer att få se ett gäng B-lagsmatcher i de två sista gruppspelsomgångarna.
Strax efter att jag publicerade mitt inlägg fick jag ett tips om en annan tråkig sak kring årets upplaga av Champions League – publiksiffrorna. Nyligen kunde jag berätta om vilken fantastisk publikutveckling amerikansk damfotboll har. Att NWSL har haft fler än två miljoner åskådare den här säsongen och att ligans publiksnitt i år har varit fantastiska 11235.
I Europa pekar tyvärr utvecklingen åt ett helt annat håll. Det är den amerikanska tidsskritten Forbes som kommer med siffror som visar att i princip alla de större ligorna i Europa har haft vikande intresse i höst. Och värst är det i Champions League.
Inför dagens fyra matcher låg snittet i gruppspelet på svaga 3140 åskådare, och den match som hade haft störst publiksiffra var Hammarbys hemmamatch mot St Pölten med 7562. Ingen match hade alltså ens varit i närheten av det snitt man har efter 182 av säsongens 183 matcher i NWSL.
Hammarby kommer att höja snittet i morgon. Nu har man tydligen sålt fina 21000 biljetter till matchen mot Manchester City. Men under gruppspelets första halva sjönk publiksnittet i Women’s Champions League med hela 34 procent – en alarmerande siffra.
Ännu mer alarmerande är att publiksiffrorna även sjunker i de största europeiska ligorna. I fjol hade engelska WSL ett snitt på 7363 åskådare. Forbes berättar att man hittills i höst ligger 16 procent lägre med ett snitt på 6184. Och då har ändå Arsenal exempelvis spelat alla sina fyra första hemmamatcher på stora Emirates Stadium.
Men även ligorna i Tyskland och Spanien har negativ publikutveckling den här hösten. I Frauen-Bundesliga ligger höstens snitt på 2611 mot förra säsongens 2876. Och i Spanien har snittet fallit från 1550 till 1279.
Den europeiska toppliga som har en positiv publikutveckling är den franska. Där har snittet i höst ökat från 1075 till 1488.
Tyvärr har även damallsvenskan noterat fallande publiksiffror. I fjol hade damallsvenskan 1086 åskådare per match – vilket innebar ett fyrsiffrig snitt för första gången sedan 2005. Men i år sjönk det till 863 per match, vilket innebär att vår högstaliga tappade var femte åskådare.
Kollar man lite närmare på siffrorna är det lätt att koppla både fjolårets fina uppgång och årets fall till Hammarby. Totalt var det drygt 78 500 åskådare på Bajens 26 matcher ifjol. Då vann ju som bekant stockholmarna guldet. I år var laget tidigt långt ifrån någon guldstrid. Då stannade den totala publiksiffran för lagets 26 matcher på drygt 46 000.
Bajens matcher sågs alltså av cirka 32 500 färre åskådare. Och damallsvenskans totala publiksiffra sjönk med cirka 40 000 från drygt 197 000 till 157 143.
Resten av sänkningen kan man för övrigt hitta i Östergötland. Under 2023 var det nyhetens behag med derbyn mellan Peking och LFC. Då lockade de båda mötena tillsammans 15 928 personer. I år var intresset för östgötaderbyna betydligt svalare. De båda matcherna drog tillsammans 7 894 åskådare.
För att locka publik krävs alltså spänning. Sådan saknades tyvärr under slutet av årets damallsvenska. Och den saknas även i gruppspelet i Champions League.
I dag säkrade Lyon, Chelsea och Real Madrid varsin plats i turneringens kvartsfinaler. Och det är redan klart att den andra platsen från grupp A tas av Roma eller Wolfsburg. Under torsdagen kan alltså Barcelona, Manchester City, Arsenal och Bayern München också säkra varsin kvartsfinalplats.
Det innebär en uppenbar risk att det enda riktigt intressanta som återstår i de 16 sista gruppmatcherna är kampen mellan Wolfsburg och Roma. Men kul i alla fall att vårt svenska lag drar upp snittet rejält.
Och apropå Sverige har vi i dag fått veta vilka spelare som Peter Gerhardsson tar med till dubbelmötet med Serbien i den avgörande omgången av EM-kvalets playoff.
Det är en stor trupp som innehåller hela 26 spelare. Där finns bland annat Fridolina Rolfö, som ju saknats i Barcas laguppställning på sistone. Men som högst oväntat gjorde sällskap med Sarah Sjöström, Jennie Rissveds och Isabelle Haak på listan över de fyra nominerade till Idrottsgalans pris till ”Årets kvinnliga idrottare”. Den såg jag inte riktigt komma.
Tråkig utveckling om publiksiffrorna faller. Vi får hoppas att det är en tillfällighet.
Det som är lite häftigt ändå är att det är de mindre profilstarka lagen som leder publikligan i Champions League. Twente-Real Madrid gick i går upp i ledningen med drygt 8 000 åskådare. Tvåa är Bajen hemma mot St Pölten med nästan 7 500 och trea är Celtic hemma mot Chelsea, som hade drygt 7 000 pers. Nu kommer Bajen krossa det i dag med över 20 000 åskådare mot City. Kul för svensk fotboll, tycker jag.
Lidt sent, men her min kommentar for de andre ligaer end den svenske.
Det behøver ikke ligefrem at være urovækkende med disse tal.
I UWCL er der mange nye hold fra sæson til sæson (>50% denne sæson), så tallene kan blot afspejle forskellig fanbase størrelse fra klub til klub. Og f.eks. har de engelske hold altid haft et relativt lavt tilskuetal i UWCL, måske på grund af midtuge aftenkampe, som vist ikke er helt familie venlige.
I WSL rykkede Bristol med meget pæne hjemmepublikum cifre ud og Crystal Palace op med indtil nu de dårligste cifre. I USA har de fået Californien (dame fodboldens mekka) fuldt med og i NWSL rykke ingen hold jo ud.
I ligaerne med 1000-2000 tilskuer i gennemsnit er tallene jo så små så de hurtigt hoppe og danser når man begrænser søge perioden og hvem havde nu hjemmebane i denne halvsæson i forhold til sidste o.s.v.