Vi är tre dagar in på det nya året, och oj vad det har rasslat till vad gäller vår svenska silly season. Plötsligt har Häcken tappat sin klara ledning i vinterns värvningskarusell. Göteborgsklubben är nog i och för sig fortsatt etta, men man är inte långt före Hammarby som ju ännu inte har värvat en enda spelare. Bajens trumfkort så här långt under silly season är att man har en startelva som i princip är intakt.
Man visste ju att det skulle hetta till lite under julen. För även om jag redan på juldagen hörde på svensk radio om att julen var över så pågår ju den svenska julen till och med den 13 januari, en dag som även kallas tjugondag Knut.
Under det nya årets första dagar öppnas transferfönstren i en mängd olika länder. Samtidigt vill de svenska elitklubbarna vara färdiga så långt det bara går med sina truppbyggen till den försäsongsträning som brukar starta under årets andra eller tredje vecka.
Men starten på det här året måste väl ändå slå någon form av rekord? Redan på nyårsdagen blev Rebecca Knaak klar för Manchester City. Och så började ryktena komma från England om diverse andra damallsvenska spelare.
I dag har Häcken tappat Elma Juntilla Nelhage till Lyon och Filippa Curmark till Fiorentina. Rosengård har tappat Olivia Holdt till Tottenham och det fortsätter att hagla obekräftade transferrykten. Men vi har idag även fått två svenska utlandsproffs som går från elitettan ut i Europa. Ema Paljevic har skrivit på för tjeckiska Sparta Prag och Venera Rexhi för cypriotiska Aris Ladies från Limassol.
Tyvärr är det alltså mest på den negativa sidan som silly season har exploderat i dagarna. Med negativa menar jag att damallsvenskan dräneras på toppspelare. Däremot har vi inte sett några prestigevärvningar till vår högstaserie, även om Vittsjös Anna Haddock med meriter från det amerikanska U23-landslaget låter intressant.
På många sätt har ju kampen för våra topplag i de senaste årens transferfönster mer handlat om att tappa så lite som möjligt än att förstärka. Så ser det även ut i det här vinterfönstret. I nuläget känns Rosengård som det här fönstrets stora förlorare. Man tappar massor av tunga namn utan att ha några namnkunniga ersättare.
Häcken har värvat fem nya spelare, och har en bra trupp. Men plötsligt ser mittförsvaret väldigt tunt ut. Där har man på kort tid tappat både Josefine Rybrink och Nelhage. I fjol hade Häcken fem mittbackar, just nu har man fyra. Till trion Aivi Luik, Lisa Löwing och Emma Östlund ha adderats danska Emilie Byrnak, en spelare jag har svårt att bedöma. Antalsmässigt är det här ju tillräckligt om man skall spela med en fyrbackslinje. Däremot ser det tunt ut om man tänker jobba med tre mittbackar.
Tappet av Curmark på centralt mittfält känns däremot inte lika tunt. För på centralt mittfält har Häcken täckt upp bra med Elin Rubensson och Carly Wickenheiser.
Det har alltså inte varit några tunga värvningar till damallsvenskan de senaste dagarna. Däremot har jag noterat två vassa nytillskott i elitettan. Eskilstuna presenterade igår den VM- och OS-meriterade nyzeeländska landslagsforwarden Gabi Rennie. Det är ett riktigt spännande namn. Och idag har Örebro SK värvat hem Molly Wiklander från danska Brøndby. Anfallaren har haft det svårt i damallsvenskan, men i elitettan briljerade hon 2023. Då räddade hon ju Sundsvall i serien med sina 16 mål.
En blogg om internationell damfotboll 
Några funderingar om ”mitt” lag BK Häcken.
Att Josefine Rybrink, Elma Juntilla Nelhage och Filippa Curmark lämnar är inte överraskande på något sätt. Det känns som att deras flytt till andra klubbar varit på gång en tid nu med tanke på hur Mak Lind spelat dem. Rybrink har ofta spelat på mittfältet, Nelhage har inte spelat så mycket och Curmark har spelat ännu mindre. Jag skulle inte heller bli så förvånad om två av mina favoriter, Jennifer Falk och Anna Anvegård lämnar snart, även om jag hoppas att de stannar.
Av de som stannar, är det en spelare som jag tror kommer att bli riktigt bra och det är Lisa Löwing, mittback. Trots sin ålder (20 år) spelar hon väldigt lugnt och rutinerat’ Hon är teknisk och (tack och lov) offensivt inriktad. Hon kommer att bli något stort. Sanna mina ord. :-)
Och nästa A-landslagsspelare från Bollklubben tror jag är är Alice Bergström – ett bättre alternativ än Sofia Jakobsson.
Häcken har dessutom den reslige (179cm) akademispelaren och mittbacken Andrea Simonovic som A-lagdebuterade i slutet av säsongen. Hon kommer nog att lyftas upp till den ordinarie truppen.
Man får självklart har synpunkter på hur Mak Lind matchar sitt lag. Jag har också hajat till en del gånger. Men man bör vara medveten om att det är svårt att hantera en bred trupp, för hur du än gör kommer spelare att vara missnöjda med sin speltid.
Och jag tycker att det du skriver blir missvisande. Du skapar en bild av att Nelhage och Curmark skulle ha varit bänkade. Men så är det ju inte. Båda har varit ganska klara förstaval på sina positioner det senaste året. I damallsvenskan spelade Nelhage 1556 minuter i 20 matcher och Curmark 1495 minuter i 21 matcher. Det kanske låter lite. Men Lind rullade på hela truppen, och det var bara fyra utespelare som fick mer speltid. Och både Curmark och Nelhage spelade full tid i såväl cupfinalen som båda Champions Leaguematcherna mot Arsenal.
Och om Nelhage byter klubb för att få speltid är hennes val inte speciellt logiskt. För i Lyon lär hon inte gå rakt in i någon startelva.
Hej Johan,
Mitt inlägg var inte menat som kritik mot Mak Linds sätt att leda laget och ta ut spelare. Tvärtom respekterar jag hans val fullt ut – han vet betydligt bättre än jag varför han ska ställa upp ett visst lag mot en viss motståndare en viss dag.
Visst hade jag till exempel gärna sett att en spelare som Felicia Schröder hade fått mer speltid, men jag litar på att Mak vet vad han gör.
Min högst subjektiva uppfattning om Rybrink, Nelhage och Curmark grundar sig främst på det jag såg andra halvåret 2024. Jag har inte tittat på statistiken över speltid, utan mer noterat att Rybrink då och då flyttades från ”sin” mittbackplats till mittfältet, att Nelhage (som storspelade i UWCL) inte var given i backlinjen och att Curmark – som varit den ”fasta punkten” på mittfältet – fick sitta ovanligt mycket på bänken. Kanske hade lagledningen tidigt fått signaler om att dessa spelare vill ”röra på sig” och agerade på det?
På sätt och vis avundas jag inte Mak Lind som står inför en ny säsong med en så bred trupp som dagens. Det är en gigantisk utmaning att ställa upp ett lag som vinner samtidigt som alla spelarna ska utvecklas och känna sig sedda, hörda och uppskattade.
Och det är inte bara många spelare, det är många riktigt högklassiga spelare som alla naturligtvis vill spela så mycket som möjligt. Och det är dessutom många talanger som fortfarande utvecklas och har alla möjligheter att bli toppspelare. Det är något av ”överflödets förbannelse”, men också en styrka inför den kommande säsongen.
Varför Nelhage byter till Lyon vet vi självklart inte. Men jag hoppas att hon har fått tillräckliga försäkringar för att våga ta steget. Under alla omständigheter ska det bli spännande att följa hennes resa. Jag hoppas att hon har kommit rätt.
Gabi Rennie kommer säkert göra en del mål i Elitettan, men i Damallsvenskan skulle hon troligen få det svårt.
Hur skulle du som sett henne mer beskriva styrkor respektive brister?
Som en stark och ganska snabb spelare, men med brister i tekniken. Kanske lämpligast som ytter, beroende på spelsystem. Åland United hade ju också
året innan en spelare från Nya Zeeland, Jacqui Hand, som nu torde vara i Sheffield United. Min åsikt är att Hand var en nivå bättre.
Just nu ser jag Elitettan som rätt nivå för henne, men naturligtvis kan hon utvecklas i rätt miljö och med rätt tränare.
När svenskor går till de riktigt stora klubbarna så känner jag mig alltid lite kluven. Det finns få som kan göra en Fridolina Rolfö och gå in i startelvan i en av de fyra-fem stora klubbarna i Europa. Låt oss hoppas att Junttila Nelhage har tålamod med lite bänknötande i Lyon. Eller rentav sensationellt tar en plats.
Vi, och framför allt Nelhage får hoppas på en sensation. För visst känns det här som ett vågspel. Hon har inte varit nära en landslagsplats, men går till en klubb som är bättre än landslaget. Det blir inte lätt för henne att konkurrera ut Wendie Renard eller Vanessa Gilles.
Finns ett par alternativ, sitta på bänken och hoppas att Renard lägger av, eller bänken ett halvår och sen bli utlånad, eller visa framfötterna och ta plats direkt.
Hur är reglerna för EU spelare i de europeiska dam ligan ? Tänker på t.ex på Tindell och Wickenheiser och vissa afrikanska spelare lite under de allra bästa, som kanske är bättre än vissa svenskor som får chansen utomlands. Är det svårare för dessa att få chansen i t.ex WSL eller tyska eller franska ligan ?
Hade Häcken som given guldkandidat innan spelarförlusterna på slutet, flyttar även Falk som det ryktas om så får det revideras till Hammarbys fördel (även om det finns frågetecken där också främst vad gäller antalet utländska spelare).
Kul att se Venera Rexhis namn i inlägget, en riktigt spektakulär lirare i sina bästa stunder som egentligen känns mer som en futsalspelare i mina ögon.
Visst stämmer definitionen på Venera Rexhi – en blixtsnabb spelare på mindre ytor. Har följt henne sedan tiden i Motala och Linköping. Briljerade med sina finter och konster främst i futsalen.
Är det bara jag som tror Häcken kan få en ganska tuff säsong? Visst finns det många talanger och skickliga spelare men jag saknar den där stjärnan som står ut från mängden. Vem är det som avgör matcher när laget verkligen behöver det, Anvegård kanske men hon har varit lite upp och ner den här säsongen. Häcken har en bra bredd men enligt mig saknar man den där sista lilla spetsen, är därför de aldrig når ändå fram till en titel. När Bajen vann hade man Janogy, Vinberg, Hamano och på hösten Wangerheim som klev fram i viktiga lägen. Förra säsongen hade Rosengård Tanikawa, man behöver sådana spelare för att vinna en serie och just nu tycker jag inte Häcken har det.
Som jag ser det har Häcken många spelare som är ungefär lika bra. Det kan ses som en styrka men också en svaghet då man kanske inte har så tydliga roller. Vem är egentligen förstavalet? Sådant kan göra spelare osäkra.
Därav ser jag Hammarby som favoriter till SM-guldet kommande säsong. Det kan såklart förändras om de skulle tappa ett par viktiga kuggar samtidigt som Häcken gör en franchise-värvning. Även om Bajen har sina problem med effektiviteten har de fler matchvinnare som jag ser det och framförallt tydligare roller i laget. De känns som ett homogenare lagbygge helt enkelt. Än så länge känns det för tidigt att göra någon form av tippning för mycket kan fortsatt hända.
Kafaji/Anvegård måste väl ändå setts som spets?
Precis. 2023 var ju Häcken minst lika bra som Hammarby. Det är lätt att glömma att det ju faktiskt bara skiljde ett mål i sluttabellen.
Och Bajen hade ju rätt mycket flyt, bland annat var man ju i Malmö under hösten och mötte ett Rosengård som ställde över hela startelvan. Då blev det 5–1-seger för Hammarby. Alla Rosengårds övriga tre matcher mot de två topplagen slutade med kryss. Så Malmöklubbens sätt att matcha sin trupp blev minst lika avgörande för guldstriden som de båda topplagens eventuella spets.
Häcken åker ur. Nej, skämt åsido. De kommer så klart vara med i toppen. Anna Anvegård, Felicia Schröder, Tabby Tindell, Aivi Luik, Alice Bergström, Jennifer Falk… de har många klasspelare. Men det är klart, säg att de tappar Falk och kanske ytterligare en högklassig – då kanske det blir en mellansäsong.
Glömde faktiskt bort Kafaji hur det nu gick till. Jag kan bara konstatera att Häcken oftast har förlorat avgörande matcher. Man hade ju chansen att trycka till Bajen på Tele 2 och säkra guldet 2023 men då satt man kvar i bussen och blev överkörda första halvleken. Man har förlorat flertalet cupfinaler också. De kanske har ett par spetsspelare men bevisligen har de inte varit så pass avgörande att det räcker till titlar. Såklart är det alltid små marginaler men Häcken har ofta de marginalerna emot sig. Är det då en slump längre eller är det något som saknas? Hade Häcken haft Janogy 2023 hade de mest troligt vunnit dubbeln istället för Bajen. Hon är en som höjer sig i stora matcher och leder laget.
Sanningen är ju att det snart kommer ett lag som mest troligt kommer ta sig förbi både Häcken och Bajen och det är MFF. Ska Häcken börja vinna fler titlar bör de nog passa på nu för snart blir det ännu hårdare konkurrens.
Glöm inte Felicia Schröder. Hon fyller 18 i år. Sett till speltid var hon som 17-åring i fjol lika vass som Tanikawa och Holdt. Schröder har absolut potential att bli damallsvenskans stora stjärna redan i år. Och i anfallet får Häcken även tillbaka Stina Sandbech (Larsen) vilket ger dem ett annorlunda hot.
Samtidigt håller jag med om att det finns risk att Häcken måste bygga om laget rätt rejält. I dag presenterade man en brasiliansk innermittfältare i Helena Sampaio. Det indikerar att man kommer att bli av med ytterligare någon av de befintliga. Och då börjar förändringarna i stommen bli rätt stora.
Mak kommer att få huvudvärk. Om inte även han försvinner. Och jag tror att åtminstone 2-3 utländska spelare försvinner + Falk. Och att Häcken har planerat för detta sedan säsongen slutade. Hur skulle man annars kunna förklara deras värvningar?
Med tanke på att man värvat tre nya innermittfältare, men ännu så länge bara tappat en, känns det väl rimligt att både Ruby Grant och Johanna Fossdalsa Sørensen kommer att lämna.
Ruby Grant definitivt. Och det ryktas om Larisey. Men Ruben kan spela överallt…
Är lite det här jag menar. Häcken har väldigt många bra spelare men det känns ibland lite rörigt. Att byta ut stora delar av backlinjen och mittfältet gör man helst inte.
Nej den som vill veta hur illa det kan gå när man byter för mycket på kort tid behöver inte se längre än Linköping.
Visst är det skillnad när man som Häcken har råd att värva etablerade spelare som ersättare men på kort sikt tror jag ändå det kan bli avgörande för kommande säsongs toppstrid i o m att Hammarby i stort sett har en intakt spelartrupp.
Ser väl ändå mycket värre ut för Rosengård än Häcken? Tappat större delen av stommen. Där kan man snacka Linköping-warning
Absolut så är det ju. Rosengård har väl fortfarande en hel del spets men truppen känns väldigt tunn. Känslan är väl att Öling också försvinner annars borde hon ha förlängt vid det här laget. Det som talar för dem är väl att de har seriens bästa tränare och en stabil grund att stå på.
Tror gruppen med Rosengård, LFC och MFF kan bli riktigt intressant i svenska cupen. Där får vi en första hint om vart de tre lagen står. Inför säsongen är det nog de tre lagen jag är mest spänd på att se. Hur bra är MFF? LFC tycker jag har en ganska bra trupp men kan de få ihop det som en enhet? Rosengård känns som ett blankt papper. Om vi utgår från att Häcken och Hammarby är lite i en klass för sig så känns det desto jämnare där bakom. Får MFF, LFC eller FCR en fullträff kan alla tre ta den åtråvärda tredjeplatsen. Tycker det känns väldigt jämnt bakom den förväntade toppduon.
Rosengård-MFF i cupen den 8 mars blir väldigt kul att se.
DN hade en stor artikel om det faktum att Rosengård (”gamla MFF”) och ”nya MFF” nu kommer att mötas i Damallsvenskan. Tyvärr lade de oproportionerligt mycket fokus – bild- och textmässigt – på pajasutspelet om en ny damfotbollsdräkt med en fransig kjol.
Klubben som var Malmö FF ska möta nya MFF i damallsvenskan – DN.se
Jag tycker inte det ser så illa ut för Häcken. Det är ju egentligen bara i mittförsvaret som de har tappat. Men det är väl troligt att de letar efter någon mittback till. Annars har de ju faktiskt förstärkt. Om vi antar att det är Ruby Grant som är på väg bort skulle jag säga att Carly Wickenheiser och Elin Rubensson är två bättre spelare än Grant och Filippa Curmark. Och de kan lägga spännande Helena Sampaio till det. Och på kanten är Nesrin Akgün i alla fall inte sämre än Katariina Kosola.
Är kluven till Elma Juntilla Nelhages flytt till Lyon. Naturligtvis är det roligt för henne och en fantastisk möjlighet att få vara med i ett av världens bästa lag. Samtidigt är risken stor att hon hamnar på bänken eller läktaren i och med den stora konkurrensen i klubben. Olympique lyonnais har värvat många bra spelare genom åren som sedan mest har fått nöta bänk. Tankarna går till AC Milan under första halvan av 1990-talet som värvade spelare, som sedan sattes på bänken och läktaren, för att hindra att konkurrenterna värvade dom. Nu vet inte jag om OL resonerar på liknande vis.
Hur en spelares karriär utvecklas beror naturligtvis på mängder av faktorer, till exempel skador, form, tränare och även kloka val av klubbar som ger en speltid. Det återstår att se vad Elma Juntilla Nelhages beslut att flytta till Lyon kommer att betyda för den fortsatta karriären.
Det blir intressant att se om hon får speltid nu på söndag när Lyon möter Reims i franska cupen.
Inte så kul debut för Curmark i Fiorentina. Cupfinalen mot Roma stod 1-1 när hon bytes in i 61:a minuten. Slutade 3-1 till Roma.
Flera allsvenska spelare lämnar för utlandet. Livligt påhejade av sina giriga agenter som vill tjäna så mycket pengar som möjligt!
Agenterna utnyttjar ofta sportchefernas okunskap, erbjuder ”Europas bästa spelare” och den okunnige sväljer betet.
Men det är fri marknad och alla gör som den vill.
Ang Nelhages övergång är det nog ingen som nekar när Lyon hör av sig….