I kväll klockan 19.30 är det avspark på nationalarenan Strawberry Arena mellan Sverige och Danmark i den sista och avgörande omgången av Nations League. Det är en viktig match, men hur viktig är den?

Under förmiddagen fick jag just frågan av en kompis om hur viktig matchen är. Jag visste självklart att matchen har avgörande betydelse för den här upplagan av Nations League, och att placeringen här ligger till grund för lottningen till nästa års VM-kval. Men exakt hur det där VM-kvalet är upplagt hade jag inte kollat upp. Men nu vet jag.

Det europeiska fotbollförbundet Uefa har ju sedan 2023 valt att använda sig av Nations Leaguekonceptet i alla kvalturneringar, även den till VM 2027. Och vid lottningarna bygger inte längre seedningen på världs- eller Europarankingen utan på placering i senaste upplagan av Nations League. Det innebär att alla gruppettor placeras i pott 1, alla grupptvåor i pott 2 och så vidare.

Om Sverige tar poäng i kväll och därmed vinner grupp A4 kommer vi att hamna i pott 1 och således kommer vi inte att kunna möta Tyskland, Frankrike samt segraren av Spanien och England i VM-kvalet.

Det skulle i sin tur innebära att förloraren av kvällens gruppfinal i A3 mellan nämnda Spanien och England skulle vara enda riktigt tuffa nitlotten för svensk del i VM-kvaltombolan.

Det europeiska VM-kvalet är för övrigt uppbyggt så att bara gruppsegrarna i A-divisionen får direktplatser till VM-slutspelet i Brasilien. Övriga lag tvingas spela ett playoff som ser tuffare ut än det högst överkomliga playoffspelet i EM-kvalet.

VM-kvalets playoff är upplagt i två omgångar. För lagen som slutar på andra och tredje plats i A-nivån väntar först en transportsträcka i form av möte med ettor och tvåor från C-nivån. Men i den avgörande playoffomgången ställs sedan A-gruppens tvåor och treor mot gruppfyror i A eller segrare från B.

Om Sverige skulle sluta tvåa eller trea i sin kvalgrupp skulle det kunna innebära avgörande playoffomgång mot lag som Schweiz, Belgien, Skottland, Wales, Polen och Portugal – lag som Sverige är klar favorit mot, men där segrar inte längre är självklara. Vi vet ju att Sverige har två 1–1-matcher mot Wales i det pågående Nations League och att det blev 1–0 respektive 0–1 mot Schweiz för två år sedan.

Det känns således på alla sätt bäst om Sverige vann grupp A4 ikväll, och skaffade sig bästa möjliga utgångsläge inför den där VM-kvallottningen. Men utöver det så är ju Nations League en turnering som är viktig i sig. Och det vore förstås utmärkt för Tony Gustavsson att i höst få inleda sin tid som förbundskapten med fyra kul matcher mot europeiskt toppmotstånd.

Om Sverige förlorar kvällens match är ju risken tvärtom uppenbar att vårt landslag faller ner på tredjeplatsen i grupp A4. Det innebär att Gustavssons tid som förbundskapten kommer att inledas med kvalspel för att Sverige skall hålla sig kvar i A-divisionen. Det kvalet bör man i och för sig klara av. Men även om man klarar kvalet tillkommer en uppenbar risk att vårt landslag kan ställas mot två av världens allra bästa lag i VM-kvalet.

Utöver allt det här är kvällens match förstås betydelsefull för självförtroendet inför det stundande EM-slutspelet. Som bekant möts ju Sverige och Danmark i Geneve redan i lagens öppningsmatch den 4 juli. Det är en match som kan bli helt avgörande om vilket av lagen som går vidare till kvartsfinal. I gruppen återfinns ju även det tyska lag som visat grym form den senaste tiden. Nu känns ju inte längre Tyskland lika omöjligt för svensk del som det gjorde för sju–åtta år sedan. Men Tyskland är som sagt formstarkt, man har gjort minst fyra mål i alla sina fyra senaste matcher i Nations League, totalt är målskillnaden i de här matcherna 18–2.

För egen del kommer jag att missa början av matchen på grund av egen träning. Men det får nog bli en och annan uppdatering på resultatet. Det blir ju för övrigt spännande att se hur Peter Gerhardsson ställer upp sitt lag.

Känslan är att han kommer att återgå till tryggheten, och satsa på beprövade kort. Arsenaltrion är ju tillbaka, vilket bör innebära att Stina Blackstenius startar som nia, sannolikt med Kosovare Asllani närmast bakom. Mitt utgångstips är dessutom att Hanna Lundkvist och Jonna Andersson startar som ytterbackar. Men känslan är väl att Smilla Holmberg har givit förbundskaptenen huvudbry.

Som bekant är Magdalena Eriksson avstängd. Min gissning är att Linda Sembrant tar den vakanta platsen i mittförsvaret. Sembrant spelade ju mittback senast mot Danmark, då var det dock tillsammans med Eriksson. Alternativen är Emma Kullberg och Amanda Ilestedt. Men Kullberg hade ingen fullträff mot Wales, och står gissningsvis bakom ”Sempan” på listan. Och Ilestedt borde vara ringrostig, hon har inte startat för varken Arsenal eller landslaget sedan januari i fjol.