I går meddelade Lieke Martens-van Leer att hon avslutar karriären. Världens bästa spelare för åtta år sedan skriver på sitt Instagramkonto att hon tagit beslutet trots att hon haft flera bra alternativ för en fortsatt karriär. Men vid en ålder av 32 år har hon nu spelat sin sista match.

Höjdpunkten i Lieke Martens karriär var förstås EM-guldet på hemmaplan 2017. Där var hon så bra att hon både fick Fifas pris som världens bästa spelare och Uefas pris som bästa spelaren i Europa för säsongen 2016/2017.

Hela den säsongen spelade hon sin klubbfotboll i FC Rosengård. Hon är den senaste, och mycket talar väl för att hon även blir den sista damallsvenska spelaren som utnämns till bäst i världen. Överhuvud taget har Sverige haft en stor roll i Martens karriär. Hon pratar svenska efter att totalt ha spelat 3,5 år i damallsvenskan – två i Kopparbergs/Göteborgs FC och 1,5 i Rosengård.

Efter de damallsvenska åren gjorde Martens fem säsonger i FC Barcelona och tre i PSG innan hon nu alltså lägger av. Jag minns när jag såg henne första gången. Det var i september 2012 i Thomas Dennerbys avskedsmatch som svensk förbundskapten. Allt snack om det nederländska laget handlade om Manon Melis. Men personligen tyckte jag att det fanns bättre spelare i orange, bland annat skrev jag om att den ”släpande forwarden Lieke Martens briljerade med fin bollbehandling, och ett bra passningsspel”.

Den gången var hon tia. Oftast under karriären har dock Martens utgått från vänsterkanten och jobbat sig in mot mitten. Oräkneliga gånger har hon avslutat anfall genom att vrida in bollen vid bortre stolpen. Utöver det där EM-guldet från 2017 har Martens bland annat spelat en VM-final (2019), vunnit Champions League (i Göteborg 2021) och tagit tre spanska ligatitlar (2020–2022).