För ett par timmar sedan ljöd slutsignalen för årets svenska seriespel. Redan innan eftermiddagens damallsvenska avslutningsomgång visste vi vilka lag som skulle sluta på topp sex.
Häcken, Hammarby, Malmö FF, Djurgården, IFK Norrköping och Kristianstad hade redan tidigare lagt beslag på de sex första platserna. De fick sällskap av Vittsjö GIK på tabellens övre halva.
Men det blev alltså för första gången någonsin fem stora herrfotbollsklubbar på damallsvenskans topp fem. De fick sällskap av två damfotbollsklubbar från nordöstra Skåne.
Häcken tog alltså hem guldet. Man gjorde det trots att man stod på noll poäng efter två omgångar. Jag har inte kollat alla damallsvenska säsonger. Men på herrsidan har det aldrig hänt att ett lag som förlorat de två första matcherna till slut vunnit SM-guldet. Och jag har väldigt svårt att tro att det skett på damsidan förr heller.
Där i början av säsongen hade Häcken lite problem i mittförsvaret. Man spelade med Emilie Byrnak och Emma Östlund som mittbackar i de där två första matcherna, och det funkade inget vidare. Men några omgångar in i serien fick tränare Mak Lind ordning på sin backlinje. Och sedan dess har ju Häcken gått som tåget.
Apropå Mak Lind tyckte jag det lät i SVT-intervjun inför dagens match som att han är på väg att lämna för North Carolina Courage.
Det om toppen. Nu till damallsvenskans undre halva. Som åtta, nia och tia slutade AIK, Piteå och Växjö DFF. Sedan slutade fjolårets mästarlag på den åtråvärda elfteplatsen. Lagkapten Hanna Andersson gjorde alla tre målen när Rosengård vann med 3–1 mot Linköping och samtidigt passerade BP upp på fast mark.
Jag hörde Rosengårds fotbollschef Caroline Seger på Radiosporten efter matchen. Hon sa att Rosengårds mål är att vara med och slåss uppe i toppen nästa år igen. Och att man sporrats av Malmö FF:s starka entré i högsta serien. Samt att man tänker ge MFF en match kommande år.
Det blir spännande att se om Rosengård kan ta sig tillbaka till toppen. Det låter väl som att man kan tappa ännu fler spelare nu i vinter. Och det krävs ofta ett väldigt hårt och smart arbete för vända en negativ trend.
BP föll mot Hammarby med stora siffror. Därmed blir det kval för tredje året av de fyra senaste för den rödsvarta Stockholmsklubben med den stora ungdomsverksamheten. Faktum är att det ju bara är fjärde året där det spelas kval till damallsvenskan. Och BP har alltså varit med i alla utom fjolårets.
Hittills har Brommapojkarna ett lysande kvalfacit med tre segrar och ett kryss, och totala målskillnaden 10–1. BP är stor favorit även i årets kval. Men Kif Örebro har gjort en stark höst i elitettan, och kan kanske bjuda upp till kamp.
Jag roade mig med att kolla hur jag tippade serien inför avspark. Jag fick rätt på de två topplagen Häcken och Hammarby samt på jumbon Alingsås. Däremellan prickade jag även Norrköping som femma. Övriga lag placerades mer eller mindre fel. De grövsta felen var de båda Malmölagen samt Linköping. MFF hade jag sex placeringar för lågt, LFC sju placeringar för högt och Rosengård hela åtta placeringar för högt. Tipset av Rosengård bör vara det sämsta jag någonsin gjort i damallsvenskan.
Många av er läsare lämnade ju era tips i Forum damallsvenskan. När jag kollar ser jag att det även var många som trodde på Vittsjö som ett bottenlag. Jag hade dem på kvalplats, medan nästan alla andra tippare i bloggen hade dem på nedflyttningsplats. Men Vittsjö slutade alltså på övre halvan och får väl tillsammans med Djurgården och MFF räknas som årets stora positiva överraskning.
Jag noterar att signaturen Stefano prickade både Vittsjös sjundeplats och att Linköping på näst sista plats. Imponerande. Dock hade även Stefano andra tips som inte var lika vassa.
Mitt vassaste tips var kanske ändå skytteligan. Där satte jag Felicia Schröder som segrare och Ellen Wangerheim på topp tre. Bland de nio namn jag nämnde fanns även trean Sara Kanutte Fornes och åttan Anna Anvegård. Ett annat av de nio namnen på min lista var Beata Olsson. Jämte Hanna Andersson är Olsson dagens svensk i damfotbollsvärlden.
Jag missade den damallsvenska slutomgången för egen träning. Men jag hann se en liten stund av den första halvleken av WSL-matchen mellan jumbon Liverpool och mästarinnorna från Chelsea. Där fick jag se Beata Olsson göra ett riktigt klassmål där hon med boll sprintade ifrån Millie Bright och säkert placerade in kvitteringen till 1–1.
Matchen slutade 1–1 och skrällen framkallade säkert ett litet jubel hos André Jeglertz och Therese Sjögran. För deras Manchester City leder nu tabellen med tre poängs marginal. City förlorade premiären med 2–1 mot Chelsea. Sedan dess har man gått rent. Det ser ut som att City mår bra av att slippa att spela i Champions League. Manchester United och Arsenal är sju respektive åtta poäng bakom City i tabellen.
I USA har Washington Spirit säkrat en finalplats. Där ställs de mot antingen mästarinnorna Orlando Pride eller Gotham FC. De sistnämnda slutade på åttonde plats i grundserien, men skrällvann mot suveräna grundseriesegrarna Kansas City Current förra veckan. Kan Gotham skrälla sig hela vägen till final?
För Orlando klev en viss Marta Vieira da Silva fram när det skulle avgöras i kvartsfinalen. Det snart 40-åriga fenomenet gled ifrån Seattles backlinje och fixade den straff som punkterade matchen.
Apropå Marta så har hon givit namn till Fifas pris för årets snyggaste mål inom internationell damfotboll. I år kan hon själv vinna det. För hon är nominerad för sitt solomål mot Kansas City i fjol – se det här.
I går avslutades elitettan. Jag var på Borås Arena och såg Elfsborg vinna med 1–0 mot höstens besvikelse Umeå IK. Och jag kan förstå varför UIK inte stod distans ut i toppen. För även om jag såg ett lag med många skickliga spelare, och ett fint passningsspel. Så såg jag också ett lag som hade väldigt svårt att omsätta fint grundspel till målchanser.
Umeå var utstarkt på fasta situationer, och borde ha gjort något mål i samband med någon hörna eller inläggsfrispark. Men i själva spelet kom man sällan till bra avslut, även om man tillbringade väldigt mycket tid på offensiv planhalva. Matchbilden passade Elfsborg rätt bra. Hemmalaget fick stora ytor att kontra på. Och segermålet var just en kontring där Stina Jensen kom helt fri.
Umeå får göra ett nytt försök nästa år. För som bekant är det ju Eskilstuna och Uppsala som tar det båda damallsvenska platserna. Och Kif Örebro skall försöka kvala sig upp. I helgen har det funnits uppgifter om att Uppsalas båda nyckelspelare Amanda Sundström och Josefin Baudou är på väg till Malmö respektive Häcken. Det vore förödande för nykomlingen.
Min spontana känsla är att Uppsala är ett av de sämsta lagen som gått upp i damallsvenskan. Och man hade verkligen inte mått bra av att tappa två av sina nyckelspelare redan innan avspark.
Apropå Uppsala kollade jag lite på hur laget såg ut när man senast var uppe i damallsvenskan, Det var 2023 och namnkunniga spelare i truppen var målvakten Milla-Maj Majasaari, backen Julia Ragnarsson, mittfältarna Agnes Nyberg och Elin Rombing samt anfallarna Klara Folkesson, Taryn Ries och Johanna Renmark. Dessutom hade man lånat in Bella Andersson från Hammarby, Louise Hvarfner från Djurgården och Matilda Eriksson Kristell från FC Rosengård.
Renmark lämnade redan på sommaren. Med undantag för Ragnarsson – som fortfarande är kvar – försvann övriga i samband med nedflyttningen. Istället flyttade man bland annat upp Baudou och värvade Sundström från Bollstanäs. Uppsala har gjort ett bra jobb med ett par riktigt fina juniorkullar. Men som sagt, det ser inget vidare ut inför den damallsvenska comebacken.
Inget vidare är väl även orden som bäst beskriver läget i Bollstanäs och Mallbacken. Båda lagen slutade under nedflyttningsstrecket. Bollstanäs har visat en bra förmåga att ta sig tillbaka. Och läget mellan Stockholm och Uppsala är ju bra. Om man ligger på så finns det många elitklubbar att fynda i.
För Mallbacken ser det värre ut, vilket gör mig väldigt deppig. För den värmländska byn är ju en viktig ingrediens i svensk damfotbollskultur. Mallbackens IF är också den enda svenska klubben – utöver min egen – som jag äger en supportertröja från. Jag hoppas verkligen att det kan finnas en väg för ”Jäntan” tillbaka till elitfotbollen. Men det låter väl tyvärr som att klubben kan komma att spela i division två nästa år.
En blogg om internationell damfotboll 
Jag har sett Liverpool i några matcher och poängmässigt har de haft det tufft, Jag tycker dock svenskorna imponerar, både Cornelia Kapocs och Beata Olsson imponerar. Oj, vad lätt Olsson sprintade ifrån Bright. Tycker för den delen att Bright är ganska överskattad. Att hon oftast nämns bland de bästa mittbackarna förstår jag inte, Björn är tex. bra mycket bättre. I dag mot Liverpool hade Bright det tufft.
Det är i och för sig hårt konkurrens om forwardsplatserna. Men jag skulle inte bli jätteförvånad om Beata Olsson finns med i den trupp Tony Gustavsson presenterar på onsdag. Olsson har varit sylvass i drygt ett år. Hon räddade kvar AIK i damallsvenskan i fjol genom att göra sex mål på damallsvenskans åtta sista omgångar samt ett i kvalet. Hon satte nio mål för Kristianstad i våras. Minns att laget bara var fyra poäng från serieledning under EM-uppehållet. Och nu har hon gjort mål tre matcher i rad för WSL:s jumbolag.
Trevligt att som Peking-supporter få avsluta med en seger efter de två senaste. Första halvtimmen blev vi dock ganska utspelade av ett AIK som jag tycker nu på hösten är ganska mycket bättre än resultaten visar. Strax efter att hon gjort 1-0 drar dock deras japanska en av våra spelare i håret vilket leder till rött kort och en totalt förändrad matchbild. Faktiskt lite osäker på dragning i håret alltid ska ge rött kort om domaren ser, för det känns som något som förekommer relativt ofta. Nu var det dock precis framför fjärdedomaren vilket inte var så smart även om det kanske var ett misstag och hon egentligen försökte dra i tröjan.
Säsongen har trots allt varit helt ok, men skadan på Fanny Andersson var olycklig och där tappades för många poäng innan sommaren. Annars hade vi slagits om topp 3 vilket får bli målet till nästa säsong.
Vad jag förstått så är det i princip givet med rött kort om man drar någon i håret.
Det är bra för spelare ska självklart inte dra varandra i håret. Slogs bara över hur matchavgörande det blev idag. Visserligen till mitt lags fördel så jag klagar inte
En kul situation från matchen: AIK-tränaren hördes väldigt tydligt och mycket i TV-sändningen, vid ett tillfälle kom Leidhammar drivande med bollen varpå tränaren ropade ”ni kan gå två på henne”. En tvåfotare senare och Wilma var förbi båda försvararna.
Undrar om Mak Lind tar med sig några spelare från Häcken i så fall? Brukar ju kunna bli så.
Nu återstår det bara att se hur många stjärnor som lämnar Damallsvenskan den här vintern? Det brukar ju bli ett gäng som sticker i varje transferfönster. Holmberg verkar vara förlorad och jag såg även att Hammarby är nära att göra klart med en afrikansk anfallare som skulle kunna vara en ersättare till Wangerheim? Blakstad ligger väl i riskzonen också. Leidhammar borde ha intresse på sig också. Häcken tror jag tappar alla de som sitter på utgående plus någon till som de säljer. Spännande tider är det iallafall då jag tror det kommer bli en händelserik silly👍
Eftersom mycket redan var avgjort i Damallsvenskan hade jag mest fokus på wsl idag. Wsl börjar mer likna premier league där ligan blir allt jämnare för varje år som går. Den här säsongen känns jämnare än någonsin. Något av de 4 topplagen tappar poäng i nästan varje omgång. Framförallt har många lag en tydlig identitet och lyckas störa de stora drakarna genom sitt eget sätt att spela. Brighton med sitt lekfulla spel, Spurs med sin ramstarka defensiv, Villa och LCL med mer fart och högt presspel. Sen märks det att Chelsea, Arsenal och United lider av att spela i Europa. Många lag kan matcha dem i intensitet men inte kvalitet, därav kan ett utvilat Liverpool orka jobba stenhårt i 90 minuter mot ett slitet Chelsea precis som Spurs kan lida sig till en pinne mot Arsenal. Även om Arsenal och Chelsea har breda trupper blir effekten ändå inte så stor när de också spelar många fler matcher och reser över hela Europa.
Även om Jeglertz är ny för säsongen i City ser man direkt att det är hans lag. De spelar ett mycket rakare och snabbare anfallsspel precis som han gjorde i LFC. Tror de hade 40 % bollinnehav mot United men skapade ändå väldigt mycket målchanser. City är långt ifrån perfekta men de har ändå varit det bästa laget i ligan och har bäst kemi mellan spelarna. Hade som sagt varit kul med några svenskor där igen men vi får väl se om det sker något i vinter. Jag tror som sagt Wangerheim hade varit som klippt och skuren för hur Jeglertz vill spela. Mycket bollar i djupled och inläggsspel vilket är hennes största styrkor. De har ingen riktig ersättare till Shaw, Wangerheim är det rimligaste om det ska vara en svenska.
Beata Olsson är Sveriges bästa anfallare den senaste månaden, inte bara för hennes mål utan hennes prestationer i spelet också. Men det råder inget tvivel om att Nathalie Björn är Sveriges överlägset bästa fotbollsspelare och kommer vinna diamantbollen i år, allt annat är ett rån!
Håller med om att det känns självklart att diamantbollen måste gå till Nathalie Björn.
Det är tråkigt att fotbollen i 99 fall av 100 är förutsägbar. Det var som att en magnet drog BP till kvalplatsen trots att de under större delen av serien låg ovanför den. Nu tror jag KIF Örebro vinner mot BP, helt tvärtom det jag skrev i första meningen, att det i princip aldrig blir överraskningar.
Kul att se Stella Maiquez presentera sig för Allsvenskan med ett pangmål. Med tanke på att grönvitt vann SM-guld med både F19 och F17 i år, så ser återväxten rätt så bra ut några år framöver. Det blir intressant att följa hur ledningen balanserar att ta in etablerade spelare gentemot att ge utrymme för de unga egna spelarna.
Det finns väl en ganska stor risk att Bajen blir av med båda ytterbacksplatserna under vintern, men det kommer ju inte direkt att överraska någon, så gissningsvis finns det en plan för det.
En fråga till Nilsson; var såg du uppgiften om en afrikansk anfallare?
Såg det på Kanalplan 1915:s twitter. Brukar vara korrekta uppgifter där. Det verkar vara en stortalang från Afrika som ”är nära” att skriva på för Bajen i vinter.
Det handlar om 23-åriga Habibou Ouédraogo från Burkina Faso. Hon spelar just nu i Afrikas Champions League för ASEC Mimosas från Elfenbenskusten. Där har hon gjort tre mål i gruppspelet, vilket är delad ledning i skytteligan. Det är semifinal i morgon mot FC Masar från Egypten.
FC Masar låter som Brages damlag backade av en galen finansiär.