I kväll blev det klart att Sofia Jakobsson lämnar engelska WSL och London City Lionesses och istället fortsätter karriären i mexikanska Liga BBVA MX Femenil och Deportivo Toluca FC.
Det innebär att 35-åringen kommer att lägga till en åttonde högstaliga på sin redan långa meritlista. Ingen annan svensk damfotbollsspelare har spelat på högsta nivån i så många länder.
Jakobsson debuterade i damallsvenskan för Umeå IK den 9 april 2008. Den säsongen blev det SM-guld. Sommaren 2011 lämnade hon UIK och flyttade utomlands. Första utländska klubben var ryska Rossiyanka – där det också blev ligaguld.
Sedan dess har Jakobsson i tur och ordning bockat av följande länder och lag:
* England, WSL – Chelsea och London City Lionesses
* Tyskland – Cloppenburg och Bayern München
* Frankrike – Montpellier
* Spanien – CD Tacon/Real Madrid
* USA – San Diego Wave
Som ni ser handlar det inte om några blåbärsligor, utan de fem bästa i världen. Och nu skall hon alltså spela för Deportivo Toluca FC, som i höstas slutade fyra i Mexikos allt vassare liga. Och vem vet, hon kanske kan hinna med ytterligare något land innan fotbollsskorna ställs in i garderoben för gott.
På svensk mark har Hammarby gjort en spännande värvning när man köpt loss Mathilde Janzen från Kristianstads DFF. Hässleholmstjejen som har spelat för pappas land Tyskland i ungdomslandslaget fick nyligen rubriker för att hon nu väljer att byta till det land hon huvudsakligen både växt upp i och fått sin fotbollsfostran i – Sverige.
I dag fick hon nya rubriker i och med klubbytet. Hon är en mångsidig mittfältare som tidigare spelat centralt, men som under hösten visade fin kvalitet som vänster flankback. Ordet flankback har jag för övrigt tagit från Bajens presentation av Janzen – jag gillar det ordet betydligt mer än engelska ”wingback”.
Janzen gjorde fem mål i fjolårets damallsvenska. Med det var hon näst bästa målskytt bland vänsterbackarna efter Julie Blakstad. Och även om det är orealistiskt att någon back skall kunna slå norskans 15 mål och fyra assist, så borde ju Janzen kunna göra fler än fem mål när hon kommer till ett målgladare lag.
För KDFF är tappet blytungt. I morgon är det exakt ett år sedan Hlin Eriksdottir blev klar för Leicester. Det innebär att Kristianstad på ett år har tappat:
* Hlin Eiriksdottir till Leicester City.
* Emmi Alanen har slutat.
* Sofia Reidy till Hammarby.
* Katla Tryggvadottir till Fiorentina.
* Beata Olsson till Liverpool FC.
* Emma Petrovic till Malmö FF.
* Amy Sayer till Malmö FF.
* Remy Siemsen till FC Rosengård.
* Mathilde Janzen till Hammarby.
Det är nio damallsvenska toppspelare. Med dem kvar i truppen hade Kristianstad varit en rimlig kandidat att ta årets SM-guld. Nu känns det som att laget istället riskerar att hamna i botten. Tilläggas bör ju att man utöver nämnda spelare även har tappat tränarna Johanna Almgren (assisterande förbundskapten) och Daniel Angergård (assisterande tränare för Malmö FF).
En blogg om internationell damfotboll 
Det började väl när Elísabet Gunnarsdóttir lämnade efter 2023. Att Janzen nu lämnar är en i raden av affärer i Damallsvenskan där man köper loss spelare med ett halvår kvar på kontraktet. Det hela grundar sig i för korta kontrakt från början och det faktum att man inte förlänger under rådande kontraktsperiod. Sportcheferna i elitklubbarna måste jobba än hårdare på att ha bra balans i den frågan. Det tydligaste exemplet i den kategorin får ändå Rosengård stå för efter 2024 års serieseger till totalt haveri sex månader senare…
Man måste beundra Sofia Jakobsson, att hon har glöden att fortsätta fara runt bland fotbollsländerna. Även om hon stannar ett tag på varje ställe, så måste det ändå vara lite av ett liv i kappsäck. Det är förmodligen ett tecken på hur mycket hon älskar fotbollen.
Jag tror att hon verkligen gillar att spela boll, nu har det ju blivit mycket bänk i London och naturligt att röra på sig.
Med spel i Mexica får hon uppleva ett nytt land och bli Sveriges genom tiderna bäst betalda damspelare. Dvs hon har då över Wangerheims 450000 i månaden (vet ej vad JRK, Blackstenius kan tänkas ha). Backar har ofta lägre men även Björn borde sitta på ett bra avtal. Samtidigt har lönerna ökat främst den senaste tiden. Äldre kontrakt kanske inte är så välavlönade.
Men spela fotboll för åtminstone ca halvmiljonen i månaden ger ju mycket trygghet för framtiden. Var nog ett ganska lätt val för Jakobsson.
Ja, självklart är pengarna en viktig del, men det är nog som du skriver; hon gillar nog verkligen att spela fotboll, annars kuskar man nog inte runt i så många länder, i så många år.
Det kan också vara så att hon inte är tillräckligt bra för att en klubb vill ha henne kvar. Det kan också vara så att hon är tillräckligt bra för att en ny klubb är beredda att chansa (tittar på hennes meritlista). Det kan också vara så att hon inte längre är aktuell i landslaget på grund av ”hoppandet”. Till sist och mest tragiskt: hon vet inte vad som ska göra med sitt liv efter fotbollen och därför fortsätter hon. I det avseendet kan hon skaka tass med Calle Halfvarsson.
Det finns de som är beredda att offra det mesta (inklusive den egna kroppen) och hålla på långt upp i åldrarna, men då är de fortfarande i världselit (typ Lindsey Vonn). Den kategorin har varken Jakobsson eller Halfvarsson tillhört.
Det här tycker jag är Bajens bästa värvning hittills i fönstret. Överlag har jag blivit något mer positiv till läget i klubben, efter omständigheterna. Dels efter att ha sett de inledande träningsmatcherna där nya bekantskaper i truppen gett positiva intryck, exempelvis Elin Sørum som ser ut som en fullgod ersättare till Miyagawa. Därtill att flera av de yngre spelarna i truppen ser ut att ha tagit kliv. Jag har även mjuknat en aning gentemot Smarason i och med ett par bättre intervjuer på slutet där han ändå ger en tydlig vision framåt, med inte minst långa kontrakt med alla de unga spelare man nu värvar. Man får även inse att den kontraktssituationen som rådde när han tog över gjorde en stjärnflykt i vinter oundviklig. Jag tolkar hans uttalanden häromdagen som att det fortsatt ska in ytterligare offensiv förstärkning – vilket behövs. Återstår att se om det blir Habibou Ouedraogo som det länge ryktats om, eller ett annat alternativ. 2026 blir likväl ett ombyggnadsår. Jag har sett vissa experter prata om Bajen som ett mittenlag, men jag ser absolut möjligheter att kunna konkurrera om tredjeplatsen.
Nu uppges att man även lagt ett första bud på KDFF’s Alice Egnér. Apropå KDFF’s förfall.
Eller ännu ett tecken på Bajens desperation i jakten på ”svenska” spelare? Ser ut som Egner har kontrakt några år till.
Desperation förstår jag inte riktigt. Men av det jag sett av Egner så förstår jag att det kan finnas ett visst intresse. Hon borde kunna passa in i Bajens sätt att spela. Även vara en bra möjlighet för henne. Jag har samtidigt lite svårt att se att det finns ett direkt behov, men kanske är det fler rörelser på gång i Hammarby.
Ryktas om nytt bud på Joramo. Men det är ju inte en position för Egnér att täcka upp.
Bajen som mittenlag var nog mer önsketänkande från Willbacher haha😉 Tror snarare Bajen kan vara med i toppen ganska länge och utmana Häcken och MFF. MFF har absolut gjort ett bra fönster men det är ju inga utomjordiska spelare de har tagit in. De har väl bäst bredd men Hammarby kommer säkert ha en minst lika bra startelva när serien drar igång. Häcken har sin spets men den kan försvinna i sommar och då blir det intressant att se hur de ersätter de spelare som lämnar.
Håller med dig om att Hammarby ändå ser ut att få ihop ett ganska bra lag med tanke på omständigheterna. Målvakt, backlinje och Mittfält är kanske till och med bättre än det Häcken och MFF har. Just nu håller jag väl Joramo som seriens bästa mittfältare och Sörum ser bra ut också. Är väl offensiven som är ett frågetecken men det kommer kanske in någon offensiv spelare till som du är inne på. Hade nog varit skönt för Rehnberg att få näta snart så hon kommer igång.
Till skillnad från många andra tror jag inte lika mycket på Djurgården. De har värvat spännande spelare i offensiven men backlinjen är ett stort frågetecken för mig. Bakom topp 3 känns det ovisst och jag tror lika gärna lag som Rosengård, AIK eller kanske Peking/Växjö kan ta fjärdeplatsen. Rosengård ser ändå ut att få ihop en bra startelva och Växjö har värvat bra dem också. AIK känns som en darkhorse och jag tycker de jobbar smart. De har en rutinerad backlinje bakom junisarna i offensiven. Kalske/Tabata till höger, Grabus som striker där Björk och Selin flyter runt och växlar positioner som tia och vänsterytter. Det känns inte så mycket sämre än den offensiven Djurgården har. Verkar för övrigt som Björnberg främst är tänkt som ytterback.
Med värvningen av Halimatu Ayinde stärker Häcken upp backlinje och mittfält. Om hon är frisk är det en kanonvärvning. Det känns inte som att mästarna tänker släppa greppet om kronprinsessans pokal.
Ja stark värvning. Men visst har hon missat en hel del matcher de senaste åren? Håller kroppen är det ju super men kanske en liten chansning från Häckens sida. Hon blir säkert nyttig i Europa iallafall👍
Det har väl varit lite ojämnt med speltid de senaste två åren. I fjol spelade hon 1333 minuter för Rosengård i damallsvenskan. Speltiden var fördelad på 18 matcher. Det är ju 26 omgångar, och maximal speltid är 2340 minuter, så hon var ändå med hyfsat mycket. Dessutom var hon med och vann Afrikanska mästerskapet (en start och fyra inhopp) och gjorde två matcher i Europaspelet. Guldåret 2024 gjorde hon tolv starter och ett inhopp. Då var hon skadad hela hösten.
Denna veckan avgörs även klubblags-VM för damer för första gången.
Det blev en rejäl skräll när Corinthians slog ut Gotham och tog sig till final.
Arsenal mötte Afrikas representant i ASFAR som faktiskt var bättre än jag trodde. Rätt många fina lirare men de saknar lite fysik kanske.
Med tanke på att det nu verkar vara svårt för de Damallsvenska klubbarna att locka riktigt bra spelare från övriga Europa så ser man här att det finns mycket fina spelare från andra kontinenter också. Många klubbar har varit lyckosamma med japanska spelare men här ser man ju att det finns bra spelare i Sydamerika men även Afrika också. Förstår att det är svårt för svenska lag att scouta i andra världsdelar men jag tror det är en väg att gå ifall man vill hänga med nu när tåget går ute i Europa.
Kristianstads DFF har onekligen brandskattats senaste året. Föreningen har varit bra på att lyfta fram unga spelare ur egna led, fynda talanger på lägre nivå och lovande utländska spelare och utveckla dom. Tyvärr har korta kontrakt gjort att Kristianstad har fått dåligt betalt för spelare som utvecklats i föreningen och gått vidare. Det återstår att se om laget kan kompensera för spelarförlusterna så väl att dom slutar i tabellerna övre halva.
Har nu varit och sett KDFF i två träningsmatcher och laget har en startelva som höll jämförbar klass med Rosengård. Sen har dom en bänk där inte många håller Allsvensk klass. Så tyvärr tror jag att dom får inrikta sig på att hänga kvar i Damallsvenskan om dom inte gör några riktiga supervärvningar.
Eriksdottir har förövrigt hamnat i Skandinavien-kolonin Fiorentina, där inte sällan 7-8 startspelare är skandinaver. Inte för att hon själv är skandinav, men kulturellt tycker jag islänningar kan räknas dit.