Historisk Fischer fick höja pokalen

För några timmar sedan blev Nilla Fischer som lagkapten för Wolfsburg första utländska spelare någonsin att lyfta pokalen efter den tyska cupfinalen. Det är således läge att skicka ett stort grattis till en historisk svensk.

Ett effektivt Wolfsburg vann mot Potsdam med klara 3–0. Fischer slog långbollen som ledde till 1–0, men matchens drottning hette utan tvekan Martina Müller. I sin karriärs näst sista tävlingsmatch gjorde forwarden 1–0 och 2–0 på egen hand och sedan spelade hon fram Alexandra Popp till 3–0.

Drygt 19000 åskådare var på plats i Köln för att se matchen. Fantastiskt. Som jämförelse kan nämnas att de 19 matcherna som spelats hittills i damallsvenskan tillsammans har lockat 13007 åskådare.

Potsdam saknade bärande spelare som bland annat Lisa Evans och Pauline Bremer och man saknade även den tyngd och effektivitet som Wolfsburg har. Faktum är att den forna storklubben Potsdam numera saknar väldigt mycket av det som Wolfsburg har.

Faktum är också att ordningen i Damfotbollseuropa har skrivits om på bara ett par års tid. Om Wolfsburg och Bayern München lägger beslag på de två första platserna i Frauen-Bundesliga nästa helg och PSG vinner Champions League veckan efter är förändringen av bilden total.

Jag menar förstås om utvecklingen inom europeisk damfotboll som har gått från dominans av klassiska damfotbollsklubbar som FFC Frankfurt, FFC Turbine Potsdam, FCR 2001 Duisburg och Umeå IK till att nu domineras av klassiska storklubbar inom herrfotbollen – klubbar utan publikstöd för sina damlag och utan tradition men med stora kassakistor.

I Tyskland är det just Wolfsburg och Bayern München som är de herrklubbar som pumpar in pengar i sina damlag och som håller på att konkurrera ut de klassiska damfotbollsklubbarna. Duisburg har redan fått kapitulera av ekonomiska skäl. Frankfurt och Potsdam hänger fortfarande med hyfsat, men tappar ändå mark mot de två stora för varje år.

I Frankrike har herrklubbarna Lyon och PSG gjort att klassiska damfotbollsklubben Juvisy numera bara är distanserad trea. Och utvecklingen att herrarnas storklubbar nere på kontinenten lägger allt mer pengar på sina damlag är förstås väldigt bra för damfotbollens utveckling i stort. För det ger ju fler kvinnor chansen att tjäna spela fotboll som proffs.
Samtidigt gör den att vi i Sverige kommer att få allt svårare att hävda oss i Europaspelet framöver. Våra toppspelare tjänar bättre nere på kontinenten än hemma och flyr vår toppserie. Behåller Rosengård sin trupp kommer de att kunna hota någon säsong till. Men över tid ligger framtiden i penningstarka klubbar som Bayern, PSG och så vidare.

En orsak till att jag tänkt de här tankegångarna är det här uppgivna blogginlägget från en Potsdamsupporter. Det är högst läsvärt och tänkvärt. Han tar sin grund i att Potsdam och Frankfurt är de enda Frauen-Bundesligaklubbarna som har en trogen publik som följer lagen både i hemma- och bortamatcher.

Båda lagen har starka klubbledningar som brinner för damfotbollen och som byggt upp klubbarnas starka verksamhet under tiotals år. Men mot utvecklingen är de chanslösa.

Jaja. Det var en liten fundering om utvecklingen inom europeisk klubbfotboll så här den 1 maj.

Slutligen några ord om dagens damallsvenska match. Precis som tyska cupfinalen avgjordes Örebro–Mallbacken på en straff där förseelsen startade utanför straffområdet, men avslutades innanför. Eftersom det skall dömas straff om någon del av förseelsen sker inne i straffområdet bedömer jag att både Wolfsburgs straff till 2–0 och Örebros till 2–1 var korrekt dömda.

När det gäller Kif Örebro var laget trots 2–1-segern en enda stor besvikelse. Jag ställer högre krav på en klubb som skall spela i Champions League till hösten. Inte minst saknade Närkelaget både kraft och kreativitet på mittfältet. I premiären imponerades jag av Michelle De Jongh. I dag var hon tyvärr väldigt blek, liksom huvuddelen av sina lagkamrater.

Faktum var att jag hittade fler positiva saker hos Mallbacken, det trots att Örebro hade spelövertag mest hela tiden och dominerade bollinnehavet stort. Gästernas mittbackar Frida Broström och Eilish McSorley gjorde exempelvis en kanonmatch. McSorley är en sådan där småful spelare som älskas av sina egna supportrar men hatas av alla andra.

Mimmi Larsson

Mimmi Larsson

Framför allt har Mallbacken Mimmi Larsson, en forward som har kapacitet att göra saker på egen hand. Jag tyckte om Larsson redan för två år sedan, men sedan dess har hon gått från lovande till att bli en riktig toppspelare. Det blir spännande att följa henne under säsongen.

Förra omgången var Jennifer Falk och Sarah Bergman hjältinnor när Mallbacken besegrade AIK. I dag var det just de två som förstörde dagen för laget. Falk gjorde ett grovt misstag vid 1–1-målet, ett misstag som tog Örebro in i matchen. Och Bergman drog på sig den vansinnigt onödiga straff som Sanna Talonen elegant förvaltade till 2–1.

4 tankar på “Historisk Fischer fick höja pokalen

  1. Nu är du väl lite hård mot Örebro. Man måste ju va realist och se vilket spelarmaterial de har för tillfället. Hanna Folkessons och Lisa Dahlqvists skador har förstås en enorm negativ påverkan på laget och dess kapacitet. Det är ju två dominerande landslagsspelare.
    Plocka t ex bort Gunnarsdottir och Bachmann i FCR och sätt in två juniorer. Eller byt ut Gajhede och Neto i LFC och sätt in två orutinerade spelare med bara några allsvenska matcher innanför tröjan. Hur mycket försämras inte lagens kapacitet med dom stjärnorna borta?
    Dessutom kan de ju inte vara med på träningar och lära ut till dom yngre så att dom blir bättre.
    Visst, De Jong gjorde en toppmatch mot FCR och va kanske bästa mittfältare – trots tuffast motstånd. Men, hon ä ju bara sjutton år och man kan inte kräva att hon ska dominera i Damallsvenskan.
    Tyvärr har ju inte Örebro de ekonomiska muskler som FCR, LFC och K/Gbg har. De tappade fem landslagsspelare av olika anledningar, värvade tre och två är skadade. Det är bistra sanningen.
    Sen att Örebro kanske inte räcker till i CL är ju en annan sak. Det får vi se i höst. Men dom gör i alla fall sitt bästa – efter sina förutsättningar.

    • Jag inser förstås också att skadorna påverkar, men jag tycker ändå att Kif skall kunna prestera bättre än de gjorde mot Mallbacken. Det verkade jag ju för övrigt ha gemensamt med dem själva, då de efter matchen var rätt missnöjda med sin spelmässiga insats. Man har dåliga dagar ibland och jag tror att Örebro kommer att vara bättre framöver. Skall man se något positivt för dem kan man ju konstatera att de lag som vinner matcher även sina dåliga dagar oftast har en god grundstabilitet.

  2. Grattis Nilla Fischer till cuptiteln.

    Vilka svenska tjejer har vunnit Bundesliga? Den enda jag minns på senare år är Antonia Göransson med Turbine Potsdam, men det borde ju vara någon till, eller?

    • Fischer vann ju i fjol. Men i övrigt kan jag inte komma på någon. De svenska Tysklandsproffs jag spontant kan komma på har alla varit där på senare år, nämligen: Antonia Göransson, Nilla Fischer, Sara Thunebro, Jessica Landström, Sofia Jakobsson och Olivia Schough.
      Har jag missat någon?

Lämna ett svar till btjohryd Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.