Oj. Oj. Oj. England var bäst – men det är ändå Japan som får spela VM-final natten mot måndag. Japanskorna vann trots att de inte hade ett enda eget avslut mot mål i spelet. Inte ett enda.
Trots det gjorde man två mål. Dels fick man en feldömd straff. Dels så avgjorde Laura Bassett matchen för Japan med ett grymt självmål till 2–1 i 92:a minuten.
Laura Bassett
Stackars, stackars Bassett. Stackars, stackars England.
Det är förstås grymt imponerande att Japan är klart för sin fjärde raka stora mästerskapsfinal. De vann VM-finalen 2011 mot USA, förlorade OS-finalen 2012 mot USA, vann finalen i asiatiska mästerskapen 2014 mot Australien och skall nu återigen ställas mot USA i en final.
Men det är lika bra att säga det igen. Japan anno 2015 är inte i närheten av lika bra som Japan anno 2011. I dag var det japanska passningsspelet stundtals förbluffande svagt med tanke på vilken teknisk nivå spelarna håller. De offensiva passningarna spreds stundtals med en pricksäkerhet som påminde om en vattenspridares.
England gjorde däremot en utmärkt insats taktiskt sett. Man fick matchen dit man ville från start. Med grunden i ett tajt och fysiskt försvarsspel som japanskorna inte lyckades dyrka upp och ett rakt anfallsspel lyckades man även skapa en del.
Efter 70 minuter hade jag 5–1 i målchanser till England. Den enda japanska var den feldömda straff som Aya Miyama säkert placerade in till 1–0. Tydligen skulle alla semifinallag i det här VM:et ha varsin straff – gärna en feldömd sådan.
Den engelska straffen var för övrigt ännu mer feldömd. Steph Houghton slog till med en av mästerskapets sämsta filmningar – men fick ändå domslutet med sig. Straffen slog Fara Williams in pardonlöst till 1–1.
I 70:e minuten byttes Mana Iwabuchi in för Japan. Hon var en frisk fläkt och skapade två hyfsade lägen åt sitt lag – inget av avsluten krävde dock något målvaktsingripande. Det blev alltså ett självmål på övertid som säkrade japanskornas plats i finalen.
Sett till spelet i de båda semifinalerna känns det som att det bara är egna nerver som kan hota USA:s guld. Det Japan som ställdes mot England i dag kommer att vara chanslöst mot amerikanskorna om man inte höjer sig flera nivåer.
Det var ju nämligen klasskillnad på de båda semifinalerna. USA–Tyskland var en bättre fotbollsmatch och spelades i ett högre tempo än Japan–England. Trots det hade USA ett mycket bättre offensivt passningsspel i går än vad Japan kunde få till i dag.
Personligen har jag inte sett det här japanska laget prestera något som skulle kunna få dem att slå ett USA som har hittat rätt balans i laget och som fått spelet att falla på plats. USA blir gigantiska favoriter i finalen.
Nu är det dags att få några timmars sömn.
Tyvärr blir det bilderna av den förkrossade Laura Bassett man tar med sig från den här matchen. Hon och England förtjänade inte ett så grymt slut på dagens match. De var ju det bättre laget…
En blogg om internationell damfotboll 
Fördelen med att Tyskland inte spelar final är väl att det måste bli Steinhaus som domare vilket bör garantera att vi slipper några lika märkliga straffar i den matchen. Det har ju sagts innan och tål att upprepas att FIFA måste sluta med tramset att ‘alla länder ska få va med’ när det gäller domare, särskilt i slutet av turneringen när varje domslut betyder så mycket är det avgörande att de bästa får döma. Jag undrar för övrigt om inte fotbollen borde ta efter hockeyn där de bästa alltid dömer på slutet oavsett om deras länder är med i matchen, man borde kunna lita på att domarna är professionella på den här nivån kan jag tycka.
Japan måste höja sig rejält för att det ska bli match av det och om Miyama haft rätt att de tidigare spelat på 60 % kapacitet så var det väl nere på 50 i semifinalen mot England som var lagets svagaste i hela turneringen möjligen i konkurrens med gruppavslutningen mot Ecuador. USA har blandat och gett genom hela turneringen och var ju inte på topp varken mot Colombia, Nigeria eller för den delen Sverige där de ju borde förlorat sätt till spelet. Samtidigt gjorde de en stark match mot ett bra Australien och jobbade ner Kina och framförallt Tyskland på ett imponerande sätt.
Formen på slutet säger att det blir en rätt stabil seger för USA men samtidigt är Japan fortsatt enda lag som inte tappat poäng och som vunnit även när de spelat långt under sin förmåga vilket också bör ses som en styrka. Skulle inte förvåna mig om det bli en målsnål tät final där tillfälligheter avgör.
Hej igen Johan! Kanske lite lustig fråga att ställa i detta läge men det slog mig när jag tittade på gamla artiklar jag sparat om landslaget: vad har hänt med Emmelie Konradsson? Jag minns att jag tyckte hon gjorde bra i från sig i landslaget för något år sedan? Jag tror du är mer insatt än jag i frågan…
Sen tänkte jag att vi borde prata lite om mittbackssituationen i landslaget. Jag var efter matcherna nu väldigt besviken på Amanda Ilestedt som jag verkligen trodde hade gjort stora kliv under året som gått. Min syn nu är snarare att jag tycker hon är svag spelbyggnadsmässigt, långsam såväl i sidled som i löpdueller. Hon hade också delaktighet i flera av baklängesmålen. Vad tycker du? Upplevde du samma problem som jag?
Mvh
Denise
Konradsson meddelade, i december 2014, att hon slutar spela. för att i stället satsa på en civil karriär.
Som T N skriver har Konradsson lagt av. Jag skrev om det här.
Jag har inte haft tillräckligt med tid för att göra den stora analysen av Sveriges VM-insats, men den är på gång. När det gäller betygsättningen av den svenska backlinjen ger jag ändå Ilestedt ett förhållandevis högt betyg. Det bygger i och för sig på att hon var en nödlösning. Men jag håller helt klart med dig om att hennes passningsspel måste förbättras. Snabbheten upplever jag däremot inte som något problem. Däremot måste hon lära sig att hålla igen i duellerna ibland. Den tyska straffen till 2–0 var ju väldigt onödig. Även om Mittag kanske föll lätt hamnade Ilestedt fel där.
Väldigt trist att Konradsson slutade så tidigt. Mycket bra steg och svårstoppad på högerkanten. En spelare som var värd fler chanser av Sundhage & co.
Pingback: Den stora EM-guiden – De vinner | En blogg om internationell damfotboll
Pingback: Den stora VM-guiden – grupp D | En blogg om internationell damfotboll