Sex dagar efter att landslaget säkrade sitt VM-brons är Sverige bäst i världen. Den nya officiella världsrankingen har precis kommit. Och som Jared Burzynski redan berättat på Twitter ligger alltså numera Sverige på förstaplatsen.
Det är första gången Sverige rankas som världsetta i fotboll. Fifas damranking infördes sommaren 2003. Under de 20 första åren är det bara två nationer som turats om att ligga högst – USA och Tyskland. Sverige blir alltså blott tredje land att rankas som världsetta.
Jag vet att många anser att rankingen är en ickegrej. Men det tycker inte jag. Visst hade jag hellre sett att landslaget tagit både VM- och OS-guld än den här förstaplatsen på rankingen.
Men att rankas som världsetta är ändå en otrolig prestation. Man hamnar nämligen inte där av en slump – utan det krävs upprepade toppresultat över lång tid.
Jag har sett hur folk har svårt att förstå hur Sverige kan vara högre rankat än Spanien och England. Orsaken är alltså att ett guld i sak inte värderas högre än ett silver eller brons i rankingen. Här handlar det om matchresultat. Och det är en ganska rättvis värdering av lagen eftersom lag inte gynnas av lätt lottning, utan att alla resultat värderas efter matchens värde och motståndets kvalitet.
I rankingen är det oftast bättre att vinna fyra raka VM-matcher och sedan åka ut i kvartsfinal som Japan än att hacka sig fram till en fjärdeplats som Australien. Och kollar vi matchresultat i VM så noterade såväl Spanien, England som Sverige fem segrar, ett kryss (som blev till seger på övertid eller straffar) och en förlust.
Ju viktigare matcher, desto större värde har de i rankingen. Och det är här Sverige har gjort superresultat under Peter Gerhardsson och Magnus Wikman. Se bara deras facit i stora mästerskap:
* VM 2019 – fem segrar, ett kryss (förlust i förlängning) och en förlust.
* OS 2021 – fem segrar och ett kryss (förlust efter straffar).
* EM 2022 – tre segrar, ett kryss och en förlust.
* VM 2023 – fem segrar, ett kryss (seger på straffar) och en förlust.
Totalt 18 segrar, fyra kryss och bara tre förluster. Det är ett makalöst facit. Ett facit som till slut har gjort Sverige till bäst i världen.
Gerhardsson tog över som förbundskapten under hösten 2017. Då hade Sverige för första gången någonsin halkat ut från världsrankingens topp tio. Hans företrädare Pia Sundhage lämnade över ett landslag som var rankat på plats elva med 1934 poäng.
Poängmässigt var avståndet då längre till ettan USA än till 23:an Belgien. I det läget var det svårt att veta vilken riktning landslaget skulle ta. Samtidigt som man visste att Sverige hade underpresterat under Sundhages sista år fanns en oro för utvecklingen. Under början av 2010-talet hade allt fler länder valt att satsa seriöst på damfotboll.
Den oron har man för övrigt hört rätt många gånger både före och efter 2017. Min BT-krönika efter det färska VM-bronset hade rubriken: ”Bättre än någonsin – Sveriges gyllene generation gör otroliga resultat”. Där skrev jag så här om Sveriges nuvarande position i världstoppen:
”Det är tolv år sedan som jag började blogga om internationell damfotboll. Sedan dess har man hört efter varje mästerskap att Sveriges tid i världstoppen är räknad. Att övriga världen är ikapp och på väg att köra ifrån oss.
Och visst, när Pia Sundhage slutade som förbundskapten hösten 2017 var vårt landslag nere på elfte plats på världsrankingen. Jag kan absolut erkänna att jag själv då trodde att det fanns en uppenbar risk att OS-silvret 2016 skulle vara Sveriges sista stora medalj under överskådlig tid.”
Nu är Sverige alltså bäst i världen. Fantastiskt.
Jämfört med förra rankingen går Sverige plus med 19,46 poäng, och står nu på 2069,17 poäng. Det räcker alltså för klättring från tredje till första plats. Nya tvåan Spanien är drygt 17 poäng bakom.
Noterbart här är att 2069,17 inte är Sveriges högsta rankingpoäng genom tiderna. Den allra högsta poängen (2103) noterades efter VM-silvret 2003. Det räckte dock bara till en fjärdeplats för Marika Domanski Lyfors landslag. Och under Thomas Dennerby noterades en gång 2100 poäng, och en tredjeplats på rankinglistan.
Även under Gerhardsson och Wikman har landslaget tidigare haft högre poäng. Den högsta var 2088,72 efter OS-silvret för två år sedan. Men även på de närmast efterföljande rankinglistorna var poängen hög:
20 augusti 2021: 2088,72 (2)
10 december 2021: 2079,13 (2)
25 mars 2022: 2081,54 (2)
Att Sverige kan vara världsetta med ”bara” 2069 poäng beror delvis på att det nu är otroligt jämnt i världstoppen. Och mötet med tvåan Spanien på Gamla Ullevi den 22 september är både otroligt viktigt för den svenska chansen att få spela OS nästa år, och för att ligga kvar högst upp på rankingen även på nästa lista.
En blogg om internationell damfotboll 
Hur ofta uppdateras listan ?
Fifa släpper fyra listor om året. Normalt är det mars, juni, september och december som gäller. Men publiceringen justeras lite efter mästerskapen.
Lagens rankingpoäng förändras ju däremot efter varje spelad landskamp. Så i princip skulle det kunna komma nya listor mer eller mindre dagligen. Gissar att Fifa valt upplägget med fyra listor om året för att det ger större genomslag.
Eftersom rankingen beror enbart på resultat, och matematiken som används beskrivs på Fifas hemsida, kan vem som helst när som helst räkna ut den själv. Det är bara att googla.
Att notera är att Sverige legat runt 2070 poäng länge nu, anledningen till att vi är etta är att USA och Tyskland rasat på senare år.
Du har ju rätt i att man inte blir rankad etta utan att ha presterat bra över tid, men samtidigt är jag väldigt skeptisk till FIFA:s ranking. T ex var ju Belgiens herrar rankade etta 2021 inför EM, men i min värld har de aldrig varit nära att vara bäst i världen. Sverige har ju trots allt varit nära och framför allt var de egentligen bäst i samband med OS 2021 även om de kom tvåa. Man skall kanske endast se FIFA-rankingen som en grund för seedningar i kommande lottningar och inte som ett bevis på vem som är bäst i världen för tillfället. Det har vi ju nyligen fått facit på, Spanien var värdiga världsmästare.
Spanien var värdiga världsmästare, men förlorade med 4–0 mot Japan under VM. Mästerskap handlar mycket om lottning – och dagsform. Om att göra sina topp- respektive skitmatcher på exakt rätt datum.
Som jag skrev i inlägget så hade Spanien, England och Sverige fem segrar, ett krys och en förlust vardera under VM. Spanien tog guldet för att de åkte på sin förlust på ett bättre datum än Sverige och England.
Kollar du sporter där rankingen har större betydelse än i fotboll, som tennis eller golf, så blir man inte världsetta där bara för att man har vunnit den senaste stora tävlingen. Världsetta blir du genom att göra resultat över tid. Det tycker jag är rimligt.
Sedan finns det förstås buggar eller problem i alla system. Belgiens herrar kom upp som världsetta genom att vara mästare på kvalturneringar och vänskapsmatcher. Det är förstås ett problem. Minns jag rätt lyckades Wales herrar också utnyttja systemet. På damsidan finns det ju ett problem i att alla världsdelsmästerskap viktas lika, även om de är mycket lättare att ta guld i Oceanien än att vinna en match i EM.
Man måste nog acceptera att varken mästerskap eller rankingar är 100-procentigt rättvisa.
Spanien vann 6 matcher, ingen oavgjord, Seger på straffar räknas som oavgjord i statistiken men förlängningsseger räknas som vinst i statistiken. Spanien- Nederländerna 2-1 efter förlängning
Där lärde jag mig något nytt. Jag tänkte resultat under ordinarie tid när jag skrev 5–1–1. Men när vi pratar ranking är det inte relevant efter din rättelse. Relevant är dock att Spaniens förlust var med betydligt mycket större siffror än Sveriges och Englands. Att förlora med 4–0 kostar rätt dyrt.
Jag har en känsla av att ordet ranking har lite olika betydelse på svenska och engelska. På engelska betyder det väl typ resultatställning och används som synonym för allehanda tabeller baserade på resultat. På svenska känns det mer som att folk tänker på rangordning av ett mer subjektiv slag. Vi kallar exempelvis aldrig tabellen i allsvenskan för en ranking. Däremot har vi ju glatt översätt benämning World Ranking till världsranking.
@frasse På engelska används ”ranking” både om helt subjektiva listor (typ ”Gerhardsson rankar Nick Cave-låtar”) och om resultatbaserade listor (”Magnus Carlsen är rankad etta”). Det som motsvarar allsvenska tabellen heter väl ”standing.”
@åland FIFA har haft ett antal olika rankingsystem. Det är dessutom olika för herrar och damer. Det som används numera för damerna är ett Elo system, som är legitimt (ja, jag är nörd, och gör egna rankings.)
Tycker det är kul att Sverige nu är rankade etta. Det tyder ju någonstans på att Sverige har presterat på en väldigt hög nivå, egentligen enda sedan 2019. Sedan är jag inte mycket för rankingar överlag även om dem såklart måste finnas för att få så rättvisa kval och mästerskap som möjligt.
För mig är VM det största du kan vinna och det är någonstans måttstocken på vilka lag som är top 3. Spanien är i mina ögon helt överlägsna, speciellt om de får tillbaka alla spelare igen. Dem är världens bästa landslag och därför tycker jag världsrankingen blir missvisande. Dem har kanske inte varit lika jämna över tid som Sverige men under det senaste året har dem varit bäst. USA har varit världsetta i flera år men enligt mig har dem inte varit bäst i världen sedan 2020. Det är ju så rankingsystemet är uppbyggt vilket har gjort att USA har lyckats klamra sig fast såhär pass länge. Jag bryr mig egentligen bara om vilka lag som är bäst just nu och då tycker jag som sagt Spanien är klar etta och därefter kommer England och Sverige där det är ganska jämnt. Så helt missvisande är ju inte rankingen men det senaste året har Sverige inte spelat som en världsetta direkt. Det Sverige är bättre på än många andra nationer är att vinna mot lag som är bättre rankade än dem själva med USA och Tyskland som tydligast exempel.
Jag hade bytt bort det mot ett VM-guld alla dagar i veckan. Det är jag säker på att spelarna hade gjort också. Jag tror knappast spelarna kommer komma ihåg att man en gång i tiden tillhörde damlandslaget när dem var rankade etta är världen. När dem väl tänker tillbaka på sina karriärer är det titlarna och medaljerna dem kommer ihåg.
Det finns en risk att det här var sista chansen får våra två bästa generationer fotbollsspelare någonsin att få vinna det där guldet. Speciellt för 93:orna som blir 30 i år så börjar tiden rinna ut. Blackan och 97:orna får fler chanser men det här var kanske sista mästerskapet som vi har alla med, åtminstone det sista VM:et. Går Sverige till OS men kanske framförallt EM om två år får gänget en ny chans. Även om man aldrig har vunnit det där guldet så har ju spelare som Blackstenius och Rolfö nu vunnit 4 globala mästerskapsmedaljer vilket är ett fantastiskt facit. Det är inte många andra i dem generationerna som kan stoltsera med det. Just den här stommen har presterat under lång tid nu och har varit otroligt framgångsrik. Jag tror aldrig vi kommer få fram så många talangfulla spelare samtidigt igen. Jag menar det är bara titta på klubbadresserna dem har.
Rolfö-Barca
Eriksson-Bayern
Glas-KCC
Ilestedt-Arsenal
Rubensson-Häcken man hade kunnat spela i ett mycket bättre lag
Andersson-Hammarby, tidigare Chelsea
Angeldahl-City
Blackstenius-Arsenal
Björn-Everton
JRK-Chelsea
Det är helt okej klubbar får man säga där dem flesta har stora roller och iallafall får spela en hel del. 02-03-04 skulle kunna bli väldigt framgångsrika kullar också men det återstår att se. Men eftersom konkurrensen blir allt tuffare tror jag aldrig vi kommer få se en lika stark generation rent medaljmässigt.
Men visst, Hanna Bennison är ju bara 20 bast och har redan två medaljer. Sandberg har en men dessvärre tror jag inte Lundkvist fick någon även om jag tycker hon förtjänar det. Det här är ju spelare som kommer bära landslaget om några år och då tror jag det är väldigt viktigt att dem för den här vinnarmentaliteten vidare till nästa generation.
Man kan ju bara hoppas att Spanien får en liten baksmälla efter guldet nu och är lite mätta när vi möts i september igen. Förlorar vi hemma mot dem är det nog kört!
Jag tycker nog att det system som finns för rankingen är rätt bra. För tre veckor sedan hade Spanien bara presterat i kval och träningsmatcher. Däremot hade laget aldrig vunnit en utslagsmatch i ett stort mästerskap. Att då gå rakt upp som världsetta efter en fullträff tycker jag är långt ifrån självklart.
Att Spanien är helt överlägset i världen just nu känns ju inte heller självklart. I varje fall inte med det lag de hade i VM. Jämför vi Sveriges matcher under mästerskapet var ju exempelvis USA det klart starkaste motståndet, klasser bättre än Spanien. Om grupptvåan USA hade haft sådan tur i lottningen att de fått inleda slutspelet med att möta Schweiz, som grupptvåan Spanien fick, kunde vi nog fått ett annat guldlag.
I kvartsfinalen var ju faktiskt Nederländerna sedan ganska nära att skicka hem Spanien, och i semin slarvade Sverige bort en förlängning mot blivande världsmästarna. Däremot håller jag med om att Spanien var överlägset i finalen mot England.
I övrigt tror jag också att de svenska spelarna alla dagar hade bytt förstaplatsen på rankingen mot ett VM-guld. Däremot känner jag mig fullständigt övertygad om att de i framtiden kommer att komma ihåg att de spelade i damlandslaget under den period som laget var rankat som etta i världen. Jag tror att alla som varit rankade som världsetta i någon sport har med det på sitt cv.
@johan Jag håller helt med dig om att rankingen faktiskt stämde väldigt bra. Precis som du säger var ju USA det klart bästa laget Sverige mötte. Att USA tappade så mycket i rankingen berodde på deras relativt dåliga resultat mot Vietnam, Holland och Portugal (och i de matcherna var de betydligt sämre än mot Sverige).
Som du också är inne på, mästerskap avgörs av två saker; tur och skicklighet. Vare sig Australien eller England var speciellt bra (jämfört med t.ex. USA), men hade tur med lottningen. Spanien gjorde en plattmatch mot Japan, men det spelade ingen roll. Sverige var bitvis utspelade av USA, men lyckades gneta sig till straffar.
En annan sak att notera är att Fifas ranking tar hänsyn till hemmaplan. Det gör att Englands resultat i Euro21 och Australiens i wc23 viktas lägre.
Härligt att förstaplatsen kommer samma dag som 50-årsjubileet av första landskampen. Nu kör vi 50 år till.