FC Rosengård vann med 2–1 borta mot Spartak Subotica, vilket ger skåningarna ett bra utgångsläge inför returen på hemmaplan. För Häcken blev det nyss 2–2 hemma mot FC Twente. Totalt sett var det inte orättvist med kryss, men det är inget roligt att Häckens båda baklängesmål var bjudningar.
Faktum är att alla de tre svenska baklängesmålen i dag var bjudningar. Suboticas 1–1-kvittering var ett motlägg, som gick i mål. Och 2–1 var ett resultat i underkant. I slutminuterna sköt exempelvis Emilia Larsson högt över när hon hade öppet mål.
Men Rosengård kändes som klassen bättre än Subotica, och chanserna bör vara goda att vårt mästarlag kan säkra avancemanget hemma på Malmö IP:s konstgräs.
För Häcken väntar däremot en tuff utmaning i nederländska Enschede på onsdag. Ett skottvilligt Twente spelade en väldigt direkt fotboll, och det var alltså inte oförtjänt att kvällens match slutade med ett kryss. Men baklängesmålen svider – se målen här.
Vid 0–1 var det Anna Sandberg som serverade en motståndare öppet skottläge från precis utanför straffområdet. Sandberg kompenserade sitt misstag med att även servera Katariina Kosola en fin assist till Häckens ledningsmål till 2–1. Dock stod även Jennifer Falk för ett kostsamt misstag i matchen.
Landslagsmålvakten får inte släppa in det skott som betydde 2–2. Spontant kan jag inte komma på att jag sett Falk släppa in något mål av den typen tidigare. Jag tycker att hon brukar vara väldigt säker på skott. Hon får väl kompensera sitt misstag med att spika igen i returen…
För som jag var inne på igår, de här två matcherna är otroligt viktiga för svensk klubbfotboll. Det är sanslöst viktiga rankingpoäng som står på spel.
Sverige går en match mot Portugal, Danmark, Tjeckien och Österrike om de viktiga platserna som sjätte och sjunde land i Uefas nationsranking. I går tog österrikiska St Pölten ett jättesteg mot gruppspel. Och i dag har både portugisiska Benfica och tjeckiska Sparta Prag tagit varsin storseger. Två svenska lag till gruppspel skulle alltså vara guld värt.
En notering angående Häcken är ju att Elin Rubensson tvingades av med skada i slutet av den första halvleken. Visst gjorde Häcken båda sina mål utan Rubensson på planen, men vi får väl hoppas att VM-stjärnan kan spela igen på onsdag.
En blogg om internationell damfotboll 
Såg inte Rosengårds match men nog borde de fixa detta?
Häcken däremot, jag tycker de känns instabila och på det stora hela svagare än Twente.
Falk hade en sån jättemiss förra året också. Borta mot Vittsjö. Det kändes som om Twente var ett lag som Häcken borde slå. Men pga
skador och tränarbyte är Häcken verkligen inte i form. Så 60-40 till Twente.
Alla verkar vara betydligt mer förlåtande mot Falk när hon gör en tavla. Musovic kritiseras alltid hårdare. Eller är jag orättvis nu?
Tror att det handlar om sammanhanget. Tavlor i Häcken och Chelsea får inte samma genomslag som tavlor i landslaget.
Vete tusan. Tror Falk skulle komma lättare undan om hon tabbade sig i landslaget. Men jag kan också vara färgad, eftersom jag tycker Musovic är den bättre målvakten.
Antar att du tänker på missen i luftrummet 2021. Den var grov. Men alla gör ju misstag. Falk feltajmar någon utrusning per säsong, och det händer ibland att hon kommer snett i luftrummet.
Däremot kan jag inte minnas att jag sett henne släppa skott som kommer ganska rakt mot henne. Som jag skrev tycker jag att hon brukar vara säker på skott.
Låtom oss fröjdas med FC Rosengård – och Caroline Seger för att hon är på benen igen! Visst kan det bli gruppspel för Seger, och kanske också för Häcken, fast sedan är glädjeruset förbi. Jag hävdar ihärdigt att ingen svensk klubb har något med CL-spel på högre nivå att göra. Alltså de folkhemska sparvarna i den stora europeiska tranedansen. Ja, så är det, tyvärr, och så kommer det att förbli för oöverskådlig tid framöver. Vi får i stället nöja/trösta oss med en damallsvenska som ser ut att bli jämnare (i alla fall på övre halvan) och mer svårtippad än tidigare. Och så länge de blågula damerna lyckas hålla sig kvar i världstoppen får vi väl jubla litegrann och känna en viss stolthet…
Om du med högre nivå menar kvartsfinal och bättre har du säkert rätt. Däremot tycker jag att det är rimligt att vi har ett svenskt lag per år i gruppspel i några år till. Våra damallsvenska topplag bör kunna vara bättre än lag från exempelvis Österrike, Tjeckien och Norge i några år till.
Ja, lite positivt tänkande skadar aldrig, Johan. Sedan tror jag dock att ett och annat lag från de nationer du räknar upp plus något uppstickarland kan komma att skrälla och då inte bara mot våra svenska representanter, vilka förmodligen kommer att vara Häcken, Hammarby, Linköping, Rosengård, Vittsjö, eller Piteå igen, under de allra närmaste åren. Troligast är ändå att många av de ambitiösa klubbarna, på nivån under ”giganterna” i England, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien kan bli starka utmanare i kommande cupspel. Det blir intressant att se vad som blir följden när fler av de stora herrklubbarna vill imponera med bra damlag.
Det finns en till aspekt att ta hänsyn till här. Vi såg hur tungt Rosengård har haft det den här säsongen och mycket beror säkert på att dem spelade i Champions league förra säsongen. Den här säsongen kommer Champions league-gruppspelet hålla på till slutet av januari vilket gör att Häcken och Rosengård i princip inte får någon försäsong om båda går dit. Det kommer såklart påverka deras kommande säsong i Damallsvenskan. Det här är ju baksidan med att ha vår-höst säsong. Man måste nästan välja här. Såklart vill alla spela CL men man kan få betala ett pris säsongen efter vilket Rosengård fick göra i år. Å andra sidan, gör man det bra i CL kan duktiga spelare utifrån bli intresserade av att gå till Häcken eller Rosengård. Dessutom ger man sina egna spelare bra erfarenhet. Tar sig Häcken ut i Europa måste dem ha ett av dem yngsta lagen i turneringen. Sådant kommer andra klubbar man möter se, att här är en klubb som ger unga talanger chansen.
Jag ser att många experter frågar sig hur man ska kunna rädda Damallsvenskan!?Frågan är om den inte mår bättre nu än på många år? Vi kan mycket väl få ut två lag i Champions league vilket vore första gången i den här upplagan av turneringen. Vi har en guldstrid som jag inte kan minnas har varit jämnare med 3 lag där det skiljer två poäng. Dem allra flesta matcherna är jämna och det finns inte så många slagpåsar i årets upplaga. Jag tycker många matcher håller väldigt hög klass och dem flesta lagen har hittat sin egna identitet och har en tydlig spelidé vilket jag har saknat lite tidigare år. Allt ifrån Häcken och Rosengård med sitt possession-inriktade spel till LFC som spelar en fantastisk total-fotboll med fin rörelse och ett snabbt passningsspel. Sedan har vi Piteå som gör sin grej, Vittsjö och KDFF med sin power och tyngd, ja listan kan göras lång. Många lag har sålt spelare för stora summor och det lär bara fortsätta. För jag kan inte minnas när vi senast hade såhär mycket talang i ligan. Det finns minst en lovande spelare i varje lag och oftast fler. Vi lyckas locka hit spelare som KCC och Hamano på lån men har även väldigt många svenska spelare som presterar på en hög nivå. Sådant ger eko, utomlands vet jag att man ser på Damallsvenskan som en tuff och bra liga där unga spelare kan utvecklas. Det är väl ett fantastisk betyg och något vi ska vara stolta över, eller?! Jag blir inte förvånad om vi ser fler lån från Chelsea och liknande klubbar i framtiden. Visst är lån inte alltid optimalt men om vi säger att Hamano hade hjälpt Bajen att ta sig ut i Europa och att man vinner några matcher i gruppspelet är det helt klart värt det. Dessutom höjer sådana spelare kvaliteten på ligan och det är bra för alla. Så länge klubbarna i Damallsvenskan fortsätter hitta dem här unga lirarna tror jag att ligan kommer vara aktuell många år framöver.
I en tid när svensk idrott och speciellt SVFF framstår som en cirkus som är lika korrupt som alla andra så är det någonstans Damlandslaget och våra inhemska ligor som vi kan glädjas åt. Damallsvenskan tycker åtminstone jag är bättre nu än de senaste säsongerna med fler lag som håller högre klass och det finns ju en hel del profiler i ligan faktiskt. Det är bra intensitet i många matcher och när jag slår mig ner för att se WSL eller frauen Bundesliga blir jag inte alls avundsjuk. Där tycker jag många matcher har ett lågt tempo och är ganska tråkiga. Sedan slår jag på Bajen-KDFF där det är en grym intensitet i hela matchen. Svenska journalister, speciellt dem på kvällstidningarna älskar att hitta det negativa i saker. Men tittar man lite närmare så är inte allt så fantastiskt i dem andra ligorna heller. Det är ju faktiskt så att intresset för damfotboll har ökat generellt och det sista steget är att hitta rätt målgrupp och få dem till arenorna.
Vi har en Allsvenska på herrsidan som berör mer än på länge där folk vallfärdar till arenorna. Jag själv var på plats när KFF mötte MFF i helgen där Rydströms återkomst var central. Det var en av de bästa sportupplevelserna jag har varit med om på plats. Den pulsen har jag inte haft i en fotbollsmatch sedan Blackan satte 1-0 i OS-finalen! Allsvenskan berör så många människor något enormt och det betyder mer än att fotbollen håller en hög nivå.
Jag kollar normalt inte så ofta på allsvenskan tyvärr men i måndags hade jag möjlighet att se Uppsala-Växjö. Jag hade väl inte så stora förväntningar men blev positivt överraskad av kvaliteten och underhållningsvärdet. Framförallt med tanke på att det var två lag i nedre delen av tabellen. Uppsalas första halvlek tilltalade mig med snabba smarta omställningar och fina individuella prestationer som borde resulterat i ett större överläge. De orkade dock inte hålla i och Växjö bjöds/åt sig in i matchen (en kombination).
Jag tror du har rätt i att sportsligt så mår allsvenskan hyfsat väl trots allt. Utmaningarna ligger väl främst i att locka en större publik till matcherna och få ordning på klubbarnas ekonomi vilket är helt avgörande för fortsatt sportslig utveckling. Framförallt utbildningen av yngre spelare måste hela tiden förbättras och fler måste få chansen till kvalificerad träning.
Tittar man på ungdomslandslagen på flicksidan så är det en ganska begränsad skara spelare som förekommer från riksläger vid 15-årsåldern till F19 som är sista anhalten innan U23. På pojksidan finns ett ”Future team” men något liknande finns inte på flicksidan. Jag vet inte men antingen säger det något om urvalet av spelare eller så säger det något om landslagsledningarna.
Nu tog det här inlägget en annan riktning än det var tänkt men det jag vill få fram är att jag håller med om att nuläget är rätt bra sportsligt men det krävs att klubbar och förbund är på tårna och inte tror det är ett evigt rådande läge.
Jag håller med, jag har också blivit positivt överraskad av kvaliteten i flera matcher i år. Och jag upplever faktiskt att det är något som har skett just i år. IFK Kalmar är ett kapitel för sig, de blev sönderköpta och är för svaga för serien. Men ta t ex Uppsala och BP som slåss om att undvika kvalplatsen, jag har sett dem spela riktigt bra i flera matcher. Linköping spelar förmodligen trevligaste fotbollen i hela serien, Hammarby var väldigt roliga innan Hamano och Cooney-Cross stack, de har varit lite blekare efteråt. Häcken är ganska tråkiga, men effektiva.
Jag menar naturligtvis att Uppsala och BP slåss om att hamna på kvalplatsen, ingenting annat. (Det ena av lagen kommer ju åka ur direkt, medan det andra får kvala.)
Är precis det jag menar! Mer eller mindre alla lag har en tydlig spelidé och klarar dessutom av att utföra den. Jag tror bara alla måste acceptera att vi inte kommer ha svenska klubbar som tar sig till kvartsfinalen i CL längre. Men ingen som har rimliga krav kan förvänta sig att lagen i Damallsvenskan ska kunna tävla med dem största klubbarna i Europa. Men kan vi hitta talanger som Kyra och Hamano samtidigt som vi ger våra svenska ynglingar chansen så kommer ligan fortsatt hålla en hög nivå. Inte världsklass-nivå men strax där under. Man måste förstå sin plats i näringskedjan och desto snabbare man gör det desto fortare kommer ligan hitta sin plats i klubbfotbollen. Utbilda unga spelare och sälj dem vidare till storklubbarna precis som många redan har börjat göra.
I år ha jag sett en stor utveckling på många spelare också och det är precis så Damallsvenskan ska vara i min mening. En liga där unga spelare utvecklas och får chansen att blomma ut.
Var gäller flicklandslagen har jag dålig koll på hur gallringen ser ut. Men i många andra sporter är oftast det största problemet att Sverige är ett så pass avlångt land och det är svårt att täcka upp alla områden. Även om man har sina läger i tidig ålder så missar man ändå många spelare. Det räcker med att titta på u23 så är det nästan alltid samma spelare med. Det jag inte gillar är att man tar in överåriga spelare där som tar upp en yngre spelares plats. Men man tar inte in spelare som är för unga vilket jag kan tycka blir fel. Jag menar Tuva Skoog, Thindra Mattsson och Schröder är mer än redo för u23 till exempel. Dem utvecklas inget av att möta spelare i samma ålder när dem rent fotbollsmässigt ligger ett par år före alla andra. Dem behöver få en större utmaning för att utvecklas vidare.
Fortsätt också med att låna ut dom unga spelarna till Elitettan och div.1, istället för att dom ska sitta på bänken i Damallsvenskan och spela i F19 serien vilket hämmar deras utveckling!
Så fint skrivet. Tiderna med Harder, Asllani, Rolfö, Marta och Hermoso i ligan är förbi och att acceptera och omfamna det som pågår ur det perspektivet tror jag är rätt väg att gå!
Djurgårdens nr 29, ”bandy-Plan”, är damligans råskinn och lirar som om hon befann sig på en hockeyplan (-rink).