Målkalaset var inte den utökade damallsvenskans fel

Kring 16.00 i morgon vet vi vilket lag som blir årets svenska mästare. Men kanske att det mest rättvisa hade varit om avgörandet skett om någon vecka.

I italiensk fotboll gäller skiljematch om två lag slutar på samma poäng. Och i Spanien är det inbördes möte som avgör. Det är två lösningar som kanske våra svenska toppserier bör fundera över.

För det är ju dödtrist att konstatera, men Hammarbys guldläge är ju delvis orsakat av spelschemat. Det står ju i första hand mellan Häcken och Bajen. Och inför slutomgången är det målskillnad som skiljer. Där har stockholmarna gynnats av programmet på två rätt avgörande punkter.

Dels hade Bajen lyckan att få möta Rosengårds B-lag i lagens ena möte. Häcken mötte Rosengårds A-lag i båda matcherna. Dels hade Bajen lyckan att få möta Kalmars juniorer under hösten. Häcken mötte Kalmars starkaste lag i båda matcherna.

Häcken gick därmed miste om två väldigt bra chanser att göra mål som Bajen har haft. Vi får väl hoppas att det blir poäng som avgör guldstriden, och vi slipper att prata om B- och juniorlag i morgon kväll.

Men som läget är så bör Hammarby ta hem det. De leder, och de har det på pappret lättaste motståndet av de tre lag som kan vinna. Så visst tar väl Bajen hem guldet?

För egen del hoppas jag kunna se avgörandet på tv. De senaste veckorna har det blivit ovanligt stort fokus på herrfotboll för min del. Men förhoppningsvis har Elfsborg hunnit träna klart, och jag skrivit mina texter innan 14.00 i morgon.

Under veckan har 15–1 varit ett stort samtalsämne. Jag har både läst och fått samtal om Linköpings anmärkningsvärda storseger mot Kalmar.

I somras hade jag trott att vi skulle få fler sådana här resultat i damallsvenskan efter att nya IFK Kalmar fick storstryk mot danskt motstånd i en träningsmatch. Men den första tvåsiffriga matchen dröjde till näst sista omgången. På ett sätt var det ju positivt.

Men självklart är inte 15–1 något bra resultat. En notering är att den officiella statistiken på svenskfotboll.se säger att det även var 15–1 i avslut i matchen. Skall man lita på den statistiken var det alltså en match helt utan målvaktsräddningar. Det är ju anmärkningsvärt i sig.

För egen del tycker jag att de italienska och spanska lösningarna hade varit önskvärda även inom svensk fotboll. På så sätt blir effekterna av matcher mot B- eller juniorlag inte lika avgörande. För jag har svårt att se hur man kan reglera bort dåliga lag, eller att förbjuda att lag vilar spelare.

Jag har sett åsikten att Kalmar borde tvångsnedflyttas. Men sedan när blev det förbjudet att vara dålig i idrott? Kalmar har gjort missbedömningar kring sin ekonomi, och sedan vidtagit åtgärder för att lösa problemet. På väldigt många sätt är det ju faktiskt bättre att spela med det lag man har råd med än att spela med ett ekonomiskt dopat lag – och samtidigt även riskera hela verksamheten.

Jag såg att bloggarkollega Rainer Fussgänger gav utökningen av damallsvenska skulden för Kalmars storförlust. Han ställer frågan: Räcker det ekonomiska underlaget helt enkelt inte till att vi har 14 elitklubbar i Sverige?

Jag är ju en stor vän av den utökade damallsvenskan, och tycker inte att Rainers resonemang är speciellt imponerande. Jag vill påminna om att IFK Kalmar hade gått upp i damallsvenskan inför fjolåret även med det gamla tolvlagsupplägget. Laget hade dessutom hållit sig kvar i fjol även med det gamla seriesystemet.

Och utan att ha någon djupare inblick i IFK Kalmars ekonomi har jag väldigt svårt att tro att problemen är orsakade av att de gemensamma medlen har delats mellan 14 lag de senaste två åren, och inte mellan tolv.

Problemet med Rainers resonemang är ju tyvärr att det bygger på något slags önsketänkande. Han vill att alla damallsvenska lag skall ha en sund ekonomi där man har råd att betala minst 27 360 kronor i månaden till alla sina spelare.

Det innebär väl i praktiken att han efterfrågar en serie med tre lag – Häcken, Hammarby och Rosengård. För vilka andra klubbar har både klarat sig utan ekonomisk kris den senaste åren och har ekonomi nog att klara aktuell minimilön? En bra grej med trelagsallsvenskan är att det inte är så många som delar på de gemensamma medlen. En sämre grej är att det blir väldigt få spelare som får tillgång till den höjda minimilönen. Och sedan kan man ju fundera över hur kul det blir med en serie där tre lag möts 12–14 gånger vardera under ett år.

Jag försöker undvika för mycket drömmande, utan anpassa mina förslag efter verkligheten. Och verkligheten för svensk damfotboll är att klubbarna ännu har för lite pengar för att alla spelare skall kunna vara heltidsproffs. Men jag är övertygad om att det bästa både för intresset och kvaliteten är om det erbjuds elitfotboll på många ställen runt om i landet.

Hittills har den utökade damallsvenskan mest varit till nytta för lag från de redan starka distrikten Stockholm och Skåne. Men över tid kommer dörren även öppnas för lag från andra områden. Precis på samma sätt som vi sett i herrallsvenskan på senare år.

13 tankar på “Målkalaset var inte den utökade damallsvenskans fel

  1. Under större delen av säsongen kändes det som att detta skulle bli Häckens år. Men så kom skada efter skada på framträdande spelare, tränarbyte och de nu välkända matcherna (se Johans kommentar ovan) där Rosengård och Kalmar var inblandade.
    Jag hoppas självfallet fortfarande att Häcken ska stå som slutsegrare i morgon eftermiddag, men om det blir Hammarby eller t.o.m. Linköping som vinner guldet är det bara att gratulera. Tabellen ljuger inte.
    Hur som helst kommer det att bli en riktigt spännande eftermiddag i morgon för alla oss som följer OBOS Damallsvenskan. Jag sitter – som vanligt – på Bravida.

    • Tabellen ljuger inte och Häcken (liksom Hammarby) har innan sista matchen missat att ta 19 poäng på 8 matcher där de inte vunnit. Det är de missade poängen som är det viktiga inte målskillnaden som kommer blott efter att man inte lyckats ta poäng nog för att vinna. Vill bara poängtera det. Sedan kan man ju diskutera varför topplagen inte tar mer poäng (likt de gör i toppligorna) men det är ju kul att det inte är en fråga om att topplagens inbördes möten är allt som avgör vart guldet hamnar. 🙂

      Jag har sett på tok för få matcher för att vara på något sätt övertygad om det, men medan Häcken såg rätt självklara ut i sitt sätt att spela innan VM så tycker jag de matcher jag sett efter VM att de ser mer sökande ut och oftare spela långsamt och söker efter passningsvägar framåt. Är det en rättvis bild?

      • Det är ju absolut en rättvis bild. Häcken har inte varit lika bra i höst som i våras. Det var väl egentligen först i dag, och möjligen i andra halvleken senast, som de verkligen haft bett i offensiven i höst.

        Men när det bara är 1,5 måls skillnad mellan ettan och tvåan i sluttabellen är det ju svårt att inte fundera över betydelsen av att Rosengård gav Bajen en lätt seger genom att skicka B-laget i höstmatchen.

  2. Det är ju ingen som vet hur Hammarbys matcher mot Rosengård och Kalmar hade slutat om motståndarna haft andra laguppställningar. Rosengårds spelare var slitna av CL-spel, så främst var det spelprogrammets fel som du också är inne på, inte Rosengårds. Angående Kalmar så vann Hammarby med 8-0 på våren mot det ”starkare” Kalmar, men bara med 4-0 på hösten. Häcken vann båda sina matcher med 3-0.

  3. Inbördes möte skulle sannolikt inte ha avgjort serien, eftersom Hammarby och Häcken har varsin seger. Så då blir det väl i alla fall målskillnad?

    Jag är emot att försöka ”skapa för mycket” rättvisa, om man kapar i ena änden brukar det bli fel i andra änden. Om ni förstår min klumpliga liknelse. En serie över 26 matcher brukar jämna ut sig i slutändan, är vad jag försöker säga.

    Vem vet hur rättvisa Hammarbys och Häckens segrar varit i de andra matcherna? Kanske de mötte motståndarlag som var jättetrötta? Omotiverade, av något skäl?

    • Ja, du pekar klart på den stora faktorn för rättvisa i ligan: antalet matcher. Så länge det inte är en liga likt den franska från förr om åren, där två lag är så överlägsna att det bara är de inbördes mötena som spelar roll, gör tillräckligt många matcher att enskilda matcher inte blir avgörande för det mesta. De tre topplagen i allsvenskan har ju förlorat 3,3 och 4 matcher och har 5,5 och 4 oavgjorda. Det fanns med andra ord gott om poängutrymme för ett bättre lag att faktiskt nå de andra i den gruppen av förlorade poäng för topplagen. Målskillnaden kommen från någon eller några få enskilda matcher är en bisak i sammanhanget.

      • När det gäller matcherna mot Kalmar är ju ”bara” målskillnad det handlar om. Men när det gäller Rosengård–Hammarby är det även en fråga om poäng. Lagens möte i Malmö i våras slutade 2–2. På hösten gav Rosengård bort tre poäng till Bajen.

        • Nja, fortfarande så hade knappast Rosengård orkat stå emot med ordinarie elvan heller, men det hade troligen inte blivit lika stora siffror. Häcken ledde ganska klart ett tag och har haft alla möjligheter att avgöra tidgare, men efter VM har de inte gått lika bra som innan.

  4. Johan hur känner du, är du nöjd med 14 lag, eller vill du utöka ytterligare kanske 16 eller ännu fler?. Ett problem som jag tycker när man utökar serien, är ju fler matcher framförallt lagen som spelar CL och spelarna som spelar i landslaget, kan ju öka skaderisken?. Är ju oxå en ganska begränsad säsong i Sverige, och framförallt i norra delarna, vi har haft minusgrader ett tag redan nu. Allt är nog en balansgång med skador som kanske kommer med allt för många matcher, och bredda truppen medför större kostnader. Blir iallafall en spännande slutomgång i DA, vem kommer stå som segrare, inte blir det mitt Piteå iallafall.:((

    • Bra fråga. I nuläget känns väl 14 lag ganska lagom. Vad som är bäst framöver hänger lite på hur utvecklingen inom damfotbollen blir i andra länder. Om damallsvenskan inom kort får en liknande roll som herrallsvenskan, alltså som en närmast ren utvecklingsserie där få lag spelar Europamatcher, kan det nog bli aktuellt med 16 lag.

      Men visst finns det ett problem med att hålla balansen mellan att få ett bra antal tävlingsmatcher utan att det blir för stor belastning på spelarna. Det blir ju inte mindre problematiskt sådana här säsonger som i år när gruppspelet i Champions League håller på över årsskiftet. Men det upplägget måste man ju jobba bort. I herrarnas europeiska cupturneringar är man redan fyra omgångar in i gruppspelet. Damernas är inte påbörjat.

  5. Pingback: Om en serie med tre lag | Hattrick

  6. Fasen vad bra skrivet om Kalmar. Har upptäckt i vårat distrikt så pågår en tycker jag en infekterad debatt om att Kif i princip borde läggas ned till fördel för ÖSK . Det är ju främst lokaltidningen men de har ju också tydligt sponsorsuppdrag. Otrevligt klimat vilket ju inte alls gynnar tjejer med ambitioner. Mvh Bosse

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.