Nyss gick slutsignalen i Barcelona, där hemmalaget vann med klara 4–1 mot Chelsea i första semifinalen i Champions League. Och kostade man ändå på sig att missa en straff.
Jag såg den andra halvleken. Den var inledningsvis rätt tråkig och händelsefattig. Men matchen tog fart efter att Barca bytte in Claudia Pina i 66:e minuten. Hon gjorde två mål och blev tungan på vågen för mästarlaget. Och hennes 4–1-mål är på alla sätt fotbollsgodis på allra högsta nivå.
Barca har skickat ut Chelsea ur turneringen tre av de fyra senaste åren, bland annat de två senaste. Båda gångerna har det slutat med spansk uddamålsseger efter två matcher. I år har många trott att det skall vara Londonklubbens tur. Men nu är uppförsbacken enorm inför hemmamötet om en vecka. Det skall väldigt mycket till om Chelsea tar den där efterlängtade UWCL-titeln.
Hos Chelsea startade Nathalie Björn och Johanna Rytting Kaneryd dagens match. Björna hade ingen bra dag. Den började med att hon drog på sig en straff för hands och slutade med ett oroväckande byte till följd av skadekänning i 81:a minuten. Vi får verkligen hoppas att det inte var något allvarligt.
Hos Barca har inte Fridolina Rolfö ingått i den ordinarie startelvan den senaste tiden. I dag fick hon nöja sig med ett åtta minuter kort inhopp. Fast det var ett bra inhopp. Hon hann vara inblandad i mycket på kort tid.
I övrigt i dag har det varit damallsvenskt östgötaderby. Även där såg jag den andra halvleken. Det slutade 1–1 mellan Linköping och Norrköping. Kortfattat tyckte jag att LFC var det bättre laget i spelet ute på planen, men att Peking kändes tyngre och hetare i båda straffområden. Och som bekant är det i straffområdena som fotbollsmatcher oftast avgörs.
Jada Conijnenberg nickade in Norrköpings ledningsmål i den 75:e minuten. I det skedet trodde jag kanske att ett krisstämplat Linköping skulle vika ner sig. Men istället kunde Michelle De Jongh kvittera fyra minuter senare. Även om LFC fortsatt ligger på nedflyttningsplats kan det visa sig att det här var ett otroligt viktigt mål.
För det lär innebära att Linköping åker till ångestmatchen i Alingsås nästa helg med lite självförtroende. Samtidigt lär gräsmatch på Mjörnvallen bli något helt annat än dagens konstgräsderby.
För Norrköping väntar nu två raka hemmamatcher mot Häcken, en i serien och en cupsemifinal. Känslan är att Peking tappat rätt många procent i spelstyrka med Fanny Anderssons knäskada. Samtidigt har ju Häcken hackat de senaste veckorna, så kanske att Norrköping ändå har skrällchans.
Apropå Häcken var jag på deras träningsanläggning vid lunchtid i dag och såg elitettanmatchen mot ett favorittippat Umeå IK. Den matchen blev 1–1 sedan Häcken varit det bättre klart laget i 60 minuter. Sedan kom UIK, och på slutet var det västerbottningarna som var närmast att ta en trepoängare.
Den spelare som imponerade klart mest på mig i matchen var Häckens Nathalie Staaf. 18-åringen (född 2007) är en otroligt boll- och passningsskicklig innermittfältare. Det känns inte som att hon kommer att spela i elitettan så jättelång tid till.
En blogg om internationell damfotboll 
Klar Barcaseger och detta vänder inte Chelsea på nästa vecka. Blir Barca mot Lyon i finalen igen i år. I Lyon fanns den spelare som imponerade allra mest på mig i semifinalerna, nämligen Heaps. En sådan spelare skulle verkligen behövas på Sveriges klart svagaste lagdel, det centrala mittfältet. Tycker det är den lagdel som Sverige kommer att bli mest synad i jämfört med de andra 5-6 topplagen i EM-slutspelet till sommaren. Hoppas jag har fel men är tveksam att Sverige har tillräckligt med kvalité där för att komma långt i turneringen.
Jag håller med om analysen kring Häcken-Umeå. Häcken var bättre första 60 och hade ett kanonläge att göra 2-0 från 3-4 meter. Nu vände istället momentum när Umeå kvitterade och sista 20 hade UIK flera chanser som kunde avgjort matchen till deras fördel.
En tråkig omständighet var att Bianca Nattland-Hultland skadade knät i 40’. Såg inte bra ut. Bianca har en viktig roll som nia och vi får se hur Häcken hanterar det.
Tror också att Norrköping tappat en hel del när Fanny Andersson är borta men även Linköping saknade Eshly Bakker som med sin rutin och tyngd i närkampsspelet blivit oerhört viktig i ett lag som annars vägt lätt och varit allt för snälla i duellspelet.
Annars så håller jag nog inte riktigt med när det gäller straffområdena där jag tyckte Linköping kändes starkare både defensivt och offensivt än vad som tidigare varit fallet. Att Norrköping har större och starkare spelare vägdes upp av att Linköping genom framförallt vassa hörnor från Jonna Andersson hade något bättre kvalité på inspelen och därför skapade halvchanser/farligheter i ungefär samma utsträckning som bortalaget.
Bäst i Linköping var nog Sara Eriksson som verkligen tog sig in under skinnet på motståndarna genom att hela tiden ligga precis på och ibland strax över gränsen i närkampsspelet. Tycker hon haft svårt att hitta sin roll på planen i tidigare matcher men här var hon klockren i en typisk cupmatch med mycket närkampsspel.
Härligt att se en spelsugen Rolfö som såg ut att ha roligt på planen igen. Var ett bra tag sedan jag såg en sådan här positiv aura kring henne på en fotbollsplan. Har hackat en del på henne den senaste tiden men det här var lovande för hennes chanser att till och med ta tillbaka startplatsen. Ser jag rätt har hon ett år kvar på kontraktet i Barca. Frågan är om hon kommer acceptera en mindre roll nästa säsong eller om hon vill ha ett sista äventyr i någon annan klubb? Kan tänka mig att Barca skulle kunna sälja henne om hon själv vill gå och rätt bud kommer, då de behöver alla pengar de kan få. Hade varit roligt att se henne i wsl eller Italien, varför inte Damallsvenskan.
Barca och Lyon har tekniskt och fysiskt varit helt överlägsna Arsenal och Chelsea. Det finns inte en spelare i Chelsea som hade gått in i Barca. En eller två i Arsenal hade kanske gått in i Lyon, typ Mariona och Williamson. De engelska lagen är en bra bit bakom de bästa i Europa och jag ser inte att de kommer närma sig särskilt mycket under kommande år. Chelsea har köpt allt de vill ha men än så länge har Walsh och Girma varit en total flopp. Jag tror de måste börja bygga ett lag som fungerar ihop snarare än att bara köpa massa bra spelare men inte ha en aning om vad de ska göra med dem. Arsenal har ett bra grundspel men helt enkelt för dåliga spelare, det krävs en rejäl renovering av truppen i sommar om de vill närma sig toppen av Europa.
När jag tittade på Barcelona-Chelsea så kom jag att tänka på stundande EM. Spanien lär jogga hem det guldet. Det känns inte som att något annat land, som skulle kunna hota, har utvecklats positivt. Tyskland, England och Nederländerna skulle väl vara närmast. Men är något av lagen ens i närheten av Spanien? (Jag räknar kallt med att Frankrike som vanligt får mästerskapsfrossa och åker ut i kvarten, kanske på straffar.)