I kväll inleds VM-kvalet med den otroligt viktig match för Tony Gustavssons landslag. Själv har han klantat sig så mycket att han har snackat sig upp på läktaren.
Laget kommer således att ledas av Johanna Almgren. Just den biten tror jag inte kommer att påverka så mycket. Den tidigare Kristianstadstränaren är en rutinerad matchcoach, och kommer säkert att lösa det här på ett bra sätt.
Däremot är jag rejält orolig för vår backlinje. Jag har tidigare lyft fram orutinen i mittförsvaret och även ifrågasatt styrkan i luftrummet. Men den största oron känner jag nog ändå för ledarskapet i backlinjen.
Jag hör att förbundskapten Gustavsson tydligen har pratat om en rekordung backlinje, och att han skall ha valt ut Elma Junttila Nelhage som ”lagdelskapten” i backlinjen. Alla hyllar Nelhage för de landskamper hon spelat – och hon har varit bra. Men i de tre matcherna har hon haft Nathalie Björn bredvid sig. Och Björn är såväl en av världens allra bästa mittbackar som en naturlig ledare. Nu kommer Nelhage att få leda backlinjen själv. Det blir något helt annat.
Den spontana tanken häromdagen var att det är extremt många nyheter i landslaget. Men så tog jag fram startelvan från EM-kvartsfinalen mot England i somras, och insåg att vi i princip ”bara” har en ny backlinje. Men efter det så lämnade även Stina Blackstenius truppen av familjeskäl. Så det lär bli fyra–sex ändringar från ”den optimala elvan”. Så här såg det svenska laget ut vid avspark på Letzigrund i Zürich:
Jennifer Falk
Hanna Lundkvist
Nathalie Björn – skadad
Magdalena Eriksson – slutat
Jonna Andersson – petad/slutat
Johanna Rytting Kaneryd
Filippa Angeldahl
Julia Zigiotti Olme
Fridolina Rolfö
Kosovare Asllani
Stina Blackstenius – borta av familjeskäl
Nu har vi alltså troligtvis en helt ny backlinje, ledd av Elma Junttila Nelhage. Jag hör att tipsen är att Smilla Holmberg och Bella Andersson också startar. Däremot verkar det öppet på vänsterbacksplatsen.
Jag kan inte direkt säga att jag jublar över mittbacksparet. Det är i och för sig två spelare som tillhör europeiska topplag, och därmed är vana vid att möta världsstjärnor. Men, och det är ett stort men – båda är bättre på att anfalla än på att försvara. De har bra uppspel, men brister i defensiven.
Det är liksom ingen slump att Nelhage inte har startat en enda match mot toppmotstånd för Lyon den pågående säsongen. Hennes enda match i Champions League var mot St Pölten, och mot de tre bästa konkurrenterna i franska ligan (PSG, Paris FC och Nantes) har hon totalt spelat 27 minuter.
Samma sak med 19-åriga Bella Andersson. Hon har bara fått spela åtta minuter i Champions League, via ett kort inhopp mot Twente. I ligan spelar hon allt mer – men inte mot topplagen. Hon har inte fått en enda minut mot toppkonkurrenterna Barcelona och Real Sociedad.
Jag hoppas förstås att min oro är obefogad. För det vore otroligt skönt om vi kunde starta VM-kvalet med minst en poäng.