Jag skall skriva krönika till BT så jag hinner inte skriva något längre inlägg. Men kortfattat så gjorde Sverige sin spelmässigt bästa landskamp på länge. Men det hjälper ju liksom inte när effektiviteten uteblir, och man gör grova misstag i defensiven.
Jag räknade till 10–4 i klara målchanser i svensk favör. Tre av de danska var rena bjudningar, och två ledde till mål. På den här nivån räcker det inte om man som Bella Andersson är stabil i 90 minuter, och sedan går bort sig helt. Då är man tyvärr underkänd.
Nu har Danmark skaffat sig ett drömläge i den här gruppen. För Sverige är det däremot uppförsbacke.
En blogg om internationell damfotboll 
Nelhage ett stort misstag = mål!
Andersson ett ännu större misstag= mål
Vågar knappt tänka på vad t.ex Russo,Hemp och James skulle åstadkomma mot Sveriges back linje. Andersson och Nelhage får bara spela mot sämre lag i respektive liga. Andersson har väl 0 min i CL och tror inte Nelhage har fler i Lyon. Danmark är inget topplag i Europa och skall städas av ganska bekvämt. Tror det blir matchen mot Italien som avgör Sveriges placering i gruppen. Är det någon som vet vilka motståndare Sverige eventuellt får möta vid missad gruppseger?
Sverige vinner gruppen. Kan Danmark vinna i Sverige kan Sverige vinna i Danmark.
Jo, men risken är väl uppenbar nu att Sverige behöver ta full poäng i de tre återstående matcherna. Kan Sverige det?
Grymt besviken direkt efter matchen och det var nog klokt att inte direkt skriva av sig, istället få lite perspektiv. Nu är man bar besviken.
Hann se om stora delar av matchen och i mycket finns ju en hel del positivt att ta med sig. Samtidigt är det så enkelt att man ska göra fler mål än motståndaren.
Börjar med försvar/målvakt och med det negativa. Två större försvarsmissar är oftast minst en för mycket. Kommer den ena dessutom på tilläggstid och avgör matchen sätter det än mer avtryck. Bryt inte ihop men ta lärdom och kom igen.
Falk med överlag en ok match i målet, men syndabockens aura var inte långt borta efter ytterligare en tvätthängning.
Reidy med en helt ok match, om än lite trött på slutet.
Smilla stabilt bra matchen igenom.
Fram till att Björn är tillbaka skulle jag nöta på med Nelhage, Andersson.
Misstänker mörkad känning eller liknande på Lundkvist.
Framåt i plan var Jusu Bah största glädjeämnet för kvällen. Schröder väldigt rörlig, lite hetsiga beslut till och från, vill nog så gärna få in det där målet.
Blackstenius jobbar på bra för laget, har en del oflyt i denna match. Oavsett så kan jag tycka att man vid va 65-70 minuters spel skulle kunna gett Beata O eller Ijeh speltid. Rolfö, Nilden satte inga avtryck på matchbilden. Endast knappa 20 minuters speltid, men inte så man fick känslan av att dem borde ha spelat från start.
Angeldahl en ok match men står sig inte riktigt att känna igen.
Utan tvekan så tar Bella ett felbeslut som gör situationen värre, danskans frispelning enkel. Samtidigt är Angeldahl inte på tårna. Ger raka spåret för Thomsen. Här måste man vara vaken, vara en igel, vid behov ta det gula kortet.
Zigiotti gnetade på, om än inte lika framgångsrikt som tidigare.
Blomqvist löpte och försökte men måste in mer passningsäkra fötter på mitten.
Hur många gånger borde bollen ha distribuerats snabbare till såväl Jusu Bah som Holmberg? Borde det inte ges utrymme för Kafaji?
Inget illa om någon men Anvegård borde ha en plats i truppen.
Tycker det blir tydligt att svenska förbundskapteners oförmåga att rotera in spelare innan de ‘givna’ pensionerar sig är orsaken till förlusten. Tro fan att försvaret är darrigt när det är två spelare med ytterst begränsad landslagserfarenhet på seniornivå som knappt får spela i klubblaget som ska göra det.
Visste redan innan Tony tog över att han skulle få ett helvete p g a Gerhardssons ovilja att rucka på ‘de givna’, han får ju börja på noll i backlinjen och då menar jag inte att spelarna är dåliga för det är de inte men att de saknar den erfarenhet som krävs för att göra stabila insatser.
Har ingen som helst förståelse för det resonemanget. Menar du att Peter Gerhardsson borde ha bänkat världsspelare och istället ha matchat ungdomar som egentligen inte håller landslagsnivå bara för att de var unga? Och när skulle han gjort det? I alla landskamper?
Du ser inget utrymme för en kompromiss? Antingen kör man bara med veteraner eller bara med ungdomar? Man kan inte varva?
I tävlingsmatcher spelar man med starkast möjliga lag. Då spelar ålder ingen roll, de som bildar bästa möjliga lag skall spela.
Sedan inser jag att det är svårare att bygga om laget sedan Nations League infördes, och alla träningslandskamper i princip försvann.
Men jag är ingen vän av att bygga om för sakens skull.
Sverige var typ bäst i Europa i somras. Jag förstår inte stressen med att fasa ut de spelarna för en yngre generation som inte har presterat några resultat.
Det hade varit lite lättare att förstå om vi hade haft ungdomslandslag som radat upp titlar, och om vi hade haft ett gäng unga spelare med bärande roller i europeiska topplag.
Jag är lite frågande till Tony G och metoden med lagdelskaptener och att den med flest landskamper väljs först. Ledarskap handlar om så mycket annat än erfarenhet. Samtidigt skulle man kunna säga att den starka ledaren kliver fram oavsett en bindel eller ej.
Även något tveksam till vissa uttagningar. Såväl som trupp, som startelva, taktiskt val.
Att exempelvis Kafaji inte fick speltid mot Danmark förvånar mig.
Likaså att Blomqvist startade.
Jag anser dock att kritiken till att föryngra före att spela det bästa laget inte är rättvisande.
Gick tillbaka till slutet av Gerhardsson eran och truppen för den minnesvärda men tuffa uttåget mot England sommaren -25.
Målvakter,
Falk, Enblom, Holmgren
Sistnämnde gravid och i dagsläget ej aktuell.
Inte kan man klandra Tony för att Musovic återvänder?
Försvarare,
Eriksson, Björn, Sembrant, Ilestedt, Jonna A, Lundkvist, Smilla H, A Nildén
Här har ju Eriksson och Sembrant själva valt att avsluta landslagskarriären. Jonna A den av de rutinerade som ledningen petat åt sidan.
Hon har haft en jättefin karriär och är en spelare som jag alltid uppskattat.
Men med Sandbergs utveckling har förhoppningsvis Sverige en ”given” vänsterback i många år framöver.
Kombinationen av att Ilestedt, Björn gått skadade samt att Eriksson, Sembrant slutat har förstås pushat på behovet av förändring.
Tydligt att ledningen prioriterat U23 erfarenhet före att vara toppen av damallsvenskan eller för den delen Kullberg. Strategin kan förstås diskuteras men jag kan förstå den. För inte är någon av de äldre alternativen givet bättre än Nelhage, Andersson, Reidy?
Betänk att till VM 2027 ser vi troligen en backlinje som startar med Smilla, Björn, Nelhage, Sandberg. Samt en bänk som fått mer erfarenhet. Inte illa alls.
Mittfält,
Asllani, Angeldahl, Bennison, Zigiotti, Rolfö, Kafaji, Kaneryd, Janogy, Jakobsson var med i EM truppen.
Janogy och Jakobsson är de som saknas.
Vinberg, Jusu Bah har tillkommit. Känns naturligt och hel Anvegård borde vara aktuell för comeback.
Anfallare,
Blackstenius, Ijeh, Blomqvist, Hurtig, Wangerheim
Här har Schröder kommit in för att stanna medan Hurtig troligen gjort sitt i landslagströjan. Wangerheim med speltid i klubblag har nog stora chanser till att återvända.
Jag tycker det mesta i uttagningsväg faller sig ganska naturligt. Likaså att en ny förbundskapten med många nya spelare behöver ett gäng matcher för att spela ihop laget, finna rätt formationer.
Ser stora möjligheter till att vi har en stark trupp till nästa års VM.
För även om det kanske inte blir den rakaste vägen så kommer tjejerna ta sig dit.
Hur ser du på Alice Carlsson? Hon har gått före både Bella Andersson och Sofia Reidy i Hammarby. Då tycker jag inte att det är orimligt att Carlsson även skulle gå före dem i landslaget. Men jag antar att hon anses vara för gammal.
Personligen hade jag gärna sett att just Alice Carlsson får en möjlighet i blågult.
Hon har ju verkligen visat att hon håller en god nivå i såväl damallsvenskan som i europaspelet.
Tror som sagt att landslagsledningen håller hårt i att man kommer via U23 led. Inte något jag till fullo ser nödvändigt.
Det jag ville uppmärksamma är att Tony G och för den delen Johanna A (som jag tror har mycket att säga till om) inte gått runt med stora kvasten utan att det i mycket har blivit som det blivit på grund av avslutade karriärer och skador.
Att Schröder, Jusu Bah, Andersson, Nelhage mfl kommit in i truppen ser jag som positivt. Lite mer tveksam till att Kafaji får så lite speltid.
Även ifall jag inte gillar att skriva det så känns Bennison med nuvarande speltid i klubblag och landslag överflödig.
Bättre med ytterligare en mittback. Carlsson?
Likaså är Ijeh, Blomkvist, Olsson minst en för mycket sett till att dem mer eller mindre alla är att se som 9:or.
Att ge utrymme till mer versatil/a spelare.
Reidys mångsidighet är säkert en stark anledning till att hon kommit in i truppen. Välförtjänt i mina ögon.