Oj, vad stolt jag var i söndags kväll. Som jag berättade då kände jag mig väldigt trött efter att ha kört från Augsburg till Braunschweig.
Jag såg mig inte som en lämplig förare, och tog tåget till Wolfsburg. Hemåt gick det inga tåg. Det fick bli taxi.
Och under taxiresan från Im Alleren Park till hotellet gjorde jag mig själv stolt.
Jag pratade nämligen tyska hela vägen med chauffören. Ordförrådet är fortfarande i högsta grad uselt, men jag försökte i alla fall.
Och i går fortsatte jag att kämpa mig fram på tyska.

Taxiföraren tyckte för övrigt att hans Wolfsburg var en grön och vacker stad.
Jo, det finns några grönområden.
Men personligen ser jag centrala Wolfsburg som en stor enda parkeringsplats.
Och vid arenan ligger Volswagens egen stadsdel, Autostadt.
Där var jag i går för den presskonfernes som inte blev av. Det femstjärniga hotellet Ritz Carlton var verkligen lyxigt, men läget.
Se bara vyn från lobbyn, ut över hotellpoolen:

Ritz Carltons hotellpool

Tyvärr lämnade jag ju Autostadt ganska hastigt. Annars fanns det fler udda vyer att fota.

I Braunschweig visade det sig också finnas kultur att fånga med kameran.
Det trodde jag inte i söndags när jag anlände hit, för jag var inte imponerad när jag gick från mitt hotell – som låter som en glass (Mövenpick) – till centralstationen.
Ful och dödstråkig tyckte jag staden var.
Efter att ha gått runt och letat restaurant i går kväll noterar jag att staden inte är riktigt så usel som jag först trodde.
Det finns faktiskt en hel del gamla och vackra byggnader. Och ett par fina torg.
Tyvärr bryts den klassiska bebyggelsen ibland av med riktigt fula hus från 1950-, 60 eller 70-tal.

Nästa hållplats på resan blir säkert bättre. I morgon får vi veta om Sverige spelar vidare i Augsburg eller Dresden.
Jag åker gärna tillbaka till Augsburg. Det var riktigt trevligt i centrum, med genomgående vackra gamla byggnader.
Dresden har jag bara kört igenom en gång. Och då tyckte jag i och för sig också att staden verkade ha potential – så det vore inte dåligt att hamna där heller.