När Marta gjorde 2–1 till Brasilien på ett offsidemål gav jag upp. Det duggade bara utanför mediacentret, och jag stack till hotellet.

På vägen hörde jag på radion att det fortfarande stod 2–1, och jag tyckte så synd om Pia Sundhage och hennes lag.

Men precis när jag satte på tv:n på hotellet hände det. Megan Rapinoe slog ett precist inlägg, och Abby Wambach nickade in 2–2. Matchuret hade tickat till den 122:a minuten – det var VM-historiens senaste mål. Och när USA hade vunnit straffarna efter imponerande skytte var jag nästan lika glad som efter Sveriges kvartsfinalseger.

USA:s seger var en seger för fotbollen. Marta är otroligt duktig, men hon har börjat filma och ägna sig åt later som damfotbollen annars är härligt fri från. Dessutom spelar många av brassorna riktigt ovårdat och fult.
På dagens presskonferens sa Thomas Dennerby så här om USA-matchen:

”Jag beundrar verkligen USA. Vilken fantastisk insats. Det är bara de som kan göra en sådan vändning.”

Så är det nog. Och nu är USA plötsligt stora guldfavoriter igen.