Vägen till Mallbacken
Ibland har man anledning att fundera över sitt eget intellekt. I går åkte jag iväg i 14,5 timmar för att få stå och frysa på en bottenmatch i damallsvenskan. Dessutom hade jag något skymd sikt.
Men ändå ångrar jag inte min utflykt till Mallbacken. Den var verkligen intressant på många sätt. Som bekant vann ju Hammarby med 3–2, vilket gör att vi kan få en makalös rysare i nedflyttningsstriden nästa helg.
Den mer ingående reserapporten från gårdagen håller jag lite på. Nu nöjer jag mig med att redovisa eftersnacket.
Efter presskonferensen sa Hammarbytränaren Pär Lagerström till mig att han tycker att damallsvenskan fortast möjligt borde utökas till 14 lag. Han menade att nykomlingarna Mallbacken och Hammarby har visat i år att svensk damfotboll har plats för fler lag i högsta serien. På 21 omgångar har båda lagen tagit 17 poäng.
Jag kollade med Mallbackens ena tränare David Kjellin, och han höll med Lagerström och menade att det är ologiskt att lagen i elitettan spelar fler tävlingsmatcher än de i damallsvenskan. Han insåg i och för sig att all landslagsverksamhet skulle göra spelschemat trångt, men han trodde samtidigt att damfotbollen framöver kommer att närma sig herrfotbollen och få färre dagar för landslagsverksamhet.
Nu är det ju kanske inte så konstigt att åsikten kommer från tränarna för två lag där de ena kommer att ha förlorat sin damallsvenska status om en vecka. Men åsikten är ändå intressant.
Och för ett år sedan var stödet stort för en utökning bland damallsvenska klubbarna. Det visade i alla fall en rundringning som Piteå-Tidningen gjorde.
Själv ville jag för några år sedan få till en spetsning av damallsvenskan. Jag trodde att det krävdes en minskning till åtta eller tio lag för att topplagen skulle få tillräckligt med tuffa matcher och ha chansen att hänga med i Europatoppen.
Sakta men säkert har jag svängt. Inte minst för att jag inser att de damallsvenska topplagen ändå inte kommer att kunna matcha storlagen i Tyskland och Frankrike över tid. Skillnaderna i ekonomi är redan stora och de kommer bara att växa.
Så nu kan jag tänka mig en ökning, faktum är att jag till och med kan tänka mig 16 lag, vilket ju var det förslag som den före detta guldtränaren i Malmö, Jonas Eidevall, kom med häromåret. Jag har tidigare bland annat skrivit om det en bit in i det här inlägget.
Eidevall kom med förslaget när hans lag var överlägset i serien och motiverade med att fler unga spelare skulle få chansen. Han menade att nivån på damallsvenskan var så hög att det svenska U23-landslaget inte skulle klara av att hänga kvar.
Även om toppen nu är sämre än den var för två–tre år sedan är lagen i mittenskiktet fortfarande väldigt bra. Och det är svårt att etablera sig i den högsta serien. Så jag ställer mig bakom Lagerströms förslag, utöka damallsvenskan fortast möjligt.
I går blev det klart att vår högsta serie kommer att innehålla ett Stockholmslag även nästa år. Djurgården säkrade avancemanget efter 3–1-seger i Östersund. Grattis.
Om en vecka vet vi om det även blir ett andra Stockholmslag i damallsvenskan 2016. Alla på Strandvallen i går verkade ganska överens om att det nu är ett 50/50-läge mellan Mallbacken och Hammarby i nedflyttningsstriden.
I toppstriden spelas viktiga matcher i dag. Det är ju framför allt mot toppmötet i Linköping klockan 18.15 som fokus är riktat. Det brukar alltid vara jämna och målfattiga matcher när lagen möts. Det finns nog risk att det blir så även i kväll.
Även om Linköping faktiskt inte har vunnit mot Eskilstuna i damallsvenskan känns östgötarna som favoriter, framför med tanke på att de har hemmaplan.
Men kanske även för att det har varit lite oro i Eskilstuna under veckan. Dels genom uppgifterna att Gaelle Enganamouit skall vara på gång till Rosengård, dels för att Viktor Eriksson kom med det överraskande beskedet att han lämnar klubben efter säsongen.
* I Frankrike gjorde Sofia Jakobsson det första målet när Montpellier vann med 3–0 mot Albi. Övriga svensklag spelar i dag.
* I tyska Bundesliga spelades bara en match i går. Där föll återigen Turbine Potsdam, den här gången med 1–0 borta mot Leverkusen. Turid Knaak gjorde målet som förde ner den forna storklubben Potsdam till nedflyttningsplats efter fem omgångar.
Pengarna från herrfotbollen har verkligen gjort att det är nya tider inom damfotbollen.
En blogg om internationell damfotboll 
Mallbacken vad hände. Hemmaplan och 1500 i ryggen. Mimmi L (enl tidningen) tyckte hon var för ensam i anfallet. Vilket kanske inte var en så bra taktik med facit i hand. Men Hammarby verkar vara rätt starka nu på hösten. Men 0-1, 1-1, 2-1, 2-2 och sen 2-3 oj inga nerver hos Bajen.
Sen om 12 eller 14 lag i damallsvenskan. Det blir ju större kvalitet med 12 lag. Sen får väl allsvenska lagen en rätt så stor summa pengar från förbundet. Det blir väl mindre med 14 lag som skall dela.
Jag är lite tveksam till en utökning till 14 lag. Vanligtvis i Damallsvenskan brukar åtminstone ett lag vara helt avhängt ganska tidigt. Förra året var det AIK och i år är det… AIK. Från tidigare år finns det fler exempel (även om det väldigt ofta är AIK). Det innebär att en massa matcher blir helt utan nerv och om det finns ytterligare ett lag som tidigt är nedflyttningsklart, försvinner nästan hela vitsen med serien.
Vad spelar det för roll om mittenskiktet är helt okej, om lagen inte har någonting att spela för? Efter sommaren har de väldigt ofta ingen chans på WCL-platserna och behöver inte anstränga sig för att hänga kvar. Det är någonting som förmodligen inverkar negativt på publiksiffrorna och intresset för Damallsvenskan.
Om man ska ha 14 lag i serien behöver det finnas 16 stycken konkurrenskraftiga. Annars blir det bara två som åker upp och ner varje år. Som det ser ut nu, tycker jag att det inte finns ett så stort underlag. I framtiden tror jag verkligen att det är rätt och hoppas att fler lag blir bättre (eller åtminstone mer jämnbra) men det kan bli så att man skjuter sig själv i foten om man skapar en liga för lag där alla inte är redo.
Du har ju rätt i att det inte finns 14 lag av damallsvensk klass för tillfället. Problemet här är ju att det krävs ett par år att bygga ett sådant lag och nu är det väldigt svårt att etablera sig i högsta serien. I år har ju båda nykomlingarna skött sig utmärkt, men den ena får göra en omstart av lagbygget i elitettan nästa år. Så hade det kanske blivit även med 14 lag i högsta serien, fast känslan är att det hade blivit lite lättare att hänga kvar i en serie med fler lag.
Och jag tror att vi kan ha 14 eller 16 slagkraftiga lag om bara fler får chansen i högsta serien. Det är ju bara att se på Piteå vad man kan åstadkomma om man får några år på sig att bygga lag. Piteå har inte haft någon jätteekonomi i botten, utan har tvärtom fått kämpa med att få ihop pengarna.
Vanligtvis brukar de sämsta lagen sluta med en målskillnad på mellan -50 och -80. Det är en otrolig klasskillnad mellan dem och resten och det känns bara så väldigt ointressant med matcher mellan helt ojämna lag. Med ytterligare två lag av samma kvalitet blir det möjligtvis spännande bataljer mellan de tre, men det blir ju liksom en egen liten serie i serien.
Kanske är det långsiktigt rätt att utöka Damallsvenskan, men för mig som tittar på blir det några år med många värdelösa matcher och tvåsiffriga resultat. Sånt förekommer ofta i sporter som är nya och jag tycker väl att fotbollen borde ha kommit längre än så. Men jag hoppas såklart att det inom några år finns ett tillräckligt underlag för en större serie.
Pingback: Smällar för Kaneryd, Linköping, Samuelsson och Kvarnsveden | En blogg om internationell damfotboll