Tankar efter Australien och inför Kina

I kväll 19.30 spelar Sverige den andra gruppspelsmatchen i Algarve cup. För motståndet svarar Kina, ett välorganiserat och spelskickligt lag som dock saknar tyngd i offensiven.

Kina föll mot ett ganska reservbetonat Nederländerna med 1–0 i onsdags. I det holländska laget saknades spelare som Lieke Martens, Shanice van de Sanden, Stefanie van der Gragt, Danielle De Donk, Sari van Veenendaal och dessutom var storstjärnan Vivianne Miedema inhoppare.

Nederländerna har något spännande på gång. Vart Kina är på väg är mer svåranalyserat. För ett år sedan trodde jag mycket på det kinesiska lag som imponerade i OS-kvalet. Men i själva OS-turneringen var sedan Bruno Bini:s lag lite av en besvikelse – även om de kom före Sverige i gruppen.

Man tappade självförtroende under sommaren mycket för att hyperviktiga centrala mittfältaren Ren Guixin missade hela OS på grund av en lårskada. Nu är Guixin tillbaka, men Kina har ändå inte återfått självförtroendet. Mot Nederländerna startade man med följande lag: Zhao LinaGao Chen, Zhao Rong, Wang Yan, Liu ShanshanLi Ying, Ren GuixinTang Jiali, Zhang Rui, Wang ShuangYang Li. Något Sverige bör utnyttja i kväll är att Kinas målvakt Zhao Lina har väldigt dålig tajming i luftrummet.

Fasta situationer kan alltså bli en svensk framgångsfaktor. Innan jag kommer in på den svenska startelvan är här höjdpunkter från Kinas förlust från i onsdags:

Pia Sundhage gör flera ändringar i elvan från segern mot Australien, bland annat får Hilda Carlén chansen från start i målet. Det är även byte på båda mittbackspositionerna samt på två av de offensiva positionerna.

Så här startar Sverige i kväll: Carlén – Jessica Samuelsson, Emma Berglund, Magdalena Eriksson, Jonna AnderssonOlivia Schough, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Kosovare AsllaniLotta Schelin och Fridolina Rolfö.

Jag har nu kollat in hela matchen mot Australien, och den andra halvleken där var ju riktigt bra. För första gången på länge vann Sverige målchanserna mot ett starkt motstånd, jag fick det till 6–5 i svensk favör. Det positiva här var ju att Sverige hade matchens tre allra bästa lägen. Dock skall man väl vara ärlig och säga att Australien gick miste om en solklar straff i mitten av den andra halvleken, när Nilla Fischer täckte ett skott med händerna.

Men ändå, Sundhage bör ha fått med sig ett antal bra svar från matchen. Som jag ser det stärkte exempelvis Hanna Folkesson och Pauline Hammarlund sina aktier på bekostnad av Elin Rubensson och Stina Blackstenius. Sverige fick längre anfall och större bolltrygghet när Folkesson/Hammarlund kom in efter paus.

Inför matchen uttryckte jag fortsatt tveksamhet kring vänsterförsvaret. Det var också i ytan mellan Linda Sembrant och Jonna Andersson som Australien oftast kunde hota. Ändå börjar jag känna att Andersson kanske, kanske ändå är på väg att växa in i landslagskostymen. Det fattas fortfarande en del bestämdhet i rensningar och nickar, men jag tycker ändå att Linköpingsbacken börjar kännas som en landslagsspelare nu.

Det bästa beskedet i matchen gav ändå Lotta Schelin. Vi får backa bandet två år för hitta en landskamp där Rosengårdsforwarden känts lika vass och bra. Det var riktigt kul att se henne i aktion. Hoppas hon kan hålla den här nivån även framöver. Känslan är att så här pigg Schelin borde vara en utmärkt anfallspartner till Rolfö i kväll.

Även om mycket var bra gör nog Pia Sundhage bäst i att glömma tankarna på att Sverige skall kunna spela ett etablerat anfallsspel mot starkare motstånd. Våra spelare är helt enkelt inte tillräckligt bolltrygga och passningssäkra för att klara av det.

Mot Australien backade vi hem, krympte ytor för de mer bollskickliga australiskorna och spelade på kontring. Segermålet kom i och för sig på ett lite längre anfall, men det kändes mer som undantaget som bekräftar regeln än något att försöka bygga grundspelet kring.

När jag såg matchen log jag lite lätt ibland åt de omdömen som SVT-kommentatorn Chris Härenstam bjöd på. Han älskar att beskriva olika spelare i detalj. Ibland lät det lite som att våra förbundskaptener hade skrivit hans manus om olika spelare.

Jag undrade förresten varifrån uppgiften om att Australien är väldigt bra på fasta situationer kom. Jag har sett The Matildas en hel del, och min bild är att deras styrka är djupledsspelet och snabba, kreativa kombinationer kring straffområdet, som GP:s Eric Hilmersson sa under VM 2015, ”De spelar som Sundhage vill att Sverige skall spela”. Att Australien skulle vara extremt bra fasta situationer har jag däremot inte noterat. Däremot har ju vårt svenska lag i stor utsträckning fått luta sig mot fasta situationer under Sundhages ledning.

Innan jag sätter punkt lite noteringar från andra matcher. U23-landslaget föll i dag med 3–0 mot England. Det svenska målet gjordes av Växjös Anna Anvegård och sorteras in under vinjetten bjudningar:

Fler bjudningar från matchen finns på den här länken.

Här är lite höjdpunkter från Spanien–Japan 2–1:

I She Believes cup vann Frankrike med 2–1 mot England och USA med 1–0 mot Tyskland i första omgången. USA:s segermål såg ut så här:

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s