Seriefinalen i engelska WSL mellan Manchester City och Chelsea slutade 2–2. Därmed är det fördel Chelsea i guldkampen. Och det var Emma Hayes och hennes lag som jublade när slutsignalen ljöd.
Med två omgångar kvar att spela är det numera bara Chelsea som har guldet i egna händer. Här är tabelläget:
1) Chelsea 20 62–10 51
2) Man City 20 61–13 49
Det var en sevärd match, med fint underhållningsvärde i den första halvleken och massor av spänning i den andra.
Noterbart är att båda lagen kom till spel utan sina ordinarie lagkaptener i mittförsvaren. Hos Manchester City har Steph Houghton saknats i 1,5 månader. I hennes frånvaro är det ordinarie vänsterbacken Alex Greenwood som fått kliva in i mittförsvaret bredvid Abby Dahlkemper.
I Chelsea hade tydligen Magdalena Eriksson testats på förmiddagen, men inte visat sig vara i matchdugligt skick. Vad det handlar om för problem har jag inte hittat någon uppgift om, men Eriksson fick ju kliva av cupmatchen i fredags så helt oväntat var det inte att hon skulle missa toppmötet. Hon ersattes av mittfältaren Sophie Ingle i mittförsvaret.
Ingen Eriksson alltså. Däremot spelade Jonna Andersson hela matchen som vänsterback. Hon hade det stundtals rätt jobbigt med kvicka och tekniska Chloe Kelly. Bland annat var Kelly ett par meter före Andersson när högeryttern stötte in 1–1-målet.
Vid det där målet var dock mittbacken och vikarierande lagkaptenen Millie Bright den mest olyckliga. För nog borde väl Bright ha fått bort Lauren Hemps inspel?
Det var Chelsea som tog ledningen både med 1–0 och 2–1. Båda målen bar Sam Kerrs signatur. Samma dag som Australien lottades mot Sverige i OS visade Australiens superstjärna superklass. 1–0 var en nick på hörna. Kerr lurade Caroline Weir med sin löpning och satte distinkt bollen vid första stolpen.
2–1 gjordes på straff av Pernille Harder. Men det var Kerr som fixade straffen mer eller mindre på egen hand. Och på övertid var det väldigt nära att Kerr också gjorde ett 3–2-mål.
Men det blev alltså en poäng vardera. Chelsea ledde med 2–1 i paus, och hade länge bra kontroll i den andra halvleken. Sedan stod man för en dubbel bjudning i minut 74 – och var plötsligt riktigt illa ute.
Först spelade Fran Kirby bollen blint bakåt på egen planhalva, och gav Chloe Kelly öppen gata på sin kant. Sedan borde Millie Bright definitivt ha fått bort inspelet. Men Bright slog hål i luften, och Lauren Hemp tryckte in 2–2-målet.
Bright var alltså riktigt olycklig i matchen. Däremot var Ann-Katrin Berger Chelseas defensiva matchvinnare. Den tyska landslagsmålvakten räddade Chelsea i Champions League mot Wolfsburg. Nu räddade hon sitt lag igen. Framför allt stod hon för en högkvalificerad räddning via ribban på en nick från Hemp i 79:e minuten.
Berger har verkligen visat högsta världsklass den här våren. På övertid hade hon dock lite tur när Lucy Bronze kastade sig in framför Jonna Andersson och nickade precis utanför ena stolpen.
Om Berger och Kerr var Chelseas stora spelare i matchen så hade Hemp och Kelly samma roller i Manchester City. Det båda kantspelarna är verkligen två jätteattraktioner i ett lagbygge som annars bäst beskrivs som en lagmaskin.
Hos Chelsea byttes målskytt Harder ut efter en timme. Utöver en kall straff fick hon inte mycket uträttat. Det känns inte som att tränare Hayes har lyckats ge Harder en roll i Chelsea där danskan kommer till sin rätt. Chelseas offensiv är väldigt mycket Kerr och Kirby, och lite för lite Harder.
Det är för övrigt intressant att höra omdömena om tränare Hayes. Vissa hyllar henne ohämmat och kallar henne världens bästa tränare. Andra hävdar att hennes taktiska kunnande är högst begränsat, och att Chelsea hade mått bäst av att få in en ny coach.
Jag ser Chelsea för sällan för att kunna ställning i frågan. Men samtidigt som Hayes varit väldigt framgångsrik har jag noterat väldigt långa startsträckor i Chelsea både för Sam Kerr förra året och nu alltså även för Pernille Harder.
Klart är att Hayes den kommande månaden kan förstärka sin position i Chelsea. Då jagar ju klubben både seger i Champions League och i WSL. Man har dessutom redan vunnit ligacupen – och är kvar i den upplaga av FA-cupen som avslutas i höst.
En blogg om internationell damfotboll 
Trevlig match, men herrejösses vad Man City dominerade. Och Millie Bright kan inte vara nöjd, riktig blunder vid andra målet. Men Chelsea lär väl vinna guldet nu ändå.
Tycker ändå att det var en rätt väntad matchbild. Citys lag är byggt för att föra matcher, medan Chelsea lever på omställningar.
Det är nästan pinsamt att ett lag som Chelsea kan vinna mästerskapet. Lite som när Hammarby vann herrallsvenskan 2001 på att slå långa bollar på Peter Markstedt som nickade ner till Andreas Hermansson.
Otroligt lite som isåfall.
Chelsea har visat upp snabbhet och effektivitet som gör att de är värda titeln. Om Man City ville annorlunda skulle man ändrat sin taktik till något annat än att släppa in elva mål på fyra matcher mot Chelsea den här säsongen.
En riktigt underhållande match med två lag som är precis lika bra! Kan bara hålla med om att Berger storspelade idag. Nånting som irriterar mig med Berger är dock hennes överdrivna maskande när Chelsea leder, vilket jag upplever som mer än ”normalt” maskande. I de matcher jag sett henne spela skall det ständigt kallas in personal på planen så fort nån snuddat vid henne, men när hennes lag ligger under tål hon hur mycket stryk som helst. Det ger lite avsmak för en annars utmärkt spelare.
Fin topkamp og glimrende underholdning. M.h.t. ”långa startsträckor” og Pernille Harder synes jeg nu at hun er faldet til hurtigt – 15 mål over samtlige turneringer (30 kampe men ca. 45x45min) er fin statistik i min bog. I går tager hun jo den mindre ”fine” opgave at markere ud Keira Walsh, som også var en af succes delene i første møde. City havde nu lært lektien og lod Walsh stå og kigge fodbold, mens de angreb flittigt over fløjene i stedet med rimelig succes. Hayes blev selvfølgelig hurtigt træt af det og gik ned i en dybere 4-4-2 efter 60 min for at blot forsvare 2-1 føringen – hvilket blot gav City endnu mere spil og var lige ved at være dyrt for Chelsea. Et lidt heldigt udfald for Chelsea med 2-2 synes jeg, men de lever højt på individuelle præstationer, hvilket også går igennem kommentarer fra mange modstander hold, som synes de spiller godt mod Chelsea og alligevel taber til sidtst.
Jag håller med om att Harder har ett bra facit vad gäller målskyttet. Min fundering kring lång startsträcka är egentligen mer kopplad till klubben än till spelaren. Jag tycker alltså inte att Chelsea har lyckats ta tillvara på Harders styrkor fullt ut.
De två senaste Chelseamatcherna som jag har sett är den första mot Wolfsburg och den mot Manchester City. I båda gjorde Harder viktiga mål. Ändå hade jag känslan av att hon var lite låst. Att hon inte har rätt roll i laget.
Der er så meget individuelt offensivt styrke på Chelsea’s hold at det ikke rigtigt har betyder noget med Harders fuld styrke endnu. Det vil normalt også tage mere end 1 sæson før offensive spillere klikker helt, hvilket det også ser ud til for Sam Kerr.
At styre alle de individuelle spillere kan til gengæld være et problem, (- måske mest for herrespillere -ok jeg hjælper mig selv ud 😉 ), men Chelsea har jo 7-8 kaptajner (landshold+vice), så det hjælper jo nok.
Både mod Wolfsburg og Man City blev Harders rolle mere defensiv og det kan se låst ud, men det er en klar del af game planen. Chelsea’s virkelige styrke som hold er det defensive- bortset fra de dumme individuelle fejl i Man city kampen. Håber Magda E er tilbage i morgen, da hun klart manglede mod City.
Dags att starta omg 2 i damallsvenskan !
Tycker det är ganska lättippat eller ..?
Idag Häcken – Växjö 70 – 30 men kan Växjö överraska. Det är början på säsongen och trevande för alla lagen men 2 -1
ROSENG – Hammarby 70 – 30 3 – 0
AIK – Link 40 – 60 0 – 2
KDFF – Djurg 60 – 40 3 – 1
Örebro – Vittsjö 45 – 55 1 – 1
Piteå – Eskilstuna 40 – 60 och 1 – 2
Fler misstag i City! Tror det var nr 27 Greenwood som har första stolpen på hörnan som Kerr nickar in. Då står man kvar vid första stolpen och får ALDRIG släppa den. Därmed hade hon lätt stoppat Kerrs nick.
Är den engelska ligan så himla bra?
Har ligan tillräckligt bra coacher?