Häcken vann med 2–0 mot Rosengård i en dyngsur tillställning på Hisingen i eftermiddags. Därmed har vi plötsligt fått en riktigt het guldstrid i årets damallsvenska.
Med fyra omgångar kvar är nu Rosengårds serieledning nere i tre poäng och ett mål. Och om Häcken klarar av att parallellt hantera både damallsvenskan och Champions League kan det bli riktigt spännande framöver.
I eftermiddags var jag en av 2814 åskådare som satt i regnet på Bravida arena och kollade in toppmötet mellan just Häcken och Rosengård. En bit ifrån mig på läktaren såg jag avstängda Sanne Troelsgaard och skadade duon Mimmi Larsson och Fiona Brown. Framför mig blev Jelena Cankovic kvar på bänken i 90 minuter.
Lägg till att Rosengård i somras tappade Stephanie Labbé, Glodis Perla Viggosdottir, Nathalie Björn, Hanna Bennison och Anna Anvegård. Sju av de nio startade när Rosengård körde över Häcken med 2–0 den 27 juni, de andra två hoppade in.
Då gjorde Häcken en stark start, sedan tog Rosengård över – och vann till slut hur säkert som helst.
I dag såg det helt annorlunda ut. Eller. Även om det var väldigt andra förutsättningar mellan lagen såg den första halvleken ut ungefär som senast.
Häcken startade bäst och kontrollerade matchen. Rosengård hade svårt att ta sig över mittlinjen Efter 13 minuter var det heta diskussioner på planen mellan Emma Berglund, Caroline Seger och ytterligare några Rosengårdsspelare.
Efter den där diskussionen fick Rosengård bättre defensiv kontroll. Och Stefanie Sanders började suga in lite bollar, vilket gjorde att Malmölaget började få innehav även på offensiv planhalva. Seger, Berglund och de andra Rosengårdsspelarna fick även hjälp av planen, som blev allt mer svårhanterad för varje regndroppe som föll. Och det handlade om många droppar.
I paus hade lagen haft varsin boll i stolpen, och det kändes vidöppet.
Efter paus var det bara Häcken – och en massa vatten – på planen. Hemmalaget löste gåtan om hur man hanterar en vattensjuk plan, och till slut hade jag 7–1 i klara målchanser i Göteborgsfavör.
Slutresultatet 2–0 var således helt i sin ordning. Och för Rosengårds skull hoppas jag att tränare Renee Slegers menade nästa match när hon sa att Larsson och Cankovic snart skall vara tillbaka i spel.
Det var ju nämligen otrolig skillnad mellan det Rosengård jag såg före OS och det jag såg i dag. Otrolig. Det var jätteskillnad i den offensiva spetsen. Men framför allt skulle jag säga att det är i de bakre leden som Malmöklubben tappat.
Teagan Micah är långt ifrån lika stabil och säker som Stephanie Labbé. Micah var i och för sig chanslös på de båda målen, men jag tyckte inte att hon spred den känsla av säkerhet som en backlinje behöver känna för att kunna prestera på topp.
Även i backlinjen har stabiliteten minskat. Högerbacken Bianca Schmidt känns väldigt långt ifrån den nivå hon en gång har haft. Ändå var det till vänster som Rosengård var som mest sårbart. Gudrun Arnardottir visade tidig osäkerhet i matchen mot Stina Blackstenius genom att falla och ta rejält djup, och på så sätt ställa sina kollegor i backlinjen.
När Arnardottir senare vågade hålla linjen var anfall på ytan bakom henne Häckens bästa taktik. Isländskan var också olycklig vid båda Häckens mål. Jag lyssnade på henne efter matchen, och då ansåg hon att hon skulle ha haft frispark vid det första målet.
Jag har kollat igenom situationen i efterhand, och har inte sett något som styrker det isländskan säger. Nu har jag i och för sig inte tillgång till några bilder som visar hela sekvensen med Blackstenius och Arnardottir. Men från det jag har sett ser jag inget som skulle berättiga till Rosengårdsfrispark.
Och om vi vänder på det, alltså om Arnardottir varit i ryggen på Blackstenius, och det hade blivit straff – då hade sannolikt Arnardottir varit fly förbannad.
Utanför Arnardottir, på vänsterbacken, spelade Katrine Veje. Hon blev rejält uppsnurrad av Johanna Rytting Kaneryd vid 2–0-målet. Där såg man att Veje är omskolad forward, och att hon fortsatt är bättre i offensivt straffområde än i eget.
Fanns det då inte något positivt hos Rosengård? Jo, Caroline Seger var lysande på centralt mittfält. Och så gillade jag inhopparen Bea Sprung. 16-åringen kom in med både respektlöshet och stor arbetsvilja. Det skall bli väldigt spännande att se hennes utveckling.
I nuläget känns det faktiskt som att Häcken har ett bra läge. I fjol tappade Rosengård kommandot i damallsvenskan på fem matcher från och med den 27 september till och med den 17 oktober. På de fem matcherna tog man bara sex poäng.
Nu är vi inne i samma period. Rosengård kryssade mot Kristianstad den 26 september och föll i dag mot Häcken. Som tur är för Malmöklubben har man bara två matcher kvar under oktober, Linköping och Piteå. Häcken skall spela fem matcher till i oktober, nästa på tisdag mot Lyon.
Utöver toppmötet hade vi även ett bottenmöte i dag. Där vann AIK med 1–0 mot Växjö efter att Jenny Danielsson skickat upp segerbollen i krysset. Därmed kan AIK börja planera för damallsvenskan 2022. Däremot har småländskorna numera bara teoretiska chanser att hålla sig kvar. Med fyra matcher kvar att spela är man tio poäng bakom Piteå och elva bakom AIK. Det är redan sagt, men får sägas en gång till: Växjö spelar i elitettan nästa år.
Men Småland kan ändå få ett lag i damallsvenskan. I dag vann Umeå mot Uppsala samtidigt som Kalmar och BP tog varsin trepoängare. Med fem omgångar kvar har Kalmar nu fyra poäng ner till fyran Uppsala – ett bra utgångsläge.
Umeå har förstås ett ännu bättre läge. Man har tolv poäng och 29 mål ner till Uppsala. Inom två veckor kommer UIK att kunna fira damallsvensk comeback. Noterbart i dag för övrigt att Umeå kom i underläge i minut 80. Men junioren Lisa Björk kvitterade två minuter senare, och veteranen Lisa Dahlkvist avgjorde på övertid.
Tillbaka till damallsvenskan. Där vann Vittsjö i dag med hela 3–0 mot Linköping. Medan Vittsjö avancerade till femteplatsen fortsätter LFC att sjunka som ett sänke. Man är nu bara en poäng före det Kif Örebro som i dag stod för en stark återkomst. Man var under med 2–0 i paus borta mot Kristianstad, men kom tillbaka och Jenna Hellstrom kvitterade till 2–2 i 93:e.
KDFF:s poängförlust ger ett bra utgångsläge för Eskilstuna och Hammarby inför deras söndagsmatcher.
En blogg om internationell damfotboll 
En härlig match, trots dyngsurt väder. Fighting spirit och riktigt bra spel emellanåt, framför allt från Häcken. Bägge målen var en illustration av att Häcken ville mest. Särskilt unnar man Johanna Rytting Kaneryd att få avgöra en sådan här match, med tanke på hur hon har slitit i år, utan belöning i form av landslagsplats.
Jag led lite av spelkvaliteten under den första halvlekens sista 25 minuter. Men Häcken lyfte matchkvaliteten rejält efter paus.
Kul att se hur fint Häcken anpassade sig till de blötta underlaget. Alltid en utmaning med annorlunda förhållanden och en utmaning som man ska klara av.
LFC:s självförtroende är verkligen kört i botten, det blev om möjligt ännu tydligare här än i tidigare matcher. Just innan Vittsjös 1-0 mål så missar man vad som i praktiken var ett öppet mål och senare i matchen så missades det flera kanonlägen som bara ska vara mål.
Samtidigt gör Vittsjö det bra. De hade läst sönder LFC och gick på tidiga avslut långt utifrån, något som förstås är effektivt mot en motståndare där mittfältare och försvarare faller istället för att pressa bollhållaren och där målvakten vill vara långt ut och delta i spelet.
Håller med.
Kanu är/var den enda som producerar en målchans men tyvärr verkar även hennes självförtroende en aning sargat.
Det tog en dryg minut innan tränare Jeglertz var igång med sitt gapande och skrikande på spelarna. Ser ut som de krymper ihop, inte vågar misslyckas, allt blir bara jobbigt. Och det låter förskräckligt!
Tror inte att LFC har råd att behålla Kanu.
Hur blir det med den åldrande backlinjen?
Förresten, vem scoutar spelare i LFC?
Är det någon värvning du är missnöjd med…?
If Cankovic had played, Rosengard would have won☝
De hade i alla fall haft betydligt mycket större chans.
Finns det någon information om någon kanal/tidning köpt rättigheterna till damernas CL?
Det ser ut som ChL-matcherna sänds här. Oklart om det kostar eller är gratis. https://www.dazn.com/en-SE/sport/Sport:289u5typ3vp4ifwh5thalohmq
Info finns i nästa inlägg.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/RrOwRJ/forhandlingarna-med-hackens-stjarnor-har-last-sig
Lite amatörmässigt att skriva för korta avtal… Speldatumen lär vara kända sedan tidigare. Gissar att Zigiotti och Kullberg drar till Juventus. Frågan är vart Blackstenius tar vägen.
Gissningsvis kommer Häcken öppna plånboken rejält för att ersätta dem till nästa säsong. Dels rent affärsmässigt med tanke på CL pengar och Gothia Cup pengarna kan lika gärna satsas på dam som herr.
Nja. Kontrakten skrevs ju redan inför säsongen 2020, och då var det ingen som visste att Champions League skulle hålla på till den 15 december i år. Fram till och med 2019 tog UWCL paus i november och december.
Men visst kan man ha synpunkter på att klubbarna inte skrevs helårskontrakt tidigare.
Nu vet jag inte exakt vilka datum avtalen skrevs men i denna pressrealease från 4/12-19 så klargörs att gruppspelet ska pågå till December. I vilket fall som helst har man haft lång tid på sig att åtgärda detta
https://www.uefa.com/womenschampionsleague/news/0258-0e222dadd45e-11c2e2ca042a-1000–group-stage-how-the-new-format-will-work/?iv=true
Med bakgrund från både Frasse och bloggen så står det helt klart att det är klubben som har brustit i den här frågan. Det har varit klart sedan övertagande från Kopparberg vilka problem som fanns med en snål förening som inte ville skriva helårskontrakt. Nu upprepas det med Häcken i huvudrollen. Det kan väl knappast vara spelarnas fel att klubben har brister i sitt sätt att hantera kontrakten.
Häcken har väl också en tvist med Filippa Angeldahl som lämnade i vredesmod och anmälde klubben till Svenska fotbollsförbundet för kontraktsbrott.
Om jag läser Svenska fotbollsförbundets tävlingsbestämmelser rätt så får detta också konsekvenser för landslaget. I § 5 står det ”Endast spelare som är medlem i en förening … är behörig att delta i landslaget.” Alla tre nu aktuella spelare är aktuella för landslaget där särskilt Stina Blackstenius har visat sig vara en pålitlig målgörare. Under november så är det matcher mot dels Finland 25/11 och dels Slovakien 30/11 som är aktuella för spel i kvalet till VM.
Vägrar Häcken att gå spelarna till mötes och skriva på ett kontrakt där alla parter är överens så får det inte bara konsekvenser för klubbens spel i Champions League utan även för Sveriges landslag. Så det är mycket av Sveriges anseende som klubben riskerar.
Enligt artikeln i Aftonbladet är det spelarna som inte vill skriva på året ut.
Och medlemskapet i föreningen är inte bundet till kontrakt. Jag är medlem i flera föreningar utan att ha några skrivna kontrakt med dem.
Det troliga är att alla tre kontrakten var skrivna innan Uefa presenterade det nya upplägget för Champions League. Klart är att Zigiotti och Kullberg hade skrivit sina kontrakt innan. Förlängningen med Zigiotti presenterades den 17 september 2019 och Emma Kullberg presenterades som nyförvärv den 1 november 2019.
Blackstenius är frågetecknet, hon blev ju som bekant inte klar förrän efter skiljenämnd i april 2020. Men enligt GP var alla parter överens redan den 12 november 2019 – och det enda som saknades av LFC:s underskrift, så det troliga är att även det personliga kontraktet var påskrivet och klart innan Champions League gjordes om.
https://www.goteborgfc.se/nyheter/zaeta-och-pallo-foerlaenger-med-kgfc/
https://www.goteborgfc.se/nyheter/emma-kullberg-klar-foer-kgfc/
https://www.gp.se/sport/fotboll/h%C3%A4r-%C3%A4r-alla-turer-bakom-storstj%C3%A4rnans-flytt-till-gfc-1.26771538
Poängen är att Häcken nu försöker lägga skulden på spelarna för att de inte ställer upp på ett (dåligt?) kontrakt. I sista stund kommer detta till media med udden riktad mot spelarna trots att föreningen haft hela året på sig att komma till en överenskommelse. Men viljan verkar inte finnas som väl troligen Filippa Angeldahl konstaterade och försvann från laget efter sina två mål mot Vålerenga. Samma kunde de nu aktuella tre spelarna också ha gjort men de stannade solidariskt kvar. Tacken för det är att de nu får höra att de sviker föreningen som de har spelat fram till stora framgångar.
Det kan aldrig vara spelarnas fel att denna situation har uppstått. Ansvaret ligger helt på föreningens sida. Om det sedan blir så att de måste byta förening till Hisingens korpklubb för att få vara med i landslaget så kan det kanske vara värt att få en den föreningen i landslagets statistik.
Jo, Kopparbergs Göteborg agerade klantigt, vilket har blivit kostsamt för Häcken.
Jag har ingen aning om hur snacket kring övergångar gick i somras. Men ingen av de fyra spelarna kunde lämna hursomhelst. Det krävdes ju att någon klubb köpte loss dem. Precis som City köpte Angeldahl.
Men den biten du skriver om landslaget är bara löjlig. Det går alldeles utmärkt att spela mästerskap utan att ha kontrakt med någon klubb. I det utdraget du visade står det att det räcker att vara medlem i en förening för att få spela i landslaget, och medlemsskap löser man årsvis. Alltså behöver inte spelarna ha kontrakt med någon klubb för att få spela i landslaget. De kan lugnt spela i landslagets novemberfönster oavsett om de förlängt med Häcken, skrivit på för en annan klubb eller tagit semester.
any idea since when häcken was trying to negotate prolongation of their contracts? significantly before it became clear that häcken would actually reach the group stage? or was häcken, as I suspect based on experience from previous years, trying to save money by waiting out whether the players would actually be needed into december? after all, the players are employees of the club with employees rights (to planability, sufficient rest, etc.).
”Vi har många bra spelare i laget, men vi spelar inte som ett lag”. Ungefär så menade den nederländska stjärnan Manon Melis om sitt Linköpings FC under den tuffa vårsäsongen 2012. Det var en period så laget hade verklig bottenkänning och snacket gick om ett LFC ”off Damallsvenskan” 2013. Dessbättre vände vindarna (som det sjungs i schlagersammanhang), Melis plus lagkamrater spottade upp sig tillräckligt bra under hösten för att nå tredjeplatsen i DA, visserligen en missräkning då man siktade på minst silverplats. Melis gjorde f.ö. 16 mål inalles Det är gott att minnas tidigare ”fiaskosäsonger” med relativt lyckligt slut just när LFC-ballongen dalar så sakteliga med uppenbar s.k. pyspunka. Om sedan orsakerna till eländet är vacklande självförtroende eller dålig kommunikation mellan lagledningen och truppen, ja, säg det…
Att Rosengård och Häcken skulle slåss om SM-guldet är ingen sensation. Däremot är det smått sensationellt att Eskilstuna United lyckats krångla sig upp till tredjeplatsen. United och inte minst tränare Karlsson har fått kritik från flera i detta kommentatorsfält, men nu verkar de tystnat av någon anledning. Samtidigt kan de kanske återkomma eftersom nya huvudtränaren tänkt fortsätta på inslagen väg. Om tredjeplatsen håller blir det väl ”Munkens revansch” på belackarna. Visserligen kommer United troligen att inte nå gruppspelet i WCL. Rosengårds sorti är en värdemätare på det nålsögat.
Eskilstunas lyft är ju på alla sätt en sensation. Efter åtta omgångar hade laget sju poäng, och inget i spelet antydde att man stod inför en vändning. Sedan dess har man tappat flera bärande spelare. Ändå har man tagit 25 poäng på de tio senaste omgångarna, vilket är lika många som Häcken och två fler än Rosengård.
När Eskilstunas tränare meddelade att han skulle lämna klubben så blev spelarna antagligen väldigt glada. En trupp som går till träningen med ett leende är en bra trupp som sedan presterar och vinner matcher. Kunnande finns i United så det räcker.
Visst, Mia Jalkereud har betytt jättemycket men nu är Eskilstuna ett LAG med självförtroende.
Det är inte mycket svårare än så.
Vårsäsongen var inget annat än en katastrof! Uselt spel, bara långa bollar och taffligt försvar. Emma Holmgren räddade väl tio ”givna” mål.
Förra säsongen var en total katastrof. United, med 8-10 landslagsspelare, klarade sig kvar tack vare bättre målskillnad.
Inledningen på 2019 var också bedrövlig med 5 poäng på sju matcher. Efter påtryckningar gav tränare Karlsson till slut med sig, plockade in två spelare som suttit på bänken under våren som nu fick spela från start på sina rätta platser.
Resultatet: 15 10-3-2 33 p. Höstens bästa lag som gav en fjärdeplats.
Kalla det gärna ”Munkens Revansch” men detta är LAGETS REVANSCH!