Efter att det nu öppna VM-kvalfönstret stängt skall Hammarby och Häcken mötas i den historiskt första Europa Cupfinalen. Och precis som alla tidigare gånger när svenska lag vunnit europeiska cupturneringar kommer finalen att avgöras i dubbelmöten.
Jag har sett flera som varit upprörda över det upplägget. Både tränare, spelare och nu senast även poddande experter.
Jag skall erkänna att jag också hajade till när jag först såg att det var dubbelmöte i finalen. Men ju mer jag tänkt på det, desto mer övertygad har jag blivit om att det faktiskt är ett smart drag från Uefa.
Vi som är så gamla att vi minns svenska turneringssegrar i Europa vet ju att såväl IFK Göteborgs båda Uefa-cupviktorior (1982 och 1987) som Umeå IK:s två Champions Leaguesegrar (2003 och 2004) kom efter finaler som avgjordes i just dubbelmöten. För Blåvitt var det Hamburg SV och Dundee United som stod för motståndet medan UIK besegrade Fortuna Hjørring och FFC Frankfurt.
Jag vet inte någon som har ansett att de fyra titlarna skulle vara mindre värda för att finalerna spelades över två matcher. Sportsligt tycker jag nästan tvärtom, alltså att det är mer värt att vinna över två matcher än i en.
Det innebär inte att jag har något emot upplägget med en final på neutral plan. Det finns många fördelar med det. Men, och det är ett MEN med stora bokstäver: För att det skall vara kul krävs det välfyllda läktare.
Och var i Europa säljer man in en final mellan Hammarby och Häcken? Eller Eintracht Frankfurt och Sparta Prag?
Jag skulle säga att de orter som bäst besvarar frågan i rubriken är Stockholm och Göteborg. Och Uefa har ju därför lagt finalerna i just Sveriges två största städer.
Jag är rädd att om det skulle ha blivit en rätt tragisk historia om vårt europeiska fotbollförbund i stället gått på upplägget med en final. För det hade krävts rätt mycket av arrangören för att locka publik till en match mellan två relativt okända lag utan minsta lokala anknytning.
Jag vet att det på flera sätt är en haltande jämförelse. Men klockan 13.00 på tisdag spelar Italiens och Nederländernas F19-landslag EM-kval på Borås Arena. Det är två av de bästa juniorlandslagen i Europa. Ja, det nederländska 08-landslaget spelade ju till och med VM-final i fjol, så man kan säga att det vi har en juniormatch av världsklass i Borås på tisdag.
Min plan är att gå dit. Jag får säkert sällskap på läktarna av lite förbundsfolk samt ett gäng tillresta föräldrar från de båda lagen. Men så många fler lär det inte bli. För utan äkta engagemang är det otroligt svårt att sälja in högkvalitativa idrottsevenemang. Det krävs nästan att det är yttersta världsklass.
En Europa Cup-final på neutral plan hade sannolikt lockat några hundra Bajen- och Häckensupportrar samt en handfull lokala åskådare. Det hade varit en framgång med en publiksiffra på över 1000 personer.
Nu får de båda lagen själva chansen att sälja in varsin hemmamatch. Finalerna arrangeras av de som brinner mest för matcherna, och de kommer att spelas på de orter där dubbelmötet är som hetast. Jag tycker att det är ett utmärkt upplägg. Och jag ser verkligen fram emot godbitarna.
Men först skall jag njuta av både damernas VM-kval och F19/07-landslagets avgörande EM-kval.
Fullständigt obegripligt att någon skulle vilja ha en enda final mellan Hammarby och Häcken i, säg, Portugal eller Österrike.
Håller med dig om de tidigare titlarna, Johan. Vi som är tillräckligt gamla minns Tord Holmgrens 1-0 på Ullevi och sedan krossen på Volksparksstadion, 3-0. Det är faktiskt två av de fotbollsmatcher jag minns allra bäst, genom tiderna.
Bra att det är någon som lyfter fördelen med att båda finalisterna i Europacup får hemmamatch och chans till att dra hemmapublik. Har inte hört någon annan som gjort det.
Det var väl nån av fotbollspoddarna som föreslog att alternativet hade varit Häcken-Hammarby på neutral mark – tex. på Parken i Norrköping, skulle den matchen dragit mycket publik?
Eller om Sparta hade gått till final – Häcken-Sparta Prag möts på någon arena i Berlin eller Köpenhamn. Tveksamt hur publiktrycket hade varit.
Även jag skrev tidigare att jag inte förstod t.e. Elena Sadikus upprördhet över att det är två finaler och inte en final på neutral plan. Tänk om det fanns endast en final i Valencia eller Aten och tänk hur många hade sett den och hur få fans hade haft råd att åka dit i dessa kärva ekonomiska tider?