I går skrev jag att topplagen mest har imponerat genom att vinna sina matcher, men att det varken har slagit gnistor om Häcken eller Hammarby. I dag gav Bajen svar på tal genom en imponerande stark 4–0-seger borta mot IFK Norrköping.

Bajens startelva i den damallsvenska omstarten var intressant på många sätt med tanke på de förändringar i truppen som skett under sommarfönstret. På sin hemsida satte Bajen upp det så här: Cajsa Andersson – Stina Lennartsson, Alice Carlsson, Emilie Bragstad, Gudrún Arnardóttir, Mathilde Janzen – Elin Sørum, Vilma Koivisto, Inès Lorenius, Fanny Peterson – Mari Nyhagen.

Noterbart var att junioren Lorenius startade. Hon ingår ju inte i A-truppen ännu, och hade inte sitt namn på tröjan. Men hon var väldigt bra och lär snart skriva under sitt första proffskontrakt. Noterbart också att Cajsa Andersson fick göra sin andra damallsvenska match för Hammarby. Emma Holmgren verkar vara en bit från spel. För på bänken satt F19-målvakten Alice Olsson. Andersson gjorde för övrigt ett par fina räddningar och kom ifrån Idrottsparken med en nolla. Hon har fortfarande inte släppt något damallsvenskt mål i Bajendressen.

Tittar vi på hur det såg ut i praktiken så anföll Bajen i ett 3–2–4–1 där Sørum och Koivisto tog hand om de defensiva mittfältsrollerna och Nyhagen var nia. Norskan förpassade alltså Svea Rehnberg till bänken.

Stockholmarna stod alltså för en riktigt imponerande insats. Man hjälptes förstås av att man fick hål på hemmalaget redan i sjätte minuten. Målet var en gåva från Sofia Hjern, som var ute och hängde tvätt på en hörna. Efter hemmamålvaktens grova miss damp bollen ner framför Gudrun Arnardottir, som utan problem kunde trycka in höstens första damallsvenska fullträff.

Efter det kunde Hammarby slappna av och spela ut. Topplaget var verkligen överlägset mot ett frustrerat Norrköping. Östgötarna körde ett klassiskt 4–4–2 med mittfältsdiamant och med Emma Engström och Beatrice Persson som forwardspar. Den sistnämnda hade hemmalagets första avslut i 18:e minuten. Hon tvingades Cajsa Andersson till en fin räddning. Men Persson från Östadkulle hade nog behövt få den bollen förbi Bajenkeepern.

För cirka fyra minuter senare var det 0–2. Fanny Peterson skickade från nära håll snyggt in bollen via ribban ovanför en chanslös Hjern.

Målet kom efter att Norrköping blivit väldigt passivt i sitt låga försvarsspel. Bajen kunde först ostört spela förbi förstapressen, upp till Peterson. Sedan tog man sig lika smärtfritt runt på högerkanten. Inspelet stoppade Josefin Harrysson, men hon gjorde det inte bättre än att det blev ett perfekt upplägg för Peterson.

Känslan är att Peking inte är det minsta bekvämt med att spela ett lågt försvarsspel. För även 0–3 var en gåva till gästerna. Det kom i andrafas efter en hörna. Julia Karlernäs missade helt sin rensning, och då kunde Mathilde Janzen ge Inez Lorenius öppet skottläge från straffpunkten. Det missade inte 18-åringen. Med sin fina vänsterfot satte hon säkert bollen i burgaveln.

Redan där var matchen avgjord. Den andra halvleken spelade Bajen tryggt av. Man gjorde även 4–0 på straff. Och man kunde låta flera unga talanger få visa upp sig. Segern var lagets största den här säsongen. Att den kom efter en period där många av oss har förvånats över uteblivna värvningar gladde garanterat lagledningen.

För Norrköping var det däremot en högst ovälkommen käftsmäll. Inför avspark hade man inte släppt in fler än två mål i någon seriematch. Nu inledde man hösten med att släppa fyra. Och försvarsspelet såg alltså stundtals riktigt virrigt ut.

För Peking gäller det att slicka såren snabbt. För på lördag väntar en riktig måstematch borta mot tabelljumbon IK Uppsala.

Det spelades ju bara en damallsvensk match idag. Egentligen skulle ju omstarten vara nästa helg. Men de båda lag som skall kvala mot Champions League, alltså Hammarby och Malmö FF, har fått bryta ut sina matcher ur den 13:e omgången och spela dem redan nu. Malmös är i Vittsjö på måndag.

Däremot har vi haft full omgång i elitettan under lördagen. Det har varit regn och blåst i mitt semesterparadis, så jag ägnade tre timmar åt att kika på matcher från vår näst högsta serie. Först kollade jag in Elfsborg–Umeå. Västerbottningarna nämndes som ett tänkbart topplag inför seriestart. Själv tippade jag dem på femte plats.

Men våren har varit tung för UIK, och dagens match var sannolikt deras absolut sista chans att haka på topplagen. Men det var aldrig nära. Man kan förstås spekulera i vart matchen hade tagit vägen om inte Emma Becker gjort ett anmärkningsvärt självmål till 1–0 för Elfsborg.

Men boråsarna var ändå hela tiden minst en klass bättre. När Stina Jensen gjorde 3–0 hade inte gästerna haft en enda riktig målchans. Det blev lite nerv i matchen under några minuter efter att UIK lyckades reducera till 3–1.

Men som sagt, Umeå kan nog glömma toppstriden. För Elfsborg blir det däremot en spännande höst. Laget var aldrig riktigt illa ute, utan vann med 4–1 och befäste sin placering ovanför det damallsvenska strecket. Någon timme efter slutsignalen stod det för övrigt klart att man har serieledningen efter den elfte omgången.

På slutet av matchen på Borås Arena bytte jag match, och började kolla in den på Vapenvallen i Huskvarna. Där regnade det in mål. I sista omgången innan uppehållet skrällde HFF till sig en poäng mot Elfsborg. Nu var man nära att vinna mot IFK Göteborg.

Det var nämligen hemmaledning med 4–3 efter 90 minuter. Men Blåvitt fick till slut med sig en poäng efter att Valentina Metaj kvitterat med en läcker yttersida i andra övertidsminuten.

Husqvarna har alltså visat att man har kvalitet att ta poäng mot topplagen på hemmaplan. Jag vet inte om underlaget har en roll här. Klart är att både Elfsborg och Blåvitt har haft det jobbigt på gräs så här långt. Boråsarna har spelat två gräsmatcher. Man vann med ett nödrop med 1–0 i Alingsås, och fick alltså 1–1 på Vapenvallen. Vad jag kan se har Blåvitt spelat tre gräsmatcher. Det blev klar seger på Jernvallen i Sandviken, men kryss både på Mjörnvallen och i Huskvarna.

Även sommarens serieledare Linköping spelade på gräs i dag – och tappade poäng. Man gjorde det på alltid blåsiga Vapenvallen i Trelleborg. Jag kikade lite på den första halvleken. Det blev inte jättekoncentrerat för jag stördes av ett sjödrama utanför fönstret på mitt semesterboende. En segelbåt verkade ha trasigt segel, och fick bogseras av Sjöräddningen.

På tv-skärmen noterade jag att Linköping kom till spel utan storstjärnan Jonna Andersson. Jag läste i Corren att hon sparades av säkerhetsskäl i förra veckans träningsmatch. Det känns väl lite oroande för LFC att hon saknades helt i dagens match.

Den halvlek jag såg startade Trelleborg piggast. Men sedan tog Linköping över, och topplaget borde ha gjort ett par mål före pausen. Istället blev det hemmalaget Ronja Karlsson Törnborg som gjorde halvlekens enda mål.

Hon gjorde det i slutminuten på ett mäktigt sätt. Anfallaren fick bollen vid egen straffområdeslinje, och drev sedan över hela planen. Cirka 80 meter längre fram hade hon hållit undan för alla motståndare, rundat målvakt Julia Cavander och slagit in bollen i målet.

Jag har inte sett alla mål i elitettan den här säsongen. Men jag har svårt att se att det har gjorts någon bättre prestation. Fastighetsmäklaren Ronja Karlsson Törnborg är alltså spelaren att slå i kampen om Årets mål i elitettan 2026.

Karlsson Törnborg är ju för övrigt från Linköping, och har tidigare spelat för LFC. I slutet av den andra halvleken fick hon se sin gamla klubb kvittera på straff. Det var en straff av den kategori som man kan få ibland, men inte kan räkna med. Alltså korrekt dömd, men inte självklar.

Östgötarna fick alltså med sig en viktig poäng. Serieledningen tappade man däremot. Nu leder Elfsborg på bättre målskillnad. Men det är fortsatt väldigt tätt i toppen. Nu skiljer det bara tre poäng mellan ettan och fyran. Det topplag som inte är nämnt är Kif Örebro. De var i Uppsala, och kämpade till sig en 2–1-seger mot Gusk. Det var lagets sjätte raka seger. Och nu är man uppe på tredjeplatsen, två poäng bakom Elfsborg och LFC, och en före Blåvitt.

Det kommer garanterat att vara anledning att återkomma till den här fyrkampen framöver, och det kan även bli läge att dyka djupare in i topplagens gräsliga facit på naturligt gräs.

Men det spelades också viktiga matcher i botten. Framför allt var det en blytung sexpoängsmatch på Jernvallen. Där var Sandviken ytterst nära att ta sin första trepoängare för säsongen. Men trots 3–1-ledning efter 85 minuter fick man nöja sig med kryss. Det drog in en mindre storm över Gästrikland där i slutet av matchen. Och det kom inte bara nederbörd från himlen, det regnade även in två mål från gästande Alingsås.

Det var blytungt för Sandviken, som verkligen hade behövt en trepoängare. Men det hade även Alingsås. För trots poängen ligger västgötarna kvar under nedflyttningsstrecket. Och en av de möjliga räddningsplankorna stod för en fin vändning. I Mölndal visade nämligen Olivia Alcaide direkt varför hon är sommarens supervärvning i elitettan.

28-åringen gjorde alla tre målen när Jitex vände underläge till 3–2-seger mot Örebro SK. Därmed fick Jitex lite andrum i botten. Man har nu tre poäng ner till både Gusk och Alingsås.

Slutligen tog Häcken sin första poäng för säsongen via 1–1 borta mot Enskede. Noterbart från den matchen var att Nathalie Staaf inte fanns med i Göteborgslagets trupp. Innebär det att hon är tänkt att få en större roll i A-laget?