Pressat Peking tappade i slutminuten

I damallsvenskan återstår det fyra matcher innan det blir landslagsuppehåll. Det handlar om tre derbyn och ett möte mellan absoluta toppen och botten. Alla fyra matcherna spelas under söndagen.

I dag har det spelats ett par viktiga matcher på tabellens undre halva. En nick i 90:e minuten från Cecilia Edlund räddade Piteå från att bli akut indraget i nedflyttningsstriden. Målet betydde 1–1 hemma mot IFK Norrköping, och att norrbottningarna fortsatt har sju poäng ner till östgötarna.

Vid seger hade Peking klättrat upp på kvalplatsen. Men Edlunds mål gör att man är kvar som nästjumbo. Östgötarna är dock numera bara en poäng bakom Växjö, som föll med 2–0 inför 167 åskådare hemma mot Kristianstad. Båda målen kom under ordinarie tids sista tio minuter.

I de fem återstående omgångarna har IFK Norrköping kvar att möta både jumbon Uppsala och nämnda Växjö. Peking har alltså på många sätt kontraktet i egna händer.

Men jag tycker att det kommer en del anmärkningsvärda signaler från Norrköping. Inte nog med att laget verkar ha börjat med stängda träningar och silencio stampa, det verkar bli klart lägre budget framöver.

Jag har inte läst allt som skrivits i Norrköpings Tidningar. Men jag har förstått att IFK kommer att köra stängda träningar ett par dagar innan match under resten av säsongen. Och att det har inneburit att alla veckans träningar varit stängda. Och som jag förstått det har man även gjort spelarna otillgängliga för media under slutet av veckan. Jag är ju en del av media, och min uppfattning i frågan är förstås påverkad av det.

Men jag har svårt att se att den typen av åtgärder minskar trycket på spelarna. Tvärtom tycker jag att sånt signalerar panik, och bara skapar ytterligare press. Jag tror att ett lag mår bäst av att jobba som vanligt i så stor utsträckning som möjligt – även inför avgörande matcher. Alltså att inte överdramatisera och förändra saker för mycket. För spelarna är liksom ändå medvetna om vad som står på spel.

Pekings trupp verkar alltså inte ha uttalat sig inför söndagens viktiga match. Det har däremot klubbens ordförande Martin Gyllix. Under torsdagens medlemsmöte sa han att det skulle bli minskad budget för damlaget framöver.

Ordföranden presenterade siffror som visade att damlaget i snitt har gått back med nio miljoner kronor per år sedan man gick upp i damallsvenskan. Till Norrköpings Tidningar säger Gyllix att:

”Vi behöver landa på en kostnad som vi mäktar med”

Vad det rent konkret innebär i pengar kan inte ordföranden säga, men han är tydlig med att det blir minskad budget nästa år, oavsett vilken division damlaget spelar i.

Under söndagen avslutas alltså den 21:a omgången av damallsvenskan med två Stockholmsderbyn (Djurgården–AIK och Hammarby–BP), ett Malmöderby och matchen Häcken–Uppsala. Det skulle kunna bli så att matchen Malmö FF–Rosengård samlar typ dubbelt så många åskådare som de andra tre matcherna ihop. I onsdags var MFF:s officiella publiksiffra mot St Pölten svaga 458 personer. Då meddelades dock att man hade sålt över 7000 biljetter till derbyt. Kul.

I elitettan spelades det också ett viktigt bottenmöte under lördagen. 87 åskådare var på plats på Studenternas när Enskede vann med 2–1 mot Gusk. Nykomlingens seger gör att man får lite andrum i botten. Avståndet ner till Gusk på nedflyttning växte nämligen till fem poäng.

Nu ser det återigen ut som att det står mellan Gusk och Alingsås om vilket lag som ska följa med Sandviken och Häcken U ner i division ett.

Under fredagskvällen föll Linköping borta mot Jitex. Det gör att lördagens segrar för Elfsborg och Kif Örebro innebär att de båda topplagen nu har sex respektive fem poäng ner till fyran Linköping. Under söndagen kan IFK Göteborg haka på i toppen, och de vinner hemma mot Alingsås.

Noterbart från matchen Jitex–Linköping var att LFC fick ett grovt rött kort. Jag uppmärksammade för ett tag sedan hur domare Tobias Haane struntade i att visa rött kort för en hårdragning från en Elfsborgsspelare. Nu verkar det som att han har lärt sig. Det gick inte att se förseelsen på tv, men det kändes väl som att det var en hårdragning som fick just Haane att ta fram det röda ur bakfickan.

Kollar vi internationellt blev Julia Zigiotti matchhjälte för Manchester United i dag. Hon gjorde matchens enda mål när Liverpool besegrades.

Och i amerikanska NWSL tog Mak Linds North Carolina Courage en blytung trepoängare i natt. Man vann med 1–0 mot Seattle, vilket innebär att Courage är uppe på slutspelsplats, medan Seattle föll ner till niondeplatsen – alltså just utanför de åtta som får göra upp om mästerskapet. Tre omgångar återstår för de båda lagen. Fyra för många av de andra.

12 tankar på “Pressat Peking tappade i slutminuten”

  1. Peking skulle dragit i handbromsen 2022 eller 2023 förmodligen. Bristande Intern Styrning och Kontroll (ISK) ledde till en förlust i bokslutet 2024 på 43,8 milj. kr. och för 2025 blev förlusten 23 milj. kr. 67 milj. på 24 månader är enorma siffror och 2026 har givits en budget med stor förlust igen (pekar på minus 15 milj. just nu enligt styrelsen).
    Man har i (för) hög utsträckning litat till transfernettot och plötsligt fanns det inte där längre. Samtidigt ramlade herr ner i Superettan och de centrala intäkterna minskade kraftigt (över 20 milj.). Nu pratar klubben om att få ordning på ekonomin genom att framgent ha ett årligt minus på driften före transfernetto på max 10 milj. kr. För att komma dit måste kostnaderna (personalkostnaderna) minska och inkomsterna öka (genom allsvenskt spel för herrarna).
    Det här drabbar all verksamheten i klubben, även damerna givetvis. Deras lönekostnader måste också minska. Moderklubben (fotbollsverksamheten) visade i bokslutet 2025 en kassa på bara nio milj. kr och ett eget kapital på 26 milj. Koncernen hade 68 milj. i eget kapital men Norrköpings problem är att en stor del är bunden i byggnader kring Parken. Den akuta likviditetskrisen 2025 löste styrelsen genom utökad kredit hos banken och internlån från klubbens egna bolag. Ca. 30 milj. i ökad likviditet säkrades.
    IFK Norrköping är ett bra exempel på att det går att vända en tråkig utveckling. Om man tar ansvar för ISKen. Men klubben ömsar skinn just nu och är på väg in i en betydligt mindre kostym. Så en stor satsning mot toppen av herr- eller damallsvenskan lär dröja.

    • Jag tror att fler damlag kommer att få erfara detta. Så länge som herr går bra och kan sälja spelare för galna siffror är allt bra. Men vid degradering av herr, eller uteblivna transferintäkter blir verksamheten genomlyst på ett annat sätt och dam-satsningar riskerar hamna i skottgluggen.

      Häcken har köpt sig tid genom att vinna Damallsvenskan, och fortsatt vara i toppen trots rekordförsäljningar.

      Jag tror att MFF börjar närma sig handbromsen, och att IFK Göteborg är helt beroende på om Herr går bra för fortsatt satsning. Det känns lugnare i Stockholm (kanske för att jag inte är tillräckligt insatt?).

      Och i Växjö vaskar Öster ett år i div 4 med ett lag som hade kunnat spela i Elitettan: 20 segrar och 198-0 i målskillnad. Fullständigt bortkastade resurser när Växjö DFF riskerar att åka ur Damallsvenskan. Varför inte istället gå samman för att stärka damfotbollen i staden?

        • Bra poäng – Häcken stirrar sig inte blinda på sista raden utan hanterar nog transferintäkter separat. Sen blir siffrorna mer tydliga eftersom Damallsvenska Häcken FF redovisas separat.

          På tema bortslösade resurser går IK Sirius upp i div 1 när man spelat i div 2 med Damallsvensk rutin. Inte långt borta att tro att IK Sirius kunnat stå upp bättre än IN Uppsala som det varit nu under andra halvan. Slår man ihop verksamheterna får man ett mycket bättre utgångsläge när Uppsala ligger ljusår före på ungdomssidan (även fast man lade ner F19 för något år sedan).
          IK Uppsala spelar nästa år i F17 Allsvenskan och föreningen vann Gothia cup i 15-årsklassen och har haft med fyra tjejer i F2011-landslagets samlingar.

        • BK Häckens negativa driftresultat 2025 var -75 miljoner. Underskottet motsvarar 22 procent av intäkterna före transfernettot på 145 miljoner. Häcken är en av de klubbar som varit mest beroende av transfernetto. 63 miljoner av 2025 års driftintäkter kom från Europaspel. Likviditeten låg kring 50 miljoner.
          De centrala avtalen innebär ungefär 5-7 miljoner mindre 2026 för herr och ett par miljoner (kanske) för dam från 2027.
          Med tanke på Häckens stora driftunderskott var det nog dags redan före de centrala pengarnas minskning, att ta bort en del kostnader. Inte minst mot bakgrund av att 63 miljoner av inkomsterna kom från Europaspel, vilket faller bort helt 2026. Jag undrar dock lite över att de kommunicerar att personalminskningen beror på 5-7 miljoner minskade centrala medel. Det måste rimligen främst bero på en mängd andra saker.
          Precis som IFK Norrköping behöver BK Häcken minska på kostymen. Det är inte akut på Hisingen men långsiktigt tror jag de just nu balanserar om riskvärderingen mellan kända årliga intäkter och utgifter å ena sidan, och transfernettot å den andra. Alla – precis alla – elitklubbar är beroende av transfernetto för att hålla uppe lönenivån och därmed kunna locka toppspelare. Men man kan inte gambla med hur stor lönebudget som helst relativt helt osäkra höga transfernetton (eller Europaspelspengar, vilka också långsiktigt är utanför budget).

      • Både ÖSK i Örebro och Öster i Växjö hade nog i princip kunnat acceptera via årsmötes omröstning, att KIF respektive VDFF går in i dem. I båda fallen har ekonomin satt stopp. KIF och VDFF har väldigt stora skulder som skulle följa med in och belasta Sport och ÖIF. Därför är det i praktiken omöjligt för dessa sammangåenden.
        Även Uppsalas mycket dåliga ekonomi hindrar IKS att välkomna dem in i klubben.

        • Både IK Uppsala och Växjö DFF är ju reaktioner på att Sirius och Öster inte varit tillräckligt intresserat av att satsa på sina damlag. IK Uppsala är ju till och med en regelrätt utbrytning. VDFF var en separat satsning som gjordes när Öster valdet att lägga ner sitt damlag.
          Och bakom det här ligger hela grundproblemet med att vara andra- eller tredjeverksamhet i en klubb. Det funkar bra så länge den ”rikaste” delen anser sig ha råd att satsa på verksamheter som inte bär sig i samma utsträckning. Men när det går dåligt för huvudverksamheten drabbar det på ett eller annat sätt även övriga sektioner/lag, och då brukar missnöjet till slut bli så stort att de bryter sig ur och kör på egen hand.
          Just det här är ju anledningen till att alla stora mångsektionsklubbar nu i princip är splittrade. Det fanns ju en tid där exempelvis AIK, Djurgården, Hammarby, Örgryte, Elfsborg, Sirius och Örebro SK var samma förening i massor av olika sporter. Men nu ligger sektionerna på sin höjd under samma paraply i en så kallad alliansförening. Så funkar det i Öis och ÖSK. Fast det vanligaste är ju numera att alla tidigare sektioner är fristående föreningar, där det enda gemensamma är namnet.

          • Jag har ett hjärta för IKS efter åren som Uppsalastudent. Med mycket närvaro på Studan, även om det främst gällt det ”röda nystanet”.
            Ola Andersson och Fredrik Bernhardsson hade en dispyt om vilket lag som skulle prioriteras på Lötens träningsplan. Gräs och få timmar möjliga. Herr hade gått upp i Allsvenskan och prioriterades framför Elitettanlaget.
            Andersson var också ärlig med att föreningen vid det tillfället inte hade pengar att satsa på Allsvenskan för två lag. Ekonomin var mycket mindre än idag.
            Bernhardsson drev ändå på för en Allsvensk damsatsning och då fick det bli en utbrytning. Historien har väl gett OA rätt? Pengarna fanns inte (tills rätt nyligen) i stan för en dubbel satsning. IKU insåg i högsta serien att det var för tufft med ekonomin och kom redan 2023 till IKS med förfrågan att gå samman. Vid den tiden hade IKS börjat öka sin omslutning och idag 2026 är det en välmående förening. Men vill nu inte ta över IKUs skulder. De bygger damlaget organiskt underifrån med kostnadskontroll.

            • Kollar man kronor och ören antar jag att man kan se det som att Ola Andersson fått rätt.
              Fast personligen hoppas jag att alla som hamnar i en liknande situation gör som Fredrik Bernhardsson gjorde, tar kampen för tjejerna, och sätter dem i fokus.
              Det är ju knappast Sirius eller Ola Anderssons förtjänst att Uppsala är, och ganska länge har varit, ett av svensk damfotbolls starkaste fästen. Det är ju snarare så att damfotbollen i Uppsala är stark trots Sirius.
              För den lokala storklubbens främsta påverkan på damfotbollen under de senaste tio åren har väl varit att man har konkurrerat om sponsorspengarna med de klubbar som verkligen vill något på damsidan. Eller?
              Vi får hoppas att Sirius är bättre på jämställdhet nu än för tio år sedan. Att bygga damlag organiskt är ju otroligt lätt i lägre divisioner, där kostnaderna är låga. Division två har de flesta föreningar råd med.
              Den riktiga ambitionsnivå sätts på prov när man börjar närma sig damallsvenskan. Och med tanke på all lokal talang som de andra klubbarna i Uppsala har fostrat kommer Sirius ganska snart att ha möjlighet att ta sig upp i högsta divisionen. Vi får se om de gasar den här gången, eller om de tänker backa ur igen.

              • Johan jag håller med om allt du skriver. Men jag är en försiktig herre. Jag har varit kassör och jag har varit controller. Vår operativa, taktiska och strategiska planering gällde för innevarande år, för år 2 samt år 3. Strategiskt skulle vi per dags dato ha säkrat storleksordning på inkomster och utgifter (80% är lön) så att resultatet på sista raden år 3 (2028-12-31) kan bli positivt. Och därmed hade vi gått in i 2029 med möjlighet att betala lön i 12 månader till alla anställda.
                Jag håller med om allt du skriver ovan om damfotbollen och jämställdheten. Jag har själv skrivit flera gånger till damfotbollansvarig i min klubb i samma ämne.
                Men vi som jobbat inom ekonomi har ofta tunnare hud och är mindre frivola med ofinansierade satsningar / verksamheter. Tycker verkligen IK Uppsala att ett ständigt konkurshot, nedläggning av ungdomslag, indragning av tränartjänst och sportchefstjänst, panikförsäljning av spelarna, risk att tappa elitlicensen, m.m. varit mödan värd?
                En nykter finansiell reflektion kan vara att jämställdheten ändå hade fått plats i IKS över tid? Med alla budgetar i balans och alla kostnader finansierade. Även om Dam A ”bara” spelat i Elitettan 2017-23 men flickakademin kunnat fortsätta byggas? Jag vet inte men var det verkligen uteslutet? IKU orkade driva sin verksamhet själva 2017-19 sen kom verkligheten ifatt 2020 med negativt eget kapital och 2023 tog de själva initiativ till att be IKS att få komma tillbaka. Med god vilja från alla parter kan vi inte utesluta att all verksamhet kunnat bedrivas inom IKS för åren 2017-22.
                En sak man inte bör glömma är damfotbollens bakgrund i Uppsala. Bälinge IF var länge elitlaget och spelade i allsvenskan men la ner elitverksamheten efter 2008. Då blev Danmarks IF i Norrettan Uppsalas bästa elitlag. De hade stor bredd och spelade även i D2 med Danmarks dam FF. Danmark hade själv inte resurserna att ta nästa steg och bli ett allsvenskt lag, inte minst inför förestående serieomläggningar. Inför säsongen 2011 inleddes därför ett samarbete med IK Sirius. Detta fick som konsekvens att A-laget drog sig ur Norrettan (där det ersattes av IFK Gävle) medan Danmarks Dam FF i D2 ombildades till Danmark-Sirius DFF (sedermera IK Sirius FK och IK Uppsala Fotboll).
                Till historien hör också att IK Sirius fick sitt allra första damlag när IK Västers framgångsrika damlag (som bäst i D1) övergick till Sirius organisation 1978–1983 (6 säsonger). Verksamheten lades dock ner efter säsongen 1983. Damlaget åkte ur D3 säsongen 1982. Att behöva spela så långt ner som i D4 Uppland under 1983 tog hårt på spelartruppen och intresset. Hela IK Sirius fotbollssektion hade det mycket tufft under början av 1980-talet. Herrlaget rasade också i seriesystemet och spelade i D4 1983. Med begränsade resurser och bristande engagemang från huvudföreningen prioriterades inte damfotbollen, vilket ledde till att samarbetet med IK Väster upphörde efter säsongen 1983.
                IK Sirius har alltså en historia av att damverksamheter kommit in i föreningen och lämnat. Det kanske medverkade 2016 till att man inte tog fajten. Historien avskräckte? Det är alltså tredje gången gillt för IKS med damfotbollen men första gången som klubben själv tar initiativet och driver inom föreningen. Jag avslutar med samma spaning som du gjorde ovan: I den stund IKS går upp i elitettan kommer tjejer börja söka sig till klubben Vi får innerligen hoppas att samarbetet med IKU går bra denna gång när nästa stora omstöpning sker i Uppsalas damfotboll.

  2. LFC är verkligen i fritt fall nu, det är formsvagt och slitet i spelartruppen och när huvudtränaren/sportchefen väljer att helt bänka de som gjorde bäst ifrån sig i cupmötet mot Norrköping och återigen spela lagets bästa offensiva spelare som mittback så skickar det förstås helt fel signaler till en trupp som känns bekväm i att inte gå för avancemang.

    Kanske inte så konstigt när samme huvudtränare i intervju i lokalmedia någon månad tillbaka uttryckte att det inte var hela världen om man missar avancemang, ett fullständigt hårreseande resonemang som gör att man undrar om det är så enkelt att LFC kanske inte har råd att gå upp. Kraven för elitlicens är ju om jag förstått det rätt hårdare om man spelar i Damallsvenskan än om man huserar i Elitettan och föreningens ekonomi är fortfarande ett mycket dystert kapitel.

    • Funderingar kring dålig ekonomi och en svag höst hos Linköping:

      Kan det vara så att spelarna i laget redan har fått veta att klubben inte vill gå upp i allsvenskan till 2027 och därmed inte ger allt i matcherna? Varför ta i lite mer under matcherna när vi ändå inte siktar mot allsvenskan? Anledningen till varför laget gjorde EN bra match nu under hösten mot IFK Nkpg i cupen kan mycket väl bero på att ett avancemang till gruppspelet var det enda laget hade kvar att kämpa om under 2026 när kampen om allsvenskan internt i klubben redan är över. De tidigare giganterna Umeå IK kanske passerar LFC och får KIF Örebros kvalplats/direktplats när Närkelaget inte beviljas elitlicens?

      Jonnas graviditet kom inte som en blixt från klar himmel för övriga i LFC eftersom hon vet om att det ändå inte blir någon satsning mot allsvenskan 2027. Det var ju därför hon skrev så långt kontrakt med LFC. Ha tid med barn och komma tillbaka till fotbollen innan kroppen säger ifrån.

      LFC:s hantering av både ekonomin och vilka som spelar i/tränar laget sedan flera år tillbaka är usel. Sedan Jeglertz försvann sommaren 2023 känns det som att klubben bara har givit upp och slutat bry sig. Man får intrycket att han var den som höll ihop klubben ensam. Martin Sjögren hade samma roll några år tidigare?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *