Det har hunnit gå några dygn sedan Sverige säkrade sin plats i nästa års VM-slutspel. Jag har sett om 1–0-segern från Viborg och är fortsatt väldigt imponerad av vad vårt landslag presterade i det nyss avslutade landslagsfönstret.

Mina snittbetyg i Borås Tidning på de båda matcherna var 3,18 mot Ukraina och hela 3,82 mot Danmark. Det senare är bland de högsta snittbetyg jag någonsin delat ut, kanske det allra högsta.

Ibland känner man i efterhand att man varit för snäll eller för hård och man önskar att man fått chansen att omvärdera sina betyg. Så känner jag dock inte den här gången.

Jag tycker verkligen att alla svenska spelare var bra i Viborg, ingen var värd ett lägre betyg än tre. Totalt på de två matcherna hade jag tre femmor (Kosovare Asllani mot Ukraina samt Nilla Fischer och Caroline Seger mot Danmark) och bara två tvåor (Hanna Glas och Olivia Schough mot Ukraina). I övrigt var det rakt igenom treor eller fyror.

Alla som jag pratat med, som sett tisdagens match, har också varit väldigt imponerade av laginsatsen. Lovorden har haglat. Så även i media.

Personligen hann jag aldrig bli speciellt nervös i tisdags. Jag var lugn innan avspark, kände ingen större oro under den första halvleken och var hur lugn som helst efter Sofia Jakobsson:s mål.

Det enda lilla orosmoln jag såg var en sekvens i början där danskorna lyckades få både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson att kliva upp i planen samtidigt, vilket skapade en stor yta bakom Sveriges vänsterförsvar. Det var tydligt före paus att danskorna ville överbelasta den svenska vänsterkanten, och jag såg en risk om danskorna skulle börja få in bollar bakom vårt vänsterförsvar.

Men de lyckades inte slå in bollen på ytan, och Eriksson och Andersson gick inte i fällan någon mer gång, utan skötte sedan defensiven närmast klockrent. Och det gjorde ju faktiskt hela laget.

Jag har funderat lite över när jag senast kände att vårt landslag hade en sådan stabilitet som man haft den senaste dryga veckan. Och faktum är att jag inte har något bra svar. Kanske att vi får backa ändå till 2011, då var det en lång period där det var väldigt svårt att göra mål på vårt landslag.

I Viborg fick ju danskorna inte igenom ett enda farligt avslut. Hemmalaget hade ett skott på mål, och det var ju rent plockgodis för Hedvig Lindahl. Orsaken till att vår målvakt fick en sådan lugn kväll var förstås att samtliga tio utespelare gjorde ett lysande försvarsarbete.

Dessutom kändes Sverige hela tiden farligare än Danmark. Jag såg att Pernille Harder var lätt bitter över den svenska taktiken. Det får hon gärna vara, för det är ett högt betyg till vårt lag. Många glömmer ju att fotboll inte bara går ut på att göra mål, utan även på att förhindra att motståndarna gör mål.

Den här gången hade både vår landslagsledning och våra spelare hittat rätt taktik för att vinna matchen. Och hur mycket Harder än tyckte att Sverige mestadels stod i försvar så tyckte jag nog att det var betydligt närmare 0–2 än 1–1.

När det gäller spelarbetyg har samlat ihop sådana från fyra av de tidningar som var på plats i Viberg. Betygen nedan är i tur och ordning från Borås Tidning, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen. Och så avslutas raderna med spelarens totalbetyg från de fyra tidningarna.

Hedvig Lindahl              3 – 3 – 3 – 3 = 12

Nilla Fischer                  5 – 3 – 5 – 3 = 16
Linda Sembrant            4 – 4 – 5 – 4 = 17
Magdalena Eriksson    4 – 4 – 4 – 3 = 15

Hanna Glas                   4 – 3 – 4 – 3 = 14
Elin Rubensson            3 – 3 – 3 – 3 = 12
Caroline Seger             5 – 4 – 5 – 4 = 18
Jonna Andersson         3 – 3 – 3 – 3 = 12

Sofia Jakobsson          4 – 3 – 4 – 4 = 15
Stina Blackstenius       3 – 3 – 3 – 3 = 12
Kosovare Asllani          4 – 3 – 5 – 4 = 16

Den samlade svenska pressen tyckte alltså att Seger var bästa svenska spelare, närmast före Sembrant och med Fischer och Asllani på delad tredjeplats.

Noterbart är hur betygen spretar på Fischer. Medan båda morgontidningarna har femmor har kvällstidningarna satt treor. Noterbart också att det bara är morgontidningarna som delar ut femmor, medan kvällstidningarna rakt igenom kör treor och fyror.

Totalt sett kan man säga att den här avslutningen av VM-kvalet verkligen höjer hoppet inför nästa års VM-slutspel. Peter Gerhardsson har nio månader på sig att spetsa det här laget ytterligare. Och förhoppningsvis har han även Jessica Samuelsson och Fridolina Rolfö att tillgå framöver. Visst känns det intressant?

Intressant blir även det playoff som väntar om Europas sista VM-plats. Där lottades semifinalerna under fredagen, och vi får en repris på fjolårets EM-final; Nederländerna–Danmark.

Precis som det står i tweeten ovan blir det även ett möte mellan Europas bästa spelare 2017 och Europas bästa spelare 2018, alltså Lieke Martens mot Pernille Harder.

I den andra playoffsemifinalen möts Schweiz och Belgien. För schweiziskorna är det en megamissräkning att behöva spela playoff. Laget hade ju gruppsegern och VM-platsen i sin hand inför sista gruppomgången. Men 0–0 i Polen förstörde allt.

Nu tror jag att Schweiz får svårt att ta sig till Frankrike. Nederländerna tog sig till det förra världsmästerskapet genom playoff, och mitt tips är att de tar hem spelet den här gången också.

När Schweiz misslyckades med att vinna i Polen gick istället gruppsegern och VM-platsen till Skottland. Den skotska glädjen på slutsignalen i segermatchen mot Albanien är verkligen medryckande.

Stor glädje noterades även i Norge, som ju stod för en liten skräll genom att skicka Nederländerna till playoff.

Jag har fortfarande inte lyckats få se målen från Norges 2–1-seger, men här kan man se dem om man befinner sig i Norge…

Avancemanget var förstås en vansinnigt skön revansch för Martin Sjögren efter misslyckandet i fjolårets EM-slutspel, samt efter att ha fått klara sig utan storstjärnan Ada Hegerberg i hela kvalet.

I Island har man nog däremot haft lätt att hålla sig för skratt de senaste dagarna. Inför den här samlingen ledde man sin grupp och hade mycket goda chanser att minst få spela playoff.

Men förlusten mot Tyskland följdes upp med ett riktigt fiasko hemma mot Tjeckien. Tre poäng hade inneburit playoff, men Island hade en dag när inget ville sig. Djurgårdsmålvakten Gudbjörg Gunnarsdottir är knappast nöjd med ingripandet vid gästernas ledningsmål. Resten av matchen jagade Island mål.

Rosengårds Glodis Perla Viggosdottir kvitterade i 87:e minuten och i 91:a minuten fick Sara Björk Gunnarsdottir chansen att skjuta Island till playoff på Danmarks bekostnad. Men Wolfsburgsmittfältarens straff räddades av Tjeckiens målvakt Barbora Votíková och Island har därmed spelat klart i VM-kvalet.

Ett lag som är kvar är alltså Belgien. De tog sig till playoff genom att vinna med 2–1 hemma mot redan VM-klara Italien.

Här är lite sammanfattande siffror från Europas VM-kval:

Spanien var i topp i tre av de kategorier som nämns ovan. Innan jag lämnar Europas VM-kval för den här gången blir det lite spansk fotbollsuppvisning av supertalangen Patri Guijarro:

Utöver det europeiska VM-kvalet blev det i veckan klart vilka åtta lag som gör upp om de 3,5 platserna i Nord- och mellanamerika. Det blir USA, Kanada, Mexiko, Costa Rica, Panama, Jamaica, Trinidad & Tobago och Kuba.

I övrigt när det gäller internationella mästerskap talar allt för att EM 2021 kommer att spelas i England.

Apropå England är det premiär i WSL i morgon söndag, alltså den numera helprofessionella engelska ligan. Personligen tycker jag nog att det är högst tveksamt hur årets WSL-lag har valts ut.

Även om det förstås är positivt att spelarna är proffs så föredrar jag att ligalagen kvalificerar sig på sportsliga meriter och inte på ekonomiska. Det där brukar lösa sig ändå. För till slut kommer de klubbar som har mest pengar att nå bäst resultat. Man behöver således inte tvångsnedflytta lag bara för att de inte erbjuder proffslösningar.

Med det sagt känns det som att mästarlaget Chelsea återigen får räknas som favoriter närmast före Manchester City och Arsenal i årets WSL.

I dag är det återstart i damallsvenskan med matcherna Göteborg–Linköping, Rosengård–Djurgården och Kalmar–Växjö. Dessutom spelar alla topplagen i elitettan. Där är mötet Kvarnsveden–Lidköping helgens höjdare. Det känns lite som sista chansen för Borlängeklubben att haka på i racet om de båda allsvenska platserna.

I allsvenskan blir det intressant att se hur Göteborg klarar av ojämna LFC. Det känns som en måstematch för gästerna om de på allvar skall blanda sig i kampen om de båda Champions Leagueplatserna.