Vi står inför en helg med spännande omgångar både i damallsvenskan och elitettan.

Innan jag tar en liten titt på det som väntar i matchväg tänkte jag puffa lite för den ledarenkät om korsbandsskador som bloggkollega Håkan Magnusson gjort på sin blogg damfotboll.org. Det är intressant att läsa hur de olika ledarna ser på frågan.

Personligen tror jag att risken för korsbandsskador är allra störst när man förändrar belastningen. Det gäller framför allt på försäsong, både i upptakten av träningen och när man börjar gå in i matchperioder efter att bara ha tränat. I år hade vi ett par sådana övergångsperioder från träning till match, vilket har ökat riskerna rätt rejält.

En annan riskfaktor är slitna spelare. Sådana borde vi inte ha så många ännu, utan det är nog framåt slutet av säsongen som vi tyvärr riskerar att få se en ökning av allvarliga knäskador igen.

Det om skador. Nu till helgens matcher. Det slumpar sig så att till helgens damallsvenska omgång har man dragit ett streck mitt i tabellen och fått inbördes möten mellan de sex lagen på övre halvan och således även inbördes möten mellan de sex lagen på undre halvan.

När jag ändå tittar på tabellen är det en intressant notering att det faktiskt bara är de tre topplagen som har plusmålskillnad. Av övriga nio lag har Uppsala noll (13–13) medan resten står på minus. Det är förstås ytterligare en fingervisning om att de tre topplagen har varit klart starkast så här långt. Det är även en fingervisning om att vi inte har något riktigt stryklag i år. För med ett sådant hade lagen i mitten haft chansen att fixa till sin målskillnad.

Omgång nio tjuvstartar i kväll med mötet mellan skrällaget på den övre halvan, Uppsala, och guldfavoriterna Rosengård. Här är förstås gästerna megafavoriter. Men det skall bli spännande att se hur Rosengård hanterar Uppsalas låga försvar.

Malmölaget har som bekant inte gillat att möta lågt stående motståndare. Mot sådana har Rosengård tappat både tempo och kreativitet och i stor utsträckning blivit bolltrampare. Nu såg vi för mästarlaget väldigt positiva tendenser första 25–30 minuterna senast mot ett lågt Piteå.

Ändå skulle jag säga att Uppsala borde vara svårare att slå hål på. De är nämligen både vana vid och bekväma med att ha ett lågt försvar. De har ju ställt upp sin låga 5–2–1–2-uppställning i varje match.

Uppsala har fått bra utdelning på sin taktik. Så länge man inte får hål på dem är de nämligen ett otäckt lag att möta. För de är bra på att kontra, och dessutom är laget starkt på fasta situationer. Så det gäller att vara disciplinerad när man möter nykomlingen.

Övriga fem matcher spelas i morgon. På övre halvan är det Piteå–Göteborg och Linköping–Kristianstad. Göteborg är förstås klar favorit i Norrbotten. Det blir spännande att se hur Piteå hanterar matchen rent taktiskt. Piteå har haft det jobbigt i defensiven på kanterna, och kanterna är ju som bekant Göteborgs stora styrka. Så tränare Stellan Carlsson får tänka till lite kring hur hans lag skall ta sig an serieledarna.

Apropå serieledarna har Vavel här en färsk intervju med Göteborgs senaste nyförvärv, Brianne Folds.

Helgens match i toppen är sexpoängsmötet på Linköping Arena. Här har Kristianstad chansen att minska gapet upp till Champions Leagueplats. Och LFC har chansen att öka det.

Det blir intressant att se vad det blir för matchbild mellan ett försvarsstarkt LFC och ett målglatt KDFF. Även om vi fortfarande är tidigt på säsongen är jag tveksam till om Kristianstad har råd att förlora den här matchen, om man skall nå sitt mål om topp tre. Mycket i potten alltså.

Enligt Corren kommer Frida Maanum sannolikt spela, medan Olga Ahtinen tvingas stå över. Vi får se hur Olof Unogård formerar sitt mittfält utifrån de förutsättningarna.

LFC gick ju i veckan miste om chansen att få hem Madelen Janogy. I en annan artikel i Corren berättar Unogård att klubben fortsatt håller ögonen öppna efter nyförvärv. Folkus ligger på en spelare som både kan spela på mittfältet och som forward. Som väntat finns det många spelare från USA och Kanada på marknaden. Så det lär nog dyka upp ett par till därifrån innan transferfönstret stänger på tisdag.

De tre matcherna på undre halvan är Umeå–Vittsjö, Djurgården–Kif Örebro och Eskilstuna–Växjö. Här är ju jumbomötet i Umeå högintressant. Trots att båda två lagen ligger under nedflyttningsstrecket får man beteckna båda som formstarka. Umeå har tre raka utan förlust och Vittsjö har två raka trepoängare. Nu kommer vinnaren att ta det efterlängtade klivet upp över strecket.

Känslan är att Umeås spelstil borde passa kontringsstarka Vittsjö bra. Men UIK har visat klass på sistone, och skall inte underskattas.

De båda andra matcherna står mellan lag som alla har åtta poäng efter åtta omgångar. I båda fallen handlar det om att skapa marginal neråt. Faktum är att förlorarna riskerar att åka ner på den förhatliga elfteplatsen.

I mötet Djurgården–Kif Örebro håller jag hemmalaget som knapp favorit. Djurgården har tagit alla sina åtta poäng hemma på stadion, där laget är obesegrat ännu i år. Kif Örebro har tre raka förluster med sig till Stockholm. Tre förluster som säkert på olika sätt har sugit lite självförtroende ur truppen. Att få med sig minst en poäng hem till Närke vore definitivt önskvärd.

Slutligen då Eskilstunas möte med Växjö. Gästerna har tagit sju poäng på de tre senaste omgångarna. Det gör dem till det formstarkaste laget ihop med toppgängen Göteborg och Rosengård, som båda också tagit just sju av de nio senaste poängen.

Växjö har förtvivlat svårt att göra mål. Det har bara blivit fem på åtta matcher, av vilka tre har kommit på straffar. Fler spelmål står således högt på önskelistan för småländskorna.

En annan sak som står på Växjös önskelista är tydligen att man skall kalla deras hemmaplan för Växjö Arena, och inte Visma Arena. Vad jag förstått skall det ligga en liten konflikt mellan Östers IF och Växjö DFF bakom det här. Men intressant att man vill att arenan skall ha olika namn beroende på vilka som spelar där.

Nu är det ju match i Eskilstuna, där arenan heter Tunavallen oavsett vilka som spelar där. Hemmalaget United har en vinst och fyra förluster på sina fem senaste matcher. Laget som efter tre omgångar såg ut som en tänkbar utmanare i guldstriden är nu nere i bottenträsket på allvar.

Jag skrev efter Uniteds förlust mot Uppsala att det är andra raka året som laget står på åtta poäng efter åtta omgångar. Det var korrekt, men faktum är att det här till och med är tredje året i rad som Eskilstuna stått för en riktigt svag start.

2018 hade man ju bara sju poäng efter åtta omgångar och hade hunnit byta tränare från Jonas Björkgren till Magnus ”Munken” Karlsson. Det året låg man faktiskt fortfarande kvar under nedflyttningsstrecket efter tolv omgångar.

Det är tydligt att tränare Karlsson inte har klarat av att knäcka gåtan om hur hans Eskilstuna skall undvika tröga seriestarter. I fjol började man klättringen uppåt i tabellen i nionde omgången. Och jag håller Eskilstuna som ganska klar favorit i den här matchen. Så kanske att man kan få till en repris i år.

I elitettan har jag utropat fem lag som kandidater till de två damallsvenska platserna. Fyra av dem möts inbördes under lördagen. Först tar fullpoängaren AIK 14.00 emot fyran Jitex. Mölndalsklubben är väl den av de fem som jag tror minst på. Och gissningen är att Jitex måste ta poäng i den här matchen om man fortsatt skall ha kontakt med det damallsvenska strecket.

En timme efter avspark på Skytteholm spelar femman IFK Kalmar måstematch hemma på Gröndal mot trean Hammarby. Det är returmöte mellan mina två förhandsfavoriter till att gå upp. När lagen möttes på Hammarby IP i den andra omgången tyckte jag länge att Kalmar var det starkare laget. Men ett bollskickligt Bajen lyckades till slut vinna. Vid Bajenvinst i morgon blir det väldigt svårt för Kalmar att ta sig upp i allsvenskan.

Det femte topplaget är Morön. Tabelltvåan spelar på söndag borta mot Älvsjö AIK. Jag har noterat att Älvsjö har spelat sina senaste hemmamatcher på Hammarby IP. Men nu är man tillbaka på Älvsjö IP igen. Kan det hjälpa laget till en skräll?

I botten är Sandviken–Alingsås omgångens på förhand intressantaste match. Det handlar om match mellan de två lag som ligger närmast ovanför nedflyttningsstrecket. En match där Alingsås har chansen att skapa lite andrum neråt, medan Sandviken kan få riktig kontakt med lagen som ligger ovanför i tabellen.

Även det här är ett returmöte. Den 1 juli på Mjörnvallen vann Alingsås med 3–0. Det är för övrigt västgötarnas senaste seger. Sedan dess har man två kryss och tre förluster. Låt vara att förlusterna kommit mot svåra motståndare som Hammarby, AIK och Kalmar.