Den senaste månaden har jag tyvärr haft väldigt dålig koll på all damfotboll. Fokus har legat på annat. Men personligen kunde jag andas ut i början av förra veckan. Då var plötsligt spänsten i steget tillbaka igen efter nästan 3,5 månader av kraftlöshet.
Förhoppningsvis kan jag snart vara ikapp med allt som fått skjutas upp under sjukdomstiden, vilket gör att jag kan ta upp bloggandet på allvar igen.
Men nu tänkte jag skicka ett par frågor till er. Normalt brukar jag försöka analysera skeenden och komma med analyser. Men på sistone har jag knappt sett något av damallsvenskan.
När jag tvingades släppa greppet ledde Rosengård med två poäng, och verkade till synes ostoppbart. Nu är det fyra omgångar kvar, och plötsligt har Göteborg en fyrapoängsledning. Jag har inte sett någon av de lagens tre senaste omgångar. Men jag undrar, vad är det som hänt? Har Rosengård rasat ihop?
I botten är jag inte lika frågande. Där skickade väl för övrigt Göteborg ner Uppsala i elitettan i dag. Vilket som blir det andra nedflyttningslaget känns mer ovisst. Fem lag är i farozonen. Jag har sett Växjös fantastiska förvandling efter att Maria Nilsson blev ensam tränare. I nuläget känns det som att Växjö faktiskt klarar sig.
Istället känns det som att det blir ett norrlag som gör Uppsala sällskap ner i andradivisionen. Umeå har bara en poäng på de fem senaste omgångarna och börjar vara riktigt illa ute. Och käftsmällen från i fredags då UIK ledde med 2–1 mot Vittsjö efter 90 minuter kan bli tung att resa sig från. Skåningarna gjorde ju två mål på tilläggstid, och vann.
Det var för övrigt en av få matcher jag sett den senaste månaden. Och sett till spelet var Vittsjös seger hur rättvis som helst. Likväl är det otroligt jobbigt att tappa 2–1 till 2–3 på övertid. Umeå är alltså illa ute.
Umeå är illa ute. Allra värst är dock läget för Piteå. I veckan åkte man ur cupen via 4–3-förlust mot Morön. Och i dag åkte man på en blytung 1–0-förlust i Växjö. Sett till höjdpunkter och matchstatistik var smålänningarna det klart bättre laget.
Jag har dock inte sett någon av dagens matcher. Senast jag kollade in Piteå kändes laget på uppgång. Nu ser det riktigt mörkt ut. Man är under strecket, och schemat för de fyra sista omgångarna ser långt ifrån lätt ut. Frågan jag ställer mig, vad har hänt med Piteå?
I elitettan återstår sex omgångar, och AIK är otroligt nära damallsvenskan. Med tanke på att de jagande lagen skall mötas inbördes två gånger är avståndet när till tredjeplatsen i realiteten mer än åtta poäng.
I kampen om andraplatsen är Hammarby nu förbi Morön. Men de båda skall alltså mötas två gånger framöver. Det känns fortsatt som att de båda matcherna blir väldigt avgörande.
I botten kommer tre av Älvsjö, Lidköping, Kvarnsveden, Sandviken och Sunnanå åka ut. Där känns det nästintill omöjligt att tippa utgången.
Vilka som kommer att ersätta de tre lag som åker ut får vi veta i nästa vecka. I helgen slutade kvalmatcherna mot elitettan så här:
Sundsvalls DFF–Notviken 1–0
Rössö Uddevalla–IFK Norrköping 0–2
Borgeby–Mariebo 0–0
Av de lagen har jag sett Jönköpingsklubben Mariebo. Jag kommenterade deras avslutningsmatch i grundserien för BT-tv. Då såg jag ett 4–3–3-lag med ett väldigt starkt mittfält. På det mittfältet utmärkte sig rutinerade Madeleine Tegström med både stor bolltrygghet och fin förmåga att hitta fria ytor. Mariebo såg starkt ut.
En blogg om internationell damfotboll 
Jag har sett Rosengårds två senaste hemmamatcher mot Umeå (0-0) och Kristianstad (1-2) och däremellan tappade de poäng även mot Linköping (2-2).
Det jag ser är ett lag som går ut med halvslapp attityd och tror att de ska vinna per automatik. Idag stod hela laget och sov och lät Summanen göra 1-0 i andra minuten. Och sedan fladdrade Musovic ut en hopplös retur mitt i straffområdet och sedan var den dagen förstörd.
I slutet av matcherna jagar Rosengård naturligtvis men någonstans anar man en oro inför att inte vinna, snarare än att vilja och tro på att vinna.
Och deras trupp är ju sanslös. Man kan byta in spelare som Fiona Brown eller Johanna Rytting Kaneryd eller Ali Riley. Och i princip landslagsmässiga spelare på alla positioner. Utom kanske i målet, för Musovic känns inte stabil.
Noterade också, först nu, att Rosengård har corona ”i elitverksamheten” (oklart om det är spelare eller andra). Kan möjligtvis ha distraherat spelarna?
Det verkar inte stå helt rätt till i FCR. Förra helgens ovärdiga uppträdande mot LFC följdes upp av en knapp seger mot div 1-lget Eskilsminne i Cupen, 3-2.
Spännande att se vad Erling Nilsson ska skriva den här gången i matchreferatet. Märkligt att hedersmannen Nilsson skrev: ”Vi har varit överlägsna i varje match och alla lag vi möter har försvarat sig med 8-9 spelare i eget straffområde, så var det även i går mot LFC. Märkligt var det att se ett topplag som Linköping jubla som om de vunnit SM-guld efter att spelat 2-2 mot oss. Det säger mycket om vilken respekt lagen har för Rosengård.”
Kristianstad hade inte mycket respekt för FCR och deras 15 landslgsspelare. De spelade tufft och ärligt – så hårt som domaren tillät. Höjer dock ett hyttande pekfinger mot Mimmi Larsson som knuffade Alice Nilsson väldigt fult i rygggen mot egen målvakt. Det kunde ha gått mycket illa för en oskyddad Nilsson. Och Cankovic som satte – medvetet? – en armbåge i ansiket på en bortaspelare. Båda under sista kvarten.
Frustration var ordet….som tog en jäkla fart redan förra helgen.
Hur långt kontrakt har Eidevall?
Något är utan tvekan fel i Rosengård för tillfället, laget ser obalanserat ut och har lätt att tappa konceptet när motståndarna spelar på och ibland över gränsen i det fysiska spelet.
LFC visade Kristianstad exakt hur de skulle göra för att lyckas och tyvärr för LFC:s del så var inte Rosengård lika effektiva i matchen mot Kristianstad som man ändå får säga att laget var när de var på besök i Linköping. Även om Maron gör några riktiga ”idioträddningar” på slutet så borde Rosengård ha vunnit eller åtminstone fått oavgjort i den här matchen sett till vilka chanser de skapade.
LFC:s match mot Eskilstuna var som vanligt när de lagen möts ett ställningskrig med hårt spel och griniga lag som inte gav en tum åt varandra. För att bryta dödläget krävdes ett riktigt drömmål från bortalagets Alva Selerud som efter ”hånet” från kommentatorn i matchen mot Uppsala gjort både sitt första (mot Rosengård) och nu andra mål i klubben och fixat 4 poäng som kan bli mycket värdefulla.
Hånet? Vad handlade det om?
Jag spetsade till det lite därav ”” runt ordet hån. Han gjorde sig lite lustig över att hon har spelat här 3 säsonger som offensiv spelare (är inne på sin 4:e) utan att göra mål. Att hon var 16 år när hon anslöt och bara hade spelat sporadiskt innan den här säsongen hade han antagligen ingen koll på.
Håller med ang disharmonin i FCR som inte bara känns i tränare Eidevalls ständiga nedhugg på motståndarna, beteendet på plan spelarna emellan (mkt gnäll igår) eller konstiga beteende mot motståndarna (typ Mimmi Larsson onödiga knuff på Alice N eller Anvegårds onödiga provokation och bolltramp när Brett M hade bollen i fast grepp). FCR har blivit sin egen framgångs värsta fiende – utan tillräcklig ödmjukhet är det lätt att hamna där.
För övrigt lyfter jag på hatten för Växjö som återigen gör en bra match och tar en välförtjänt seger mot Piteå. Å andra sidan blir jag inte riktigt klok på hur Piteå formerar sin trupp och varför de inte håller fast vid det koncept som varit så poänggivande under många år?
Kraftiga symtom på hybris i Rosengård. ”Vi ska ju vara bäst hela tiden. Hur gör vi när så inte är fallet?”
IFK Norrköping stod för en stabil insats borta mot Rössö, man kan säga att det märktes att IFK gick igenom serien med tio segrar och ett X medan Rössö hade fyra förluster i sin serie. Att det inte blev större segersiffror får räknas till den tungsprungna gräsplanen på Rimnersvallen, Det hade regnat mycket före matchen och det kom några rejäla skurar under andra halvlek. På ena kanten var det stundtals mer vattenpolo än fotboll…Det blir en helt annan match hemma på konstgräset och jag blir förvånad om Rössö lyckas vända det här.
Om de går upp, vilket känns högst troligt, blir det spännande med Norrköping i elitettan nästa år. De blir först till eliten av alla de herrelitklubbar som kommit in i damfotbollen de senaste åren. Hur kommer satsningen se ut när det blir på allvar?
Om Norrköping tar steget upp så blir det första gången Östergötland har representation i såväl Damallsvenskan, Elitettan och Div 1 samtidigt, det tror jag kommer innebära ett rejält lyft för Damfotbollen i länet.
För övrigt kan påpekas att samtidigt som Malmö FF:s damer firade seriesegern i fyran så försvann Dösjöbro – alltså laget där nästan hela A-truppen + tränare gick till MFF – ner i anonymiteten genom att hamna sist i sin serie (den som Borgeby vann) med en inspelad poäng.
Jag tror dessutom att när det tillåts obegränsad publik igen kommer MFF att slå alla publikrekord i de lägre divisionerna,
Rosengård har ofta ett mycket stort bollinnehav, så också mot Kristianstad. Men samtidigt blir spelet väldigt omständigt och man skapar inga riktigt heta chanser. Såg matchen mot KDFF och enligt min mening var det en rad spelare, t ex Jessica Samuelsson, Mimmi Larsson och Sanne Troelsgaard, som underpresterade. Hur kan man gnälla när man går in i matcherna som favoriter – då får man räkna med att motståndarna anpassar sitt spel efter detta – och misslyckas med det mesta? Visst var KDFF stundtals utspelade, men alla i laget gav – i motsats till Rosengårdsspelarna – sitt yttersta. Så lite självkritik hade kanske varit nyttigare än att gnälla på motståndarna och domaren.
Motsatsen till Rosengård är faktiskt Vittsjö. Som i matcherna mot Djurgården och Piteå varit totalt överlägsna men fått nöja sig med oavgjort. Inte hörde jag någon av Vittsjö-tränarna skylla ifrån sig. Tvärtom, så konstaterade Stefan Ekstrand kallt efter båda matcherna att det egna laget var alldeles för ineffektivt. Samma i senaste matchen mot Umeå där man trots en klar överlägsenhet (28-7 i skott och 11-3 i hörnor talar sitt tydliga språk) låg under med 1-2 vid full tid, men tack vare ett jävlar anamma hos spelarna (noterade bl a Clara Markstedts blick efter 2-2 målet och hennes rusning tillbaka till egen planhalva för att hinna med ett mål till) räddades 3-poängaren.
Kanske något att ta efter för Rosengårdsspelarna?
Såg lite av matchen och tycker också att Roseng. spel är omständigt. Läste i Sydsv att det var ungefär100 passningar ? på mittf innan dom kom till skott. Roseng spelare lär av Summanen som klämde in 1 – 0 på ett långskott. Sen gör ju KDFF en kanonmatch. Liknade den mot Göteborg. Är inte Josefin Rybrink lite landslagsaktuell kanske ? Tror också Gtbg har guldet nu. Tror det grundades redan ifjol av Markus Lantz ( Lantzlaget) . Han håller nu kvar Mällby i herrallsvenskan. Mycket bra och jämn damallsvenska i år.
Fantastiskt spännande i tabellen just nu. Vilka åker med Uppsala ned? Vilka kniper tredjeplatsen och får följa med ut till Europa? Vilka tar hem guldet? Hårt och jämnt! Damallsvenskan när den är som bäst!
Kryss i taket! SvFF – som ju har stora problem med sin assistrapportering – ändrade assist till Vittsjös 3-2 mål mot Umeå efter att jag påtalat felet (stod Mie Leth Jans men skulle vara Elisabeth Klinga). Sedan är det naturligtvis inte bra att allmänheten ska behöva göra rättelser i en officiell statistik. Det är ju inte alltid som felen uppmärksammas och påtalas och då blir det ju totalt fel.
Tveksamt om det i alla sammanhang är SvFF som är felkällan. Den officiella statistiken styrs väl av den lokala representanten som sköter Livescore på plats på resp arena? För det finns ju ingen från SvFF som sköter detta på distans!
Förmodligen är det som du säger, men då är det definitivt ett system som borde ses över. Damfotbollen borde ha tillräcklig status i sig själv för att åstadkomma ett korrekt rapporteringssystem. Kan bloggaren Jared Burzinsky, på egen hand, ha en rättvisande statistik borde väl förbundet inte vara sämre…
Självfallet är det så att det är den som rapporterar på arenan som orsakar felen. Men jag skulle nog ändå hålla SvFF och EfD som huvudansvariga. Det är ju SvFF som ansvarar för Livescore och EfD som ”äger” serien. Så om förbundet eller elitorganisationen verkligen brydde sig skulle de ha en kontrollfunktion som fixade till eventuella misstag på arenorna. Nu skiter både SvFF och EfD fullständigt i statistiken från damallsvenskan.
Nja, den lokala representanten matar in statistik som är till grund för det som presenteras i Livescore. Men när det som matas in inte uppdateras av systemet i Livescore så blir det fel. Det var det som hände i detta fall. Hur ofta det inträffar i övriga matcher vet jag inte men det är uppenbart att det finns ”buggar” att fixa.
Klinga hade assisten redan. Tyvärr uppdateras inte alltid hemsidan när korrigeringar görs av sekretariaten under match. Däremot finns de med i den individuella spelarstatistiken.
Den individuella spelarstatistiken stämmer inte heller med verkligheten. Ser att Klinga noterats för 4 assist men eftersom jag inte har en aning om hur många hon hade före Umeå-matchen så kan jag inte med säkerhet säga att det stämmer. Däremot står Mie Leth Jans på totalt 0 assist och det stämmer definitivt inte då hon svarade för en assist i matchen mot Umeå (och med största säkerhet hade ytterligare någon assist tidigare). På Livescoresidan var hon från början noterad för en assist (korrekt) till Vittsjös 2-2 mål mot Umeå, och en assist (felaktig) till 3-2 målet. När jag påpekade felet för SvFF tog man bort båda (!) Leth Jans assist och gav dem till Klinga. Suck…
Det är f ö inte bara kring Leth Jans och Klinga det råder osäkerhet när det gäller den statistik som presenteras på SvFF:s hemsida. Ser t ex att Cancovic står noterad för 3 assists – Jared Burzinsky har räknat till 11 (!), Sessy Åsland i KDFF står på 5 (7 enligt Burzinksy), Pauline Hammarlund har 4 noterade (ska också vara 7), Kajsa Collin 4 (6). Ja, så kan jag hålla på i evighet så helt klart är att det finns stora brister i hur förbundet redovisar statistiken. Om det sedan beror på felaktig inrapportering eller ”buggar” låter jag vara osagt men jag håller helt med Johan – ansvaret ligger på SvFF och EfD.
Aha, var det till Mariebo Tegström tog vägen. Tror inte ens jag sett nåt på AIKs hemsida om att hon lämnade/inte fick förlängt.
Vore kul om Göteborg äntligen vinner damallsvenskan!
Hoppas Umeå tar tag i det hela igen! Liksom Piteå.
För att kort anknyta till en del som nämnts här ovan, så är det uppenbart att FC Rosengård självt är sin värsta motståndare. Det g å r att snubbla på sin hybris och FCR är inte enda exemplet i historien. När sedan den sportsliga respekten för motståndarna på planen saknas blir motgångarna svåra att analysera och acceptera, i stället är det domare och allsköns annat som är orsaken. Läs gärna vad Johans bloggkollega Rainer skriver om saken i sin blogg.
Det är föga märkligt att Piteå IF kämpar för livet (bildligt) i allsvenskan i år. Hur ska ett team som tappat alla erfarna spelare och tvingats ersätta dem med mindre erfarna spelare från Elitettan och division 1 kunna utmana topplagen? För PIF just nu är det väl Ralf Edströms klassiska ”en gör så gôtt en kan” som gäller – plus lite till…
Jättekul för oss östgötar om vi fick ett elitlag också på andra sida landskapet. Alltså IFK Norrköping Dam. Av det mesta att döma är det bara en naturkatastrof som kan hindra IFK från att gå upp i Elitettan. Väl där väntar något helt annat: ”bara” ett steg mellan div. 1 och Elitettan, på papperet, men i verkligheten skiljer det en dimension. Kan undra hur mycket klubben, IFK Norrköping, är beredd att satsa på damerna i form av resurser, inte minst nya spelare med tyngre meriter och/eller multitalanger. Dock finns det redan många väldigt lovande damer att utveckla i laget.
Fortsätt samla krafter, Johan!
Jeg vurderer FCR nedtur er som resultat af netop alle deres landsholds spillere. Start 11’eren har jo mindst 9-10 spillere som i landsholdspausen har spillet 1-2 landskampe. Har ikke helt chek på samtlige spillere aktive minutter i landsholds sammenhæng, men spillerne virker udbrændte siden landsholds pausen. Man skal heller ikke undervurdere rejseriet med landshold som belastende, – specielt i disse pandemi tider. Jeg forventer det kun kan blive værre efter den næste landsholds pause, hvis ikke Eidevall stoler mere på sine reserver og får bedre styr på ”load management”.
Håber ikke mit danske er helt uforståligt 🙂
Ligger säkert något i det men då skulle detta innebära att Kopparberg har spelare som hanterar samma situation betydligt bättre? De har ju också väldigt många landslagsspelare i truppen. Utöver det har man dock inte samma bredd som i FCR men lyckas ändå vinna sina matcher. Tror nog FCR har fler delar som spelar in än bara en orsak.
En stor skillnad är att Kopparbergs spelare knappt spelade matcher under landslagsuppehållet. Falk stod 90 minuter mot Ungern och Böe Risa blev utbytt mot Wales, I Rosengård startade Seger, Björn, Anvegård, bägge matcherna och Musovic stod mot Island.Dessutom startade Svava, Troelsgaard och Veje bägge matcherna för Danmark och Viggosdottir bägge matcherna för Island samt Cankovic bägge matcherna för Serbien. Visst fick Zigiotti-Olme och Hammarlund några minuters inhopp mot Island/Ungern vilket också Mimmi Larsson fick.Tror även Csiki spelade för Ungern bägge matcherna men hon ingår väl inte i Kopparbergs startelvan…
Men summa summarum stor skillnad i belastning för dom bärande spelarna och troligen avgörande för guldstriden i år…
Jag tror ändå det beror på något mer än belastning. FCR har ju en bänk som gör man kan unna sig vila spelare på ett sätt som inget annat lag har. Tror mycket sitter i huvudet. När det blir en svacka är det lätt att det börjar ”gå troll” i det hela.
Jag ställer mig frågande till den fysiologiska förklaringen till Rosengårdsspelarnas formsvacka – och den sistnämnda gäller väl hela truppen, inte bara de som var ute på landslagsuppdrag. Utbrändhet? Utslitna? Låter som en nödtvungen ursäkt. Tidigare i den damallsvenska historien fick bl.a. Umeå IK, Linköpings FC, Malmö FF och LdB FC (Malmö) bidra med 5-7 av sina bästa spelare till landskamperna utan att det tycktes avgöra utgången av SM-slutspelet.
Fast förr i tiden hade man ett sommaruppehåll. Det som skiljer årets säsong från de tidigare är att det inte är några andra pauser än just landslagsuppehållen. Dock kan det ju vara intressant att kolla slitage på spelarna i de båda topplagen. Det man inte kan kolla, men som är otroligt intressant och viktigt i det här fallet, är hur hårt lagen har tränat under säsong.
Du har naturligtvis rätt i att säsongen 2020 inte liknar någon annan. Det vi annars har sett – och med all säkerhet beror på det komprimerade spelschemat – är den ovanligt stora mängden ben- och knäskador samt slitagerelaterade problem. Och det gäller ju alla damallsvenska lag, ”rättvist fördelat” bland de tolv.
Jag måste, tyvärr, återkomma till förbundets statistik när det gäller damallsvenskan. Har varit i kontakt med SvFF och när det gäller de återkommande felaktigheterna i uppgifterna från Vittsjö-Umeå så hänvisar man till ”tekniska problem”, när man ändrade assisten till Vittsjös tredje mål ändrades samtidigt assisten till det andra målet (däremot inte till det första…). Gällande övriga påpekanden från min sida, bl a om den stora differensen i uppgifterna om Jelena Cankovics assists, slår förbundet ifrån sig och skyller helt på matchsekreteraren. Roat mig med att studera klipp från några av Rosengårds hemmamatcher (för det är där de största skillnaderna tycks finnas).
I matchen mot Djurgården (3-0) finns inga assist noterade. När det gäller Anna Anvegårds 1-0 mål kan det vara korrekt då det är mer eller mindre en soloprestation. Vid 2-0 målet får Imo (målgöraren) en perfekt passning av Rytting-Kaneryd. 3-0 uppkommer efter en hörna som Cankovic placerar rakt på Viggosdottirs huvud. Men hörnor räknas kanske inte som assist, hur perfekta de än är? Kollade också Rosengårds hemmamatch mot KGFC där Riley gör 1-0 efter en passning av Troelsgaard. Hur solklart som helst men ingen assist noterad. Hur svårt ska det vara för SvFF att ha någon form av kontrollfunktion?
Larsson lirade fram Riley till ettan mot Kgfc hur solklart som helst,så det är absolut inget konstigt att inte Troelsgaard fått den,det kan va svårt med assister(:-)
Möjligt att jag i hastigheten såg fel på Larsson och Troelsgaardh. Ville bara snabbt kolla om det förekom någon assist. Poängen är att ingen fick assist för det målet, och det är väl ändå helt uppåt väggarna?
Jag försökte svara på frågan ”Vad är det som händer?” i mitt inlägg efter förra omgången på min blogg. Jag undrar om inte Rosengårds ansvariga borde rannsaka sig själv om något av problemet kann ligga i inställningen. När man säger att motståndarna borde köpt två lotter så mycket tur de hde som tränare låter det ju snarare som en anhängares stora besvikelse över motståndarnas seger. Är det inställningen som spelarna får i när man diskuterar situationen? Att man är så överlägsna att ALLA motståndare spelar med 8-9 man i eget straffområde eftersom man själv är så mycket bättre? Jag tror att detta sätt att förmedla budskap är helt fel. Ödmjukhet och ömsesidig respekt borde vara grunden för arbeitet. Att Rosengård egentligen borde vinna nästan alla matcher kan man vara överens om när man ser vilka resurser klubben har i jämförelse med alla andra och vilka spelare som finns. Men narrativet är av yttersta vikt. Lottnarrativet är fel. Det är ”lockerroom talk” som inte borde föras utanför just omklädningsrummet av besvikna tonåringar. Där borde lagkaptenen säga till. Jag är övertygad om att man vinner med mer respekt för motståndet. Inte bara opinion, utan även matcher.
Men kanske bra för Allsvenskan om Göteborg vinner sitt första SM-guld någonsin. Och Rosengård går ju ändå tll Champions League. Men visst, att förlora guldet fyra gånger av fem gör ont.