Dagens damallsvenska facit: Två ”stölder”

Dagens två damallsvenska matcher slutade med två intressanta resultat. Två resultat där de lag som backade hem och slog ifrån sig lär känna sig som segrare. I Linköpings fall blev det ju seger. I AIK:s fall handlade det om en vunnen poäng.

Lördagens första match var AIK–Hammarby, en match som slutade 2–2. Båda lagen är från Stockholmsområdet, är nykomlingar och har finländska målvakter. Fler likheter än så går knappt att hitta.

Exempelvis går det knappt att ha större skillnader i spelsätt än det är mellan lagen. Medan Hammarby är ett extremt spelande lag med bolltrygga och passningssäkra spelare i backlinjen har AIK knappt något passningsspel alls, och i backlinje och på mittfält är det rätt många hårt arbetande ”träben”. AIK har inte kapacitet att spela sig fram, utan skickar bara långt.

AIK:s trumf är att man har flera bra kontringsspelare. När man väl får kontroll på bollen i offensiva positioner finns det väldigt många intressanta kvaliteter. Trion Jenny Danielsson, Honka Hayashi och Rosa Kafaji kan alla skapa målchanser helt på egen hand – och Nora Rönnfors är blixtsnabb.

Jenny Danielsson

Det gör att AIK trots allt måste vara ett väldigt otäckt lag att möta. En motståndare där man lätt får bilden av att man är överlägsen i spelet. Men plötsligt blixtrar de till.

I dag var AIK rätt bra i ungefär 15 minuter. Det var nämligen under en kvart man orkade sätta lite press på Hammarbys bollhållare. Under den perioden vann man flera gånger bollen i sådana positioner att de fyra offensiva kunde utnyttja sina spetsegenskaper.

Kafaji och Danielsson hade haft varsitt rent friläge innan Rönnfors gjorde 1–0, snyggt framspelad av Hayashi och Emma Santamäki. Men efter den där kvarten dog AIK.

Övriga 75 minuter gick till Hammarby. Och efter att Madelen Janogy gjort 2–1 i minut 56 hade Hammarby typ åtta 100-procentiga chanser att punktera matchen.

AIK hade absolut ingenting mer än en massa rensningar. Inte förrän i minut 87, då man plötsligt blixtrade till med ett klassmål. Danielsson slog ett fint inlägg mot bortre stolpen, där Kafaji skapade sig yta genom att lura June Pedersen att ta några kliv framåt.

När bollen kom visade Kafaji varför hon anses vara en supertalang. För den styrningen på volley upp i närmaste krysset som hon stod för är ett mästerverk av hög svårighetsgrad.

Det målet betydde 2–2 – och att AIK återigen tagit poäng i en match där laget varit spelmässigt underlägset. Jag har inte sett matchen mot Djurgården. Men vad jag förstått har AIK nu ”stulit” fem poäng i den här serien. Fem otroligt viktiga poäng som förstås ger laget betydelsefullt självförtroende.

När det gäller Hammarby är laget tydligen trots allt kvar i fjolårets synder. Förra våren var laget väldigt spelskickligt, men ack så tunt och uddlöst. Under försäsongen tyckte jag att det såg ut som att spelskickligheten hade kryddats med offensiv spets.

I dag visade Hammarby upp ett mellanting mellan uddlöshet och offensiv spets. Man hade spets såtillvida att man skapade massor av 100-procentiga målchanser. Men när man väl hade de där chanserna var det rätt uddlöst. Visst gjorde Milla-Maj Majasaari ett par riktigt fina räddningar. Men att det blev 2–2 berodde mer på Hammarbys oförmåga i straffområdet än på Majasaaris storspel.

Trots det som hänt under de fyra första omgångarna känner jag inte att tipsen av Hammarby som sexa och AIK som jumbo är orimliga. Däremot börjar jag ångra att jag tippat guldet till Göteborg.

För BK Häcken FF spelar verkligen inte som ett guldlag för tillfället. Sett till matchbild borde de förstås ha tagit minst en poäng i dagens hemmamatch mot Linköping.

Men Häcken har tappat spetsen i spelet. Under hela försäsongen, fram till och med cupsegern mot Rosengård, hade Häcken kvar den fart och det flyt som har kännetecknat Göteborg FC under de senaste tre säsongerna. Och det var ju just efter segern mot Rosengård som jag ändrade mig. Fram till dess hade jag Rosengård på guldplats, och Häcken som tvåa.

Nu känner jag att jag borde ha lyssnat på alla varningssignaler och stått fast vid att tippa guldet till Malmö. För nu är det där snabba, attraktiva och vägvinnande Göteborgsspelet som bortblåst.

Sedan damallsvenskan började har Häcken blivit sämre och sämre. I dag kändes laget mer som en kopia av FC Rosengård modell 2020 än av sin företrädare Kopparbergs Göteborg FC. De hårda och fina passningarna har ersatts av långa bolltransporter och av en hel del bolltrampande.

Det känns som att det nu är upp till bevis för Mats Gren att visa vad han går för som tränare. Och det måste hända något snabbt. Annars kan guldtåget snart ha gått för Häcken.

Mats Gren

Fram till i dag har jag för övrigt sett Häcken som megafavorit till cuptiteln. Men om inte Häcken kan prestera bättre än det här känns det som väldigt bra läge för Eskilstuna på torsdag. United har som bekant en väldigt bra målvakt, och ett par riktigt vassa kontringsspelare. Det kan således bli en hyperintressant cupfinal.

För Linköpings del var dagens 1–0-seger förstås en rejäl självförtroendehöjare. Det är synd att säga att LFC imponerade. För faktum är att laget länge bara försvarade sig, och helt saknade ett eget anfallsspel. På slutet kom Cornelia Kapocs in lyfte offensiven en aning. Men totalt sett var det i princip spel på LFC:s planhalva från start till slutsignal.

Men precis som AIK blixtrade till mot Hammarby blixtrade LFC till två gånger. Båda gångerna blev det frilägen för Uchenna Kanu. Och första gången rullade nigerianskan lugnt in bollen i mål.

Det var för övrigt på många sätt ett slumpanfall. Men ett väldigt snyggt sådant. Det började med en lång och hög frispark från Cajsa Andersson och eget straffområde. Vid mittplan vann Frida Leonhardsen Maanum en nickduell. Hennes skarv gick till Therese Simonsson, som i sin tur klackade in bollen på ytan bakom Häckens backlinje. Där kom Kanu med så hög fart att hon blev helt fri.

Frida Leonhardsen Maanum

Sett till matchbild var Linköpings seger en stöld. Men fotboll handlar ju om att göra mål – och att hitta sätt att vinna. Det visade sig att LFC hade hittat en vinnande taktik i dag, och laget behöver inte på något sätt skämmas över sin seger. Precis som att AIK inte behöver skämmas över sin poäng.

LFC:s seger var förstås jackpot för FC Rosengård som nu har chansen att redan efter fyra omgångar ha en fempoängslucka till tänkta huvudmotståndaren i guldracet. Men då måste förstås Malmöklubben vinna morgondagens hemmamatch mot Djurgården.

32 tankar på “Dagens damallsvenska facit: Två ”stölder”

  1. Tycker att Evelyn Ijeh är en alldeles för duktig spelare för att sitta på bänken nu i ett par år. Tror hon hade platsat i dom flesta Damallsvenska lag!

    • Håller med, hon va en av få Häckenspelare som kändes farliga på offensiv planhalva i den här matchen. Som motståndarsupporter är jag glad att hon fick sitta på bänken så länge.

  2. Tja…alla lag spelar efter sina resurser och hur de bedömer motståndet. Att det sedan alltid finns en portion tur/slump är väl också klart. AIK, som av många experter tippades i botten, har fångat fler poäng än beräknat. Samtidigt är serien ung. Även Uppsala gick bra ett tag förra säsongen innan de cementerades i botten. Om inte Piteå börjar vinna, eller åtminstone ta poäng, finns risken att 2018 års guldlag åker ur som enda lag 2021. Det kan betyda mycket hur deras kommande vecka med tre matcher faller ut. Det gnuggas händer i Skåne efter LFC:s vinst mot Häcken. LFC fick kanske ingen gruvlig revansch för flera förluster, varav en del rejäla utskåpningar som slutet av förra säsongen, men tre pinnar blev det i alla fall. Kanske har de positiva ”Häckeneffekterna” avklingat och laget måste hitta en ny jämnhet. Spelarmaterialet har de.

  3. Förstår inte alls snacket om stöld. Antingen får man in bollen i målet eller inte. Men det kanske är menat som en provokation…

  4. Det är synd att ett effektivt försvarsarbete sällan lovordas. Sett till matchbilden förtjänade LFC att hålla tätt bakåt eftersom de effektivt desarmerade Häcken, bl.a. genom att vinna många viktiga dueller. Häckens försvarsarbete lämnar en del att önska, vilket nog kommer visa sig igen. ”Stöld” som beskrivning är mycket märklig. Det antyder ju att regler brutits eller att domaren varit orättvis.

    • Har du aldrig hört uttrycket ”stjäla en poäng” eller ”stjäla en match”. Det används ändå rätt ofta, och har inget med regelbrott eller dåliga domare att göra. Det handlar om att man vinner en match man inte förväntas vinna, eller tar en poäng man inte förväntas ta.

      • Självklart har jag hört det uttrycket, men det var inte så du uttryckte dig.

        Din formulering ”Sett till matchbild var Linköpings seger en stöld” är lätt att tolka som att du anser det vara ett orättvist resultat. Det ordvalet fler verkar ha reagerat på. Det signalerar snarare att du tycker att Häcken förtjänade segern baserat på matchbilden, snarare än att de i förväg förväntades ta den. Tyckte du det?

    • För övrigt är ett effektivt försvarsspel en förutsättning för att vinna titlar. Och det är väl inte ovanligt att ett bra försvarsspel hyllas. Men det är ju rätt rimligt att en opartisk publik föredrar lag som spelar offensivt än lag som ställer upp sig framför eget straffområde och hoppas försvara sig till framgångar. Eller väljer du matcher på tv efter vilka lag som är bäst på att parkera bussen?

      • Det är väl klart att ingen ‘opartisk publik’ vill se taktiskt försvarsspel (även om du som mer ‘fotbollsnördig’ (?) åskådare borde kunna se en charm i det) men det är väl heller ingen som påstått ?

        Sen så är det ju så att när man möter ett så framtungt lag som Häcken med så enormt mycket kvalité offensivt så är det självmord att bjuda upp och spela chansbytarfotboll mot dom. Även Rosengård lär säkert välja en mer kontrollerad strategi än vanligt när de möter Häcken trots att de har ett lag som på pappret är mycket starkare än dagens LFC är.

        En av Jeglertz uttalade målsättningar inför säsongen var att göra LFC mindre taktiskt sårbart och där måste jag ju säga att man redan visat prov på en rejäl förbättring. Istället för att som under de senaste tränarna innan honom alltid bjuda upp till dans och straffas brutalt för det både mot bättre lag (Göteborg och Rosengård) och mer cyniska (Vittsjö och Kristianstad) så väljer man nu att anpassa sig mer efter motståndet för att ge sig själva en chans att nå framgång.

        LFC har som jag tror matchens kommentator påpekade hittills haft tre speciella matcher där två varit mot på pappret betydligt starkare lag och en mot ett lag som spelade utan anfallare och med dubbelparkerade bussar i eget straffområde. När man framöver ställs mot lag som ligger närmare den egna nivån vad gäller spelarmaterialet så lär nog matcherna bli betydligt roligare att se på även för de opartiska åskådarna 🙂

        • Jag tycker att det är det är bra att den taktiska skickligheten ökar i damallsvenskan. Och som jag skrev i inlägget tycker jag inte att LFC behöver skämmas över hur de vann matchen.

          Men jag tror inte att Jeglertz och Levenstad är speciellt nöjda med hur spelet såg ut under matchens första 60 minuter. Visst ledde LFC med 1–0. Men det var 10–2 i avslut till Häcken, och LFC hade knappt haft bollen på Häckens planhalva. Så tror jag inte att lagledningen hade tänkt sig att det skulle se ut.

      • Det beror på vad du menar med ”ovanligt”. Det är nog vanligare att anfallarna får lovord efter en bra dag på jobbet än försvararna.

        Jag vet att jag är partisk i min bedömning att matchbilden idag inkluderade ett fantastiskt försvarsarbete i LFC (inte bara bussparkering utan många vunna dueller och brytningar) – men även kommentatorn på Sportbladet Play hyllade LFC-defensiven på ett helt annat sätt än du verkar förmå dig till. Jag är ledsen, men just i detta blogginlägg låter du aningen pro-Häcken, trots att deras avslut på mål idag sitt antal till trots var huvudsakligen harmlösa.

        Vilka lag eller matcher jag uppskattar på tv, var inte en del av min poäng, utan huruvida det är opartiskt att exkludera en effektiv defensiv ur sin beskrivning av matchbilden. För sett till HELA matchbilden håller jag inte med dig i din analys.

        • Att parkera bussen innebär att man backar hem och satsar på försvarsspel. Om man skall lyckas måste man vinna nickdueller, täcka skott, rensa och göra brytningar.
          Defensivt tror jag att LFC-ledningen är väldigt nöjd med matchen. Men det är lätt att förblindas av slutresultatet. Och jag tror inte att LFC är nöjt med sin offensiv. Framför allt inte första 60 minuterna, där LFC sällan fick till något passningsspel och knappt kom över mittplanen.
          Slutligen var kommentatorn på Sportbladet Play så tjatig att jag stängde av ljudet.
          Och om du läser inlägget igen kommer du att märka att det är en enda lång hyllning av Häcken. Framför allt av deras långa bolltransporter och deras bolltrampande.

        • Det var väldigt vad du verkar se behov av att undervisa mig om fotbollstermer? Du kanske förutsätter att jag med brytningar och dueller endast avser dem inom och strax utanför straffområdet, men det skedde fint defensivt arbete och tillbakavinnande av boll även på mittplan (där bussar vanligtvis inte parkerar).

          Nej, vi får enas om att vara oeniga helt enkelt. Låt mig bara avsluta med att citera dig från kommentarsfältet efter första omgången: ”Det är mästerligt att vinna även dåliga dagar.”

        • Jag lutar nog åt att det trots allt var en bra dag för årets LFC i går. Att det var en prestation på toppen av vad laget i nuläget förmår. Ännu har jag nämligen inte sett några mästartakter från dem. Men vem vet, kanske att den här typen av segrar kan lyfta dem.

  5. Trodde inte på den här utvecklingen. Nu joggar Rosengård hem guldet. Seger mot DIF i morgon kan inte ge mer än 1,05 i odds.

  6. Det är viktigare att vinna än att spela som gudar – eller gudinnor. Resultatet blev något av en ”taktisk triumf” för Linköping, även om det nog inte ingick i den jeglertzska strategin att parkera laget på egen planhalva under i stort sett hela matchen. Förlusten sved förstås i… Häcken, som påbröd till poängtappet mot Vittsjö tidigare. Vad har hänt med den gulsvarta segermaskinen från Götet? Är det möjligen så, att de traumatiska upplevelserna i samband med skrotningen av Kopparbergs Göteborg har suttit inkapslade i sinnena på spelarna för att nu ge sig till känna, i den härliga vårsolens glans?

    • Håller fullständigt med dig Johan angående kommentatern i matchen Häcken – Linköping. Något värre har jag aldrig hört. Han hyllar Linköping i 90 minuter och kritiserar Häcken i 90 minuter. Hur i h-e får man jobba som reporter när man är så opartisk. Överhuvudtaget är nivån på reportrarna på sportbladet play otroligt ojämn. Det är verkligen ingen reklam för damfotbollen att det är så här. Hur ska man få nya tittare till damfotbollen när det är så här ? Utan respekt för båda lagen då har man inte något i en studio att göra. Kan för övrigt nämna att jag är supporter till Vittsjö och såg på matchen med neutrala ögon. Häcken för matchen och förtjänar segern. Linköping står rätt och är starka i sitt försvarsspel. Till sist uttrycker reportern att det spelar ingen roll att Häcken vinner hörorna med 12-2 och skotten med 15-8. Han tycker fortfarande att det är rättvist. Blir förtvivlad av denna tjurighet.

      • Kommentatorn hade väl köpt haussen kring Häcken och samtidigt hört hur dåliga LFC skulle vara (enligt diverse experter), i det läget så blir det naturligt att gnälla på Häcken och lyfta Linköping.

        Sen tyckte jag det va befriande med en kommentator som även verkade kunna se kvalitén i riktigt bra försvarsspel och inte bara går på statistik när han bedömer lagen. Ja Häcken vann skotten stort men räknar man skarpa målchanser så hade de väl helt ärligt inte särskilt många fler än Linköpings två (målet + Kanus ‘friläge’ där skottet blev lite för tamt).

        Hörnorna ja, de hade många hörnor helt klart. Jag tror Linköping hade 20 (?) eller något liknande mot AIK men man skapade inget på dom. Jag anser inte att det faktumet gjorde att dom hade förtjänat X antal extra mål i den matchen baserat på det.

        Men visst, du kändes verkligen ”opartisk” i ditt inlägg, vi får väl se hur det ser ut när ditt lag kommer till Linköping för match. Blir det som vanligt så lär ni väl backa hem och satsa på… omställningar och fasta situationer.

        • Apropå Sportbladets kommentatorer så har jag gnällt också. Inser att jag även måste ge beröm. Tyvärr uppfattade jag inte namnet på kommentatorn som körde AIK-Hammarby igår men han var mycket bra. Pratade inte sönder matchen men gav vägledning där det behövdes. Gav bakgrundsfakta utan att rabbla miljoner siffror.

          Även kommentator/bisittare som körde Kristianstad-Vittsjö i fredags var väldigt bra. Engagerade utan att det var överdrivet. Kunde också kritisera när spelet var kasst.

        • Det är Aftonbladets egna reportrar som du berömmer. Anna Rydén kommenterade i fredags och Makoto Asahara körde Stockholmsderbyt.
          Tyckte också att Saga Fredriksson gjorde en intressant debut som expertkommentator. Hon noterade flera detaljer som kommentatorerna sällan ser.
          Dock reagerade jag på att hon var otroligt positiv och delade ut beröm till allt och alla under den första halvleken, för att sedan sammanfatta den med att det var en temposvag halvlek mellan två lag som inte gick för vinst.

        • När det gäller att vara översvallande positiv finns det ingen som slår SVT:s Härenstam – allt är jättefantastiskt – hela tiden – oavbrutet. Man behöver inte jobba på cirkus för att vara en clown….

  7. Vad var det för folk som satt på läktaren på Skytteholm? Funktionärer? Det såg ut att vara fler än åtta iallafall!

    • Det var nog ”funktionärer”. Personer som inte har någon egentlig uppgift vid matcherna men är där i alla fall. Publikvärd är vanligt att det står på deras västar. Det behövs alltid minst 5 publikvärdar för att hålla koll på 8 åskådare som supportar hemmalaget.

      Det är också konstigt att sportchef, ordförande och andra personer hos bortalaget tillåts att sitta på läktaren under matcher. Är det då ok att alla som tycker sig jobba för bortalaget kan åka till bortamatcher?

  8. Förutom LFC:s ”stöld” så stod även Östergötlands andra elitlag IFK Norrköping Dam för en imponerande insats när man bortaslog Jitex med hela 3-0 i Elitettan idag. Två raka segrar och 4-0 i målskillnad för nykomlingen som den här omgången heller inte kunde dra nytta av något lån från Linköping men som klarade sig bra med sina egna spelare.

  9. Att backa hem och spela antifotboll ala Mourinho och lyckas vinna är alltid stöld i mina ögon. Stöld av fotbollens själ och hjärta. Kommer aldrig att tycka att ett lag som inte vill ”spela” fotboll tar rätt beslut. I ett spel som fotboll där det är så ofantligt mycket svårare att göra mål än i andra bollsporter är det inte mer än logiskt att prestationen från kreativa effektiva anfallare lovordas mer än försvararnas huvuduppgift som är att försvåra och förstöra kreativiteten.

    • Rätt meningslöst att diskutera estetik och moral vs effektivitet i en så brutalt resultatinriktad sport som fotboll. Men ändå: för ett lag som är svagare gäller det att anpassa taktiken efter motståndet. Alla medel är tillåtna utom de ojusta. Vill man bygga försvarsmurar och förlita sig på en och annan kontring kan viktiga poäng tas, hur mycket ”stöld” det än är i vissas ögon. För esteter och finsmakare finns alltid en och annan match mellan topplag – i utländska ligor – att njuta av. Finns det inte rysk kaviar på bordet får man nöja sig med Kalles Kaviar. Och jag citerar än en gång en tränare i Linköping FC som, efter en dålig laginsats som ändå gav poäng, sa: ”Jag skiter i hur det ser ut bara vi vinner.” Ett ärligt svar, även om få tränare skulle våga säga så öppet.

      • Tur att inte alla fotbollstränare i världen tycker att det kvittar hur det ser ut bara vi vinner. Den antifotboll som hade blivit resultatet om alla fotbollstränare praktiserat det mind-setet hade inte jag njutit av… Men tydligen. med tanke på hur folk har betygsatt mitt inlägg, så tycker 3 av 4 som du… Som du säkert förstår hatar jag Kalles Kaviar men än mer hatar jag fotbollslag som inte ens försöker eller har som ambition att spela fotboll. Att, som vissa lag i damallsvenskan, säsong efter säsong praktiserar en fotboll där man inte har någon som helst ambition att ha något eget spel tycker jag är djupt beklagligt och inte på något sätt utvecklande för damfotbollen i allmänhet och svensk damfotboll i synnerhet. Att Umeå som faktiskt försökte spela fotboll åkte ur förra året och andra lag som inte ens försökte spela fotboll klarade sig kvar skär djupt i mitt fotbollshjärta. Damfotbollen skulle kunna vara så mycket mer attraktiv om inte dessa till 100% resultatinriktade antifotbollstränarna hade fått härja fritt sedan många år tillbaks i damallsvenskan. Ja menar, vem njuter av att se träben i en backlinje sparka undan bollen när man kan se Cankovic briljera med teknik eller Marta göra några överstegsfinter.
        Att tror att supporterskapet och glädjen att titta på fotboll bara hänger ihop med resultatmässiga framgångar har missat en hel del om vad fotboll handlar om…

        • PA: vi kan ju vara ense om att vi är oense, åtminstone i det aktuella fallet. Självklart vill vi alla helst se jämna, välspelade fotbollsmatcher med böljande anfall och läckra mål – mellan någorlunda jämbördiga lag, förstås. Linköping har ingen Cankovic eller Anvegård, men där finns trots allt en och annan som sticker ut och kan stå för matchavgörande saker framåt, som en Kanu eller en Maanum. För övrigt, i Sportbladets veckokrönika ”Segertåget”, med inslaget ”Veckans lag”, får hela LFC:s backlinje anförd av Nilla Fischer äran att stå som bästa försvarare efter insatsen mot Häcken.

        • Ja där är vi 100% ense 🙂
          Argumentet att Linköping inte har vissa spelartyper är intressant. Jag anser att man som fotbollsklubb skapar förutsättningar för att attrahera vissa typer av spelare samt även fostra vissa typer av spelare.Det är alltså ingen slump att ett lag domineras av vissa spelartyper. Detta är ett långsiktigt och strategiskt arbete som påverkar allt från hur man bedriver akademiverksamhet till hur man väljer tränare. Som du mycket rikitgt påpekar så är fotboll en extremt resultatinriktad idrott vilket gör att många klubbar faller på lånsiktigheten och tar den enkla vägen. I det perspektivet kanske man hade önskat att ”nya” Linköping hade vågat satsa långsikitgt i hur man vill bygga upp sitt konstruktiva spel och förädla talanger som har förmågan att klara av det.
          Ja ja vem vet kanske LFC helt plötsligt om några år börjar spela tiki-taka, ingen hade varit gladare än jag om så skulle ske 🙂 det kommer dock inte ske om man inte vågar riskera kortsiktiga bakslag…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.