När den här helgen startar är det Kristianstads DFF som leder damallsvenskan. Man gör det efter 1–0-seger mot Vittsjö i gårdagens Skånederby.
Det var tyvärr en rätt tråkig match. Framför allt var den första halvleken en enda lång gäspning. Det enda jag antecknade under den var fem hörnor.
Det blev lite mindre tråkigt efter paus, men tyvärr nådde aldrig matchen de höjder jag hade hoppats på. Jag räknade till 3–0 klara målchanser till Kristianstad. Segermålet bokfördes till slut som självmål, vilket kändes rimligt. Det var ju nämligen Sandra Adolfsson som sprang in en retur från Sabrina D’Angelo i eget mål.
Därmed har KDFF nu tio poäng på fyra omgångar. Målskillnaden är 5–2, vilket visar att laget mer imponerat genom stabilitet än genom blixtrande offensiv så här långt.
Vittsjö tog en fin poäng mot Häcken förra helgen. Nu föll man alltså på ett självmål. Laget har väl ännu så länge inte nått den nivå jag trott att man skulle hålla. Framför allt tycker man ju att de borde ha kapacitet att få till mer fler än tre mål på fyra matcher.
Ett av de där tre målen var ju för övrigt kvitteringen mot Häcken förra helgen. Det målet fick Vittsjö lite som en jinx-gåva från mig. För efter den hyllning av Jennifer Falk jag skrev härom veckan låg det väl kanske lite i luften att hon skulle göra en tavla.
I och med Häckens poängförlust är Rosengård nu enda laget med full poäng. Två mål på drygt 65 sekunder i 25:e och 26:e matchminuterna ordnade segern senast mot Eskilstuna. Det var de båda tidigare Unitedspelarna Mimmi Larsson och Olivia Schough som stod för målen.
Jag jobbade i söndags och har bara sett höjdpunkter från den dagens matcher. Men jag fick ett tips att kolla en situation i slutminuten av första halvleken på Tunavallen. En situation där Sanne Troelsgaard stod för ett regelbrott.
Och tipset stämde – jag tycker att det är självklart att danskan borde ha fått ett rött kort för det som går att kategorisera som ett slag eller möjligen som en hård och aggressiv knuff.
Det är ju omöjligt att veta exakt var någon annan har sin blick. Men domare Sara Wiinikka är i alla fall vänd mot situationen och borde ha haft bra chans att se förseelsen. Efter lång diskussion med sina båda assisterande domare nöjde sig Wiinikka med ett gult kort. Trots det vara det färdigspelat för Troelsgaard. Hon byttes ut i halvtid.
I söndagens tredje match hade vi också ett omdiskuterat domslut. Det handlade om den straff på vilken AIK:s japanska mittfältsstjärna Honoka Hayashi satte segermålet mot Djurgården.
Jag hade inte dömt straff för den tacklingen från Gudrun Arnadottir mot Linda Hallin. Men isländskan träffar ju även lite fot, så det går att uppfatta som straff. Men en gissning är att försvararen kommer undan utan blåsning i den här typen av situationer vid cirka 95 procent av fallen. Djurgården hade alltså otur, medan AIK hade tur.
2–1-segern var AIK:s första trepoängare i damallsvenskan sedan bortavinsten mot Piteå den 5 oktober 2014. Det anmärkningsvärda här är att AIK hade spelat 26 raka matcher utan seger inför förra helgens derby. Det blev 27:e gången gillt…
Och nu ligger nykomlingen lite oväntat på fjärde plats efter tre omgångar.
I det här derbyt stod för övrigt Milla-Maj Majasaari för en makalös räddning i den första halvleken. Låg raklång och styde ut Daniela Zamoras nick till hörna. Näst efter Jennifer Falks räddning mot Växjö var det nog den svettigaste räddningen hittills i serien. Majasaari var en spelare jag satte frågetecken för inför serien. Hittills har hon varit precis så bra som hon nog måste vara om AIK skall klara kontraktet.
När jag ändå är inne på fina räddningar stod Emma Holmgren även för ett par sådana mot Rosengård.
Holmgren mot Falk blir en kul match i matchen i torsdagens cupfinal på Bravida Arena. Det är nästa veckas första final under en stor finalvecka i Göteborg. Nästa söndag står ju Gamla Ullevi som värd för Champions Leaguefinalen mellan Chelsea och Barcelona.
Till söndagens final ansökte arrangören om dispens för att ta in 500 åskådare. Det avslogs dock från regeringshåll i går. Det blir alltså tomma läktare när Sverige för första gången står värd för damfotbollens största klubbmatch.
Apropå finalerna noteras att det spelas två damallsvenska matcher samtidigt som cupfinalen. Det känns ju på många sätt som väldigt konstigt. Vill man höja statusen på cupen bör man ju låta finalen få största möjliga fokus.
Det svenska fokuset i finalen blir ju förstås riktat mot Chelsea, och i första hand Magdalena Eriksson och Jonna Andersson, men även lite mot Zecira Musovic. Chelsea hade allt det flyt man behöver i stora matcher när man slog ut Bayern München i semifinalen.
För på många sätt blev det bortamål som Melanie Leupolz inte hade en aning om att hon nickade in, helt avgörande. Man hade även flyt i slutet av hemmamatchen när Eriksson räddade ett skott från Klara Bühl på mållinjen. Men allt var förstås inte tur. Chelsea är otroligt vasst framåt, och blir en tuff nöt att knäcka för Barcelona.
Barcas semifinal mot PSG blev också en nagelbitare. Men spanjorskorna vann till slut hemmamatchen med 2–1 efter att Lieke Martens gjort båda målen. Vid det första var hon verkligen på gränsen till offside i förstaläget. Sedan bröt hon snyggt in och satte på Martensvis bollen vid bortre stolpen.
Det andra målet var hon rätt ställe på ett fint inspel från Caroline Graham Hansen.
En av veckans bättre damallsvenska nyheter handlade om Sveindis Jane Jonsdottir. Magnetkameraundersökning visade att hennes knäskada inte var så allvarlig, utan att hon snart är tillbaka i spel igen. Kul för henne, Kristianstad och för hela damallsvenskan.
En oväntad nyhet kom under fredagen när elitettans sensationslag så här långt, Älvsjö AIK, meddelade att de brutit kontraktet med tränaren Fredrik Andersson.
Under de tre matcher Andersson lett laget i elitettan har man två segrar och ett kryss, och ligger på damallsvensk uppflyttningsplats. Någon förklaring till varför man bryter med Andersson finns inte i den korta texten på klubbens hemsida. Vi får se om vi får några svar framöver.
När jag skriver det här börjar dagens Stockholmsderby mellan AIK och Hammarby. Även om det spelas ytterligare några intressanta matcher på svensk mark i helgen, bland annat eftermiddagens Häcken–Linköping, så får vi riktiga blicken utanför landets gränser för att hitta helgens tre riktigt stora matcher.
I kväll 19.00 är det final i NWSL Challenge cup mellan Portland och Gotham FC. Det senare är det lag som tidigare har hetat Sky Blue FC.
Den amerikanska finalen är dock bara lite av uppvärmning inför morgondagens godbitar. Då har vi lite av en supersöndag i internationell damfotboll. Då skall engelska WSL avgöras, och sannolikt kommer vi även få veta var guldet i Frauen-Bundesliga kommer att hamna.
Det är bara omgång 20 i den tyska ligan. Men det mesta talar för att vinnaren av matchen Wolfsburg–Bayern München också tar hem guldet. Inför avspark ser tabelltoppen ut så här:
Bayern München 19 +65 54
Wolfsburg 19 +45 52
Hoffenheim 20 +27 38
Turbine Potsdam 19 + 2 32
Efter söndagens toppmöte har Bayern kvar bortamatch mot femman Leverkusen och hemmamöte med sexan Eintracht Frankfurt medan Wolfsburg skall möta Frankfurt borta och slutligen ta emot nian Werder Bremen.
Mycket talar för att topplagen kommer att ta full poäng i de två slutomgångarna. Och att serien alltså avgörs i morgon.
I engelska WSL är det helt klart att guldet delas ut i morgon. Ligan är nämligen framme vid sin slutomgång. Där har det sedan länge stått mellan Chelsea och Manchester City. Läget inför sista omgången är så här:
Chelsea 64–10 54
Manchester City 64–13 52
City ställs mot ett West Ham som slåss för kontraktet, medan Chelsea tar emot sexan Reading. Båda topplagen är storfavoriter till att ta tre poäng. Men det kan ju kanske komma in nerver i bilden. Det finns alltså förutsättningar för en kul damfotbollssöndag.
Här är slutligen helgens tv-guide. Några matcher är redan igång. Bland annat står AIK–Hammarby 1–1 efter att Nora Rönnfors först gjort 1–0 och Eva Nyström nyss kvitterat på nick efter hörna. Hammarbys hörnor har för övrigt visat att AIK-målvakten Majasaari behöver jobba på sitt spel i luftrummet.
Lördag
12.30: Juventus–Napoli i italienska Serie A Femminile. Sänds på Viaplay.
13.00: AIK–Hammarby i damallsvenskan. Sänds på Sportbladet Play.
13.00: BP–Bollstanäs i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
13.00: Sundsvalls DFF–Mallbacken i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
15.00: Alingsås FC United–IFK Kalmar i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
16.00: Häcken–Linköping i damallsvenskan. Sänds på Sportbladet Play.
19.00: Portland Thorns–Gotham FC i amerikanska NWSL Challenge Cup. Sänds på Twitch.
Söndag
12.00: Lidköpings FK–Morön BK i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
12.30: Milan–Fiorentina i italienska Serie A Femminile. Sänds på Viaplay.
13.00: Piteå IF–Växjö DFF i damallsvenskan. Sänds på Sportbladet Play.
13.00: Wolfsburg–Bayern München i tyska Frauen-Bundesliga. Sänds på Viaplay.
15.00: Jitex BK–IFK Norrköping i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
15.00: Älvsjö AIK–IK Uppsala Fotboll i elitettan. Sänds på SportexpressenPlay.
15.30: Chelsea–Reading i engelska WSL. Sänds på Viaplay.
15.30: West Ham–Manchester City i engelska WSL. Sänds på Viaplay.
16.00: FC Rosengård–Djurgårdens IF i damallsvenskan. Sänds på Sportbladet Play.
16.00: Kif Örebro–Eskilstuna United i damallsvenskan. Sänds på Sportbladet Play.
16.30: Athletic Club–Real Sociedad i spanska Liga Iberdrola. Sänds på Viaplay.
En blogg om internationell damfotboll 
Hammarby borde ha gjort fyra, fem mål, men fick nöja sig med 2-2 borta mot AIK. Väldigt oskarpa ageranden framför allt i anfallet.
AIKs taktik känns märklig. I första kontrar de in sitt mål, därefter ligger de på försvar och i princip inga anfall. I underläge visar de sedan tendenser till att gå fram och framför allt spela bollen. Hayashi och Kafaji är de spelare som är uträttar något, och frågan är om de är kvar efter sommaren. Samma fråga kan ställas om Wangerheim som gjorde ett starkt inhopp i halvtid.
Kafajjis mål var ett riktigt klassmål, drog till direkt på volley!
Känns som att Hammarby är något lite överskattade i förhandstipsen medan AIK är underskattade.
Taktiken är inte jätterolig men AIK kan nog gneta sig kvar i serien.
Om AIK kan behålla den effektiviteten har de förstås chansen. Sett till grundspel är ju Hammarby ett många par klasser bättre fotbollslag. Sett till effektivitet har AIK varit fantastiskt så här långt.
Efter dagens seger mot Häcken så känner jag allt mer att man nog får se LFC:s seger och insats mot AIK som lite bättre än man tyckte efter den matchen. Vi är ju ändå det enda lag som slagit dom hittills i seriespelet.
Vad gäller insatsen mot Häcken så är det den bästa taktiska insats jag sett från någon upplaga av LFC. Man tar knappt ett steg fel i matchen, Anderssons slarv vid en utspark är det enda jag kan komma på, och på slutet så är det nästan närmare 2-0 än att Häcken skulle kvittera.
När man sedan lägger till att laget va värda en poäng i premiären mot Rosengård och även där visade upp ett briljant försvarsspel så känns det mycket positivt så här i början av årets seriespel. Målet lär väl även vara en kandidat till omgångens snyggaste om man räknar in Maanums vunna höjdduell och Simonssons klackframspelning.
Jag kan inte säga att jag upplevde att LFC var speciellt nära att göra 2–0 på slutet. Men Kapocs kom in och såg till att LFC i alla fall fick ett anfallsspel. Men starkt att hålla nollan mot Häcken. Det har inget annat lag gjort i tävlingssammanhang tidigare.
Närmare än Häcken var att kvittera i alla fall vilket var min poäng. Kanu sprang sig fri återigen och hade hon inte varit så trött efter att ha slitit som ett djur under matchen och åkt på massor av tjuvsmällar som domaren lät passera så hade hon säkert gjort mål då också.
Håller inte heller med dig om att Häcken va värda minst en poäng, möjligen skulle man haft en men absolut inte mer sett till hur uddlösa man va. Bollinnehav ger inga poäng i sig, något LFC nästan fick sota för mot AIK och samma sak gäller förstås Häcken i den här matchen.
Slutligen så kan man förstås kalla LFC:s drömmål för ett slumpmål eller så väljer man att kalla det hög klass i tre moment, något jag misstänker att du hade gjort om det hade varit Häcken som hade stått för samma aktioner.
Det hade varit spännande att höra hur du uppfattat matchen om LFC varit det lag som hade haft bollen på offensiv planhalva hela matchen, men förlorat.
Som jag ser det skapade LFC två målchanser, dels målet, dels Kanus andra fria läge i 63:e minuten. Det skall mycket till att man vinner matcher där man försvarat sig i 90 minuter, och knappt haft något anfallsspel. Men i dag hade LFC både det flyt och den skicklighet som krävdes.
Att man gör mål på en hög frispark från eget straffområde får nog trots allt bedömas som slumpartat. Sedan håller jag med om att det var hög klass på såväl Maanums, Simonssons som Kanus aktioner.