Silly Season: Stora luckor i Eskilstunas offensiv

Loreta Kullashi till Rosengård och Fanny Andersson till Piteå. Dessutom har man en lucka på mittfältet sedan Halimatu Ayinde drog korsbandet i våras. Tre avbräck som hade varit blytunga för vilket lag som helst.

Det finns mycket att göra under silly season för Eskilstuna Uniteds sportchef Magnus ”Munken” Karlsson. Som grädde på moset meddelades nyligen att Karlsson själv skall lämna klubben efter säsongen för att bli klubbdirektör i IFK Norrköping. Hur påverkar det hans arbete i United?

Till slut blev Eskilstunas vårsäsong helt okej. Man nådde cupfinal och ligger femma i den damallsvenska tabellen. Det såg länge betydligt mycket sämre ut. Men resultatmässigt räddade laget våren genom att avsluta med fyra raka segrar, och sportsligt sett har man ett bra läge inför höstens tio omgångar.

Truppmässigt ser det alltså betydligt mycket värre ut. Under våren har Uniteds spel hackat betänkligt. Faktum är att jag haft svårt att förstå vad som varit grunderna i spelet. Det som utmärkt laget är att man levt mycket på individuella prestationer.

Och nu när några av de spelare som har kapacitet att avgöra matcher inte längre är tillgängliga, då undrar man ju hur Eskilstuna skall klara hösten.

I nuläget är det alltså Eskilstuna som har mest att göra under damallsvenskans silly season. På ett sätt har man gott om tid på sig. Transferfönstret öppnar först i morgon, och det håller öppet till den 11 augusti.

Men på ett annat sätt är det nog lite panik. Det är ju nämligen stor brist på spelare. Det var Rosengårds altmeister Erling Nilsson som uppmärksammade mig på problemet i vintras. Han frågade mig om jag hade tillgång till någon statistik över satsande klubbar i Europa.

Det hade jag inte, och det har jag inte nu heller. Men kan kan ju göra ett snabbt räkneexempel.

Året 2012 ansåg en stor del av de damallsvenska klubbarna att vår högsta serie var bäst i världen. Backar vi exempelvis bandet till den våren så var det inte så många klubbar i världen som verkligen satsade på damfotboll. WPS-ligan i USA hade exempelvis lagts ner.

Mellan tummen och pekfingret såg de ut så här med klubbar som gjorde damallsvenska satsningar 2012:

Sverige: 10–12
Tyskland: 10–12
Frankrike: 5–6
Övriga Europa (Ryssland, Danmark, England, Italien, Skottland, Norge och Spanien) cirka 10
Japan 10–12

Det innebär att satsande spelare hade ett 50-tal klubbar i världen att välja mellan för 9,5 år sedan. Här är det räknat lite i överkant. Nu ser det väldigt annorlunda ut. Nu har vi även lag som gör satsningar på damallsvensk nivå i andradivisioner, vilket skulle kunna få motsvarande lista att se ut så här:

Sverige: 12–15
England: 12–15
Tyskland: 12–15
Spanien: 12–15
Frankrike: 10–12
Italien: cirka 10
Tjeckien: 2–3
USA: 10
Japan: cirka 10
Övriga Europa: (Danmark, Norge, Österrike, Nederländerna, Belgien, Kazakstan med fler): cirka 20
Syd- och mellanamerika: 20–30

Det innebär att det nu finns minst 125 klubbar som gör satsningar som minst motsvarar damallsvensk nivå, och den här räkningen är snarast i underkant. Det är mer än dubbelt så många klubbar som nu vill något inom damfotbollen, men antalet spelare har inte ökat i samma utsträckning. Inte alls. Många länder ligger långt efter med sin spelarutbildning, vilket gör svenska spelare attraktiva.

På min lista över svenska utlandsproffs i högstaligor finns nu cirka 40 namn. Inget talar för att den kommer att bli kortare, utan vi kommer att få se fler och fler svenska toppspelare sticka utomlands.

Det innebär samtidigt att det blir allt svårare att ersätta spelare som Loreta Kullashi och Fanny Andersson. För utländska talanger är ju numera damallsvenskan inte längre en drömliga, Sveriges position i damfotbollens näringskedja har hastigt försämrats. Mycket beror det ju på att lönerna i vår högstaliga inte har förbättrats in någon större utsträckning sedan 2012.

Då omsatte de damallsvenska klubbarna totalt 91,8 miljoner kronor, och snittlönen låg på 11 008 kronor per månad och spelare. Den senaste ekonomiska analysen av damallsvenskan är från 2019. Då låg klubbarnas totala omsättning på 117,5 miljoner kronor och snittlönen var 14 379 kronor i månaden.

I många andra länder har utvecklingen gått betydligt mycket snabbare, och damallsvenskan kan inte längre konkurrera med löner. Sportsligt tror jag fortsatt att vår högstaliga har ett gott rykte. Men det gör inte att det blir lätt för Munken Karlsson att hitta en ny Loreta Kullashi, eller för Linköpings klubbledning att ersätta Frida Maanum.

Just femman Eskilstuna och sexan Linköping har i nuläget klart försämrade lag i jakten på medaljer och på en Champions Leagueplats. I den kampen ingår även Hammarby, Kristianstad, Vittsjö och möjligen även Djurgården. Av de lagen ligger Vittsjö bäst till i silly season.

Vittsjö har fått hem Michelle De Jongh och tillbaka Julia Tunturi från långtidsskada. Man har även Tove Almqvist på väg tillbaka. Tre tunga nytillskott som bör kunna lyfta lagets offensiv.

I botten har Växjö gjort ett par intressanta nyförvärv i finländska landslagsduon Adelina Engman och Juliette Kemppi. Man har även duon Elin Karlsson och Stina Lennartsson tillbaka från korsbandsskador, fyra spelare som bör kunna lyfta lagets offensiv. Frågan är om det räcker för att lyfta laget upp över nedflyttningstrecket. Ovanför strecket gör Piteå en bra värvning i Fanny Andersson.

I guldstriden tappar Rosengård två viktiga backar i Nathalie Björn och Glodis Perla Viggosdottir, och i våras tappade man Jessica Wik. Man har plockat in tyska Bianca Schmidt, men bör nog få in någon back till för att upprätthålla nivån.

Rosengård kommer ju även att byta tränare i sommar, vilket kan få viss effekt. Det finns några orosmoln på den skånska himlen, men totalt sett känns ändå Malmöklubben som storfavorit i det där guldracet. Man har sex poängs försprång och ett väl inarbetet spelsätt. Man har även kvar nyckelspelare i alla lagdelar.

Om man tänker ta sig till gruppspelet i Champions League bör man nog dock både bredda och spetsa till truppen ytterligare. Känslan är ju att Rosengård just nu är rätt skadekänsligt.

Obekräftade uppgifter placerar Hammarbys Emilia Larsson i Rosengård. Vi får se om den övergången blir verklighet.

Häcken har värvat två danska spelare till offensiven. Både mittfältaren Mille Gejl Jensen och forwarden Stine Larsen känns som spännande namn. På pappret är Larsen en bra ersättare till korsbandsskadade Pauline Hammarlund.

Från att det svenska fönstret öppnar i morgon lär vi få höra om fler värvningar. Det blir även intressant att se hur topplagen i elitettan agerar. Efter lite oväntade resultat under de sista omgångarna är plötsligt mer än halva serien inblandad i toppstriden. Har några av de klubbarna muskler att ytterligare spetsa till sina trupper? Eller är det tvärtom så att några av seriens bästa spelare värvas av damallsvenska klubbar?

I botten av elitettan har IFK Norrköping värvat amerikanskt från Schweiz. Backen Erica Cunningham ansluter från FC Zürich.

17 tankar på “Silly Season: Stora luckor i Eskilstunas offensiv

      • Ekonomiskt skulle det kunna handla om en omsättning på minst fem miljoner kronor. 2019 var det nio damallsvenska klubbar och fyra i elitettan som hade omsättningar på över fem miljoner kronor.

  1. När det gäller Rosengårds värvningsbehov får man nog räkna in att de började bredda truppen redan före säsongsstart, med spelare som sedan använts sparsamt. Vi har den unga försvararen Charlie Grant (med i Australiens OS-trupp), som knappt lämnat bänken alls. Vi har också den tyska anfallaren Stefanie Sanders, som nästan uteslutande går in som sent byte.

    • Absolut. Men de tappade nio spelare i vintras, och värvade sju. Nu har de tappat ytterligare tre, samt har Wik på mammaledighet. De har värvat tre, men har alltså trots allt tunnare trupp nu än förra hösten.

    • Å andra sidan är det väl troligt att man tappar Bennison? Även Schough och Cankovic borde väl vara attraktiva för lag som t.ex. Everton.

  2. Angående Emilia Larsson så handlar det väl inte om sommarfönstret? Eftersom hon har ett halvår kvar på kontraktet kan andra klubbar ge kontraktsförslag för inkommande säsong, vilket väl var kontentan i artikeln du länkade. Hammarby har dessutom fördelen att inte behöva sälja eftersom det i klubben som helhet skulle handla om ganska små pengar. Personligen både hoppas och tror jag hon stannar och förlänger.

    • På tal om Hammarby kommer tre spelare tillbaka till spel efter sina korsbandsskador, Kellond-Knight är redan tillbaka i spel, Jonna Ståhl borde vara redo för spel efter uppehållet och Petronella Ekroth börjar också närma sig (allt enligt intervju med assisterande tränaren på hemsidan).

      Blir intressant om Hammarby satsar nu med tanke på hur bra man ligger till i tabellen. Jag antar att man kanske inte väntade sig att det skulle gå så bra, men nu kanske det är värt att göra en satsning. Frågan är väl som du skriver var man hittar spelare av tillräcklig kvalitet för att förbättra laget. Främst skulle det väl handla om en nia, Ellen Wangerheim har varit riktigt bra, men hon, Nina Jakobsson och Frida Törnqvist som delat på den positionen har trots allt bara gjort ett mål tillsammans.

  3. Jag följer bloggen sedan ett par år och som boende i Zürich följer jag FCZ Frauen. Kanske har jag fel, men jag tror inte att Erica spelade en match för FCZ förra året, kanske var hon skadad, men hon var inte med på deras spelarlista förra säsongen.

    Hur är det annars med intresset för spelare som spelar i den schweiziska högsta ligan? Den ligger ju en par rejäla steg från toppligorna i Europa, men det finns ju trots allt schweiziska landslagsspelare sim spelar i ligan och i oched att det inte är någon professionell liga, så är lönerna än så länge nästan obefintliga. För ett mittenlag skulle väl någon av spelarna vara interessanta? Eller är ligan rankad så lågt att det inte är interessant?

    Mvh
    Jesper

    • Nej, det är inte Becky Sauerbrunn som IFK värvat. Tror ändå att en ny, utländsk röst i truppen kan vara en stärkande faktor inför den tuffa hösten. Erica Cunningham kan förhoppningsvis bidra till ett bättre, tätare försvar, något som är helt nödvändigt om anfallsspelet hackar och målskörden är i klenaste laget. En toppanfallare vore en önskedröm med tanke på det sistnämnda. Norrköping hänger kvar i Elitettan på den placering som gäller i halvtid, men något snäpp högre upp på seriestegen skulle förstås inte skada, men på vilket lags bekostnad det skull vara är svårt att säga. Alla tio lagen ovanför IFK har mer erfarenhet från elitseriespel och/eller från Damallsvenskan.

  4. ” Många länder ligger långt efter med sin spelarutbildning, vilket gör svenska spelare attraktiva. ”————- ännu ett floskel Rydén , dess innehåll ingen vet ett sus av .Förklara gärna vad svensk ”spelarutbildning” är för något?
    Huruvida de svenska spelare är attraktiva eller inte snarare berör på konceptet man vill använda sedan utifrån detta välja spelarmaterial
    Själva ord ”spelarutbildning” är helt missvisande , typ alla kan utbildas för att bli fotbollsspelare, såsom man blir läkare eller ingenjör. Det är bara att ge jävla anamma och saken är biff! Möjligen i dagens damfotboll där själva spelet komme i punkt 2 efter diverse politik och propaganda. Menade du på den utbildningen ?
    Något annat revolutionärt inom svensk fotboll annars ser jag knappast då upplys gärna mig om denna famösa utbildningen
    Därmed du missar ej tillfället att berömma svensk tränarkultur som är helt medelmåttig i det internationella sammanhanget. Ett hårt schabloniserad koncept som lämnar inte så mycket utrymme till vilken talang som helst
    Angående svensk tränarkultur och de svenska tränare, det är bara Kim Björkegren som lyckades vinna ligan utanför Sverige. Kan knappast se honom som främsta exemplet på svensk tränarkultur, snarare långtifrån denna. Eller vad tror du om du ska följa din egen dogm ?

  5. Det finns förstås olika anledningar till att elitklubbar kan dröja i det längsta med att värva nya spelare – tre är:
    1. Man har is i magen och väntar in bästa tillfälle till att hitta den mest önskvärda spelaren på de förmånligaste villkoren, prislappen först och främst.
    2. Det är svår brist på bra eller högklassiga spelare.
    3. Det är svår brist på pengar att köpa spelare för.
    Punkterna 1 o. 2 gäller i viss mån de penningstarka topplagen, medan 1, 2 o. 3 är den krassa verkligheten för resten av klubbarna.

  6. Tråden om Eskilstuna verkar som vanligt att ta slut….Fortsätter den här.
    Råd till klubbens styrelse:
    Låt tränare Karlsson lämna klubben omedelbart. IFK Norrköping har inga problem med att betala den höga lönen året ut.
    Ta ett snack med samtliga spelare.
    Fixa ihop ett STARKT och KUNNIGT sportråd som redan nu börjar planera för nästa säsong och framtiden. Här räcker tyvärr inte nuvande styrelse alls till. Gå utanför styrelserummet – släpp prestigen.
    Leta omgående efter en ny tränare. Hittar man ett bra namn tidigt så låt hen sätta sin prägel på framtiden.
    Klubben förlorar oerhört mycket tid – och pengar – om man låter Karlsson vara kvar.
    Låt assisterande tränare ta hand om resten av säsongen som ändå är körd för en topplacering. Femma-sju är väl okay?
    Det finns trots allt lite sparkapital i truppen eftersom bl a Okobi, Collin, Barsley, Rombing och Vicius har behandlats illa av tränaren under säsongen. Med god stämning i laget kommer också bättre resultat.

    • Håller med till 100%!
      Finns ingen anledning att ha kvar en tränare som:
      1. Skrivit på för ett nytt jobb.
      2. Inte har visat något extra rent sportsligt.
      3. Inte verkar få till truppen/spelet/stämningen.
      Eskilstuna United har inget att förlora på att skicka honom omedelbart.
      Spar lite pengar, visa lite stolthet och skicka honom direkt!

  7. Skulle bli chockad om Emilia Larsson går till Rosengård nu eller efter säsongen. Hammarby är efter vad jag hört laget hon alltid velat spela i och om succén hittills kan få klubbledningen att satsa mer på damlaget så är det ytterst tveksamt om det skulle vara en flytt uppåt att lämna för Rosengård.

    • Håller med dig helt, Martin! Emilia Larsson är bra för Hammarby och Hammarby är bra för Emilia Larsson. Här finns en parallell utvecklingspotential som på sikt kan göra Hammarby till ett säkert topplag och Emilia till en forward i internationell klass. Den chansen skulle minska betydligt om hon fick parkera på FCR:s inhopparbänk. För övrigt tror jag inte att alla unga talanger får något drömmande i blicken så fort namnet Rosengård skymtar förbi…

      …och jag har förstås inte glömt Bajens andra glimrande stjärna, Madelen Janogy…

    • För de som satt tummen ner så vill jag betona att mitt inlägg inte handlar om att nedvärdera Rosengård utan snarare om att lyfta faktumet att Emilia verkligen vill spela i Hammarby. Även om jag som bekant inte är Hammarbysupporter så kan jag tänka mig det är häftigt att spela inför så mycket folk och med en engagerad (och stor) klack som följer laget även på bortaplan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.