Med en timmes mellanrum från 10.00 till 13.00 i morgon fredag är det avspark i de fyra kvartsfinalerna i OS-fotbollen.
Sverige spelar mot värdnationen Japan i den tredje matchen, alltså den som har avspark 12.00. Här en guide till de fyra kvartsfinalerna, förstås med stort fokus på Sveriges match.
12.00 Sverige–Japan
Saitama Stadium i utkanten av Stor-Tokyo
Odds: 80–20
Vägen till kvartsfinal: Sverige vann sin grupp efter tre raka segrar mot USA, Australien och Nya Zeeland med totalt 9–2. Japan blev grupptrea efter kryss mot Kanada, förlust mot Storbritannien och seger mot Chile, och målskillnaden 2–2.
Sverige kommer in till kvartsfinalen som enda gruppsegraren med full poäng. Förbundskapten Peter Gerhardsson har kunnat rotera på spelare i de genomförda matcherna. Sannolikt kommer han att utgå från den elva som vann med 3–0 mot USA i premiären.
De frågetecken som finns är huruvida Magdalena Eriksson skall starta i mittförsvaret eller inte. Det troliga är att Amanda Ilestedt startar. Därmed står valet mellan Eriksson och Nathalie Björn. Ett val där Eriksson bidrar med ledarskap och spelvändningar och där Björn bidrar med god förmåga att spela i genom lagdelar.
Ett annat frågetecken handlar om Stina Blackstenius status. Hon fick en elak stämpling på fotleden på övertid i matchen mot Australien. Sedan vilade Blackstenius mot Nya Zeeland. Om hennes fot är okej lär hon starta. Annars öppnas dörren för Lina Hurtig.
Sverige har gjort nio mål hittills i turneringen. Många av dem har kommit genom att man överbelastat en av kanterna och skapat numerära överlägen. Framför allt har många mål kommit från högerkanten.
Nu väntar alltså Japan, ett lag som spelar på ett helt annat sätt än de motståndare vårt lag hittills stött på. De japanska spelarna är väldigt bolltrygga, ändå har Japan förlorat bollinnehavet ganska klart både mot Kanada och Storbritannien. Kanada hade 59–41 och Team GB hade 58–42.
Jag har sett Nadeshiko, som det japanska landslaget kallas, i två av gruppmatcherna – 1–0-förlusten mot Storbritannien och 1–0-segern mot Chile. Det var två matcher som såg väldigt olika ut.
Mot Chile hade Japan bollen på offensiv planhalva under stora delar av matchen. Man sökte att genom kortpassningar kombinera sig genom det samlade chilenska försvaret. Som jag skrev i det här inlägget försökte japanskorna spela sig in i mål på futsal-vis. Det var smånätt och ganska uddlöst.
Mot Storbritannien såg det annorlunda ut. Och jag tror ju att Sverigematchen mer kommer att likna den mot Team GB än den mot Chile. Därför gör jag min taktiska analys med utgång i GB-matchen. Känslan är nämligen att Sverige kan lära mycket från den.
Först en koll på Japans uppställning. Förbundskapten Asako Takakura har rullat på ganska många spelare. Bland annat har hon kört med två olika målvakter. Sakiko Ikeda vaktade målet i öppningsmatchen mot Kanada. Sedan har Ayaka Yamashita fått förtroendet i de andra två matcherna.
Man har försvarat i 4–4–2. Och det som varit konstant i alla tre matcherna är att högerförsvaret bestått av Risa Shimizu och storstjärnan Saki Kumagai. Däremot har man roterat i vänsterförsvaret. Det är också från vänster som båda baklängesmålen kommit. De som startat två matcher i vänsterförsvaret är mittbacken Moeka Minami och längst ut till vänster Nanami Kitamura.
När det gäller mittfält och forwards är Milanproffset Yui Hasegawa den enda som startat alla tre matcherna. Hon har utgått från vänsterkanten i två matcher, men var forward mot Storbritannien.
I övrigt är det alltså lite gissningslek vilka spelare Takakura kommer att välja. Men troligt är att Narumi Miura, Emi Nakajima, Hina Sugita och Mana Iwabuchi kommer att få speltid. De fyra har startat två matcher och hoppat in i den tredje. Även Mina Tanaka och Jun Endo har fått speltid i alla tre matcherna.
Tittar vi på det taktiska upplägget liknar det inte något av de lag Sverige tidigare mött. I försvarsspelet spelar man alltså 4–4–2 med fokus på att låsa ytor centralt. Man sätter ingen jättehög och hård press, utan fokuserar på att hålla ihop laget.
Storbritannien hade 54–46 i bollinnehav i den första halvleken. Men där lyckades japanskorna styra bort passningar från mitten. Det tog lång tid innan jag fattade att Kim Little var med i matchen. Brittiskorna hade mest bollen på egen planhalva. Och när det anföll handlade det om att spela runt, eller över Japans lag. Något Japan var tryggt med.
Efter paus gjorde brittiskorna om lite, och då hittade man oftare in centralt. Det man gjorde var dels att mittbackarna drev fram bollen längre. Dels droppade de centrala mittfältarna ner djupare, hjälpte mittbackarna, och skapade därmed numerära överlägen centralt. Framför allt var Keira Walsh ofta nere och hjälpte till att spela förbi Japans forwards.
Jag upplevde Japan som det något bättre laget i den första halvleken. Man hade också 7–5 i avslut så långt. Efter paus var det Storbritannien som ägde matchen. De vann avsluten i den andra halvleken med 6–2. De japanska avsluten kom efter att laget kommit i underläge.
Men även om brittiskorna ägde den andra halvleken så kom man inte till speciellt många 100-procentiga målchanser. Segermålet var en tavla från målvakt Yamashita, som var ute och hängde tvätt på ett inlägg.
Det faktum att Japan har målskillnaden 2–2 efter tre matcher vittnar ju om att laget både är målsnålt och svårt att skapa målchanser på.
Det blir intressant att se om Sverige kan lyckas få med offensiva nyckelspelaren Kosovare Asllani i matchen. De ytorna som Asllani brukar röra sig på är ju alltså de som japanskorna effektivt stängde mot brittiskorna. Det kan vara så att det svenska laget kommer att få förlita sig till kantspel och inlägg.
Kollar vi på det japanska anfallsspelet är det intressant. Medan man överdrev med kortpassningar långt in i straffområdet mot Chile valde japanskorna att skjuta när man kom nära straffområdet mot Team GB. Det svenska försvaret får således både se upp för instick och distansskott.
Man får även se upp med en massa olika spelare. Japans anfallsspel bygger nämligen på rörelse och platsbyten.
Förenklat skulle man kunna säga att Japan skjuter upp sina kantspelare och anfaller med 2–4–4 eller med en droppande innermittfältare i 2–1–3–4. Fast så enkelt och förutsägbart är det inte. Formationen varierar nämligen, och kan ofta vara 2–1–6–1.
Japan jobbar nämligen väldigt genomtänkt med rörelse och motrörelse. När två spelare kommer och möter går två andra i djupled. Om någon rör sig åt vänster springer någon annan åt höger.
Det är ett väldigt dynamiskt anfallsspel som innebär massor av platsbyten. Det är jobbigt att försvara sig mot för det innebär att motståndarförsvaret hela tiden måste vrida på huvudet i alla olika riktningar för att ha koll på alla löpningar.
Jag håller alltså Sverige som klar favorit med tanke på hur starkt vårt lag varit i gruppspelet, och att Japan trots allt haft väldigt svårt att göra mål. Men räkna med att Japan har gjort sin taktiska läxa, och med mindre än 20 timmar till avspark börjar man känna lite nerver.
10.00 Kanada–Brasilien
Miyagi Stadium i Sendai
Odds: 51–49
Vägen till kvartsfinal: Båda lagen blev tvåa i sin grupp. Kanada vann mot Chile, och kryssade både mot Japan och Storbritannien. Brasilen tog sju poäng genom kryss mot Nederländerna och segrar mot Kina och Zambia.
Det här känns på alla sätt som en 50–50-match. Brasilien har imponerat mest i gruppspelet, men har å andra sidan haft en betydligt lättare grupp. Kanada har varit stabilt utan att glänsa. I en träningsmatch i juni spelade lagen 0–0.
Att jag trots allt tippar Kanada beror dels på att jag hade kanadensisk medalj i mitt ursprungstips. Dels på att det kanadensiska laget har varit experter på att ta sig till semifinal i olympiska spel.
Å andra sidan är ju Pia Sundhage expert på att ta sig till olympiska finaler. Så osvuret är verkligen bäst. Hennes lag har imponerat i offensiven, men har samtidigt visat defensiva brister. Det blir väldigt intressant att se hur man klarar sig mot ett så stabilt lag som Kanada.
11.00 Storbritannien–Australien
Kashima Soccer Stadium i Itako i utkanten av Stor-Tokyo
Odds: 51–49
Vägen till kvartsfinal: Storbritannien vann sin grupp med sju poäng efter segrar mot Chile och Japan, och kryss mot Kanada. Australien blev grupptrea efter seger mot Nya Zeeland, kryss mot USA och förlust mot Sverige.
Även det här är en vidöppen kvartsfinal. Team GB har varit stabilt utan att glänsa. Australien har visat offensiva kvaliteter.
I Team GB handlar mycket om kanterna med Lucy Bronze till höger och Lauren Hemp till vänster. De förser notoriska måltjuven Ellen White med bra bollar. Man har även en otroligt nyttig spelare i uppspelsfas i mittbacken Leah Williamson som både är bra på att ta fram bollen och på att spela igenom lagdelar.
Brittiskorna har även ett sparkapital i kreativa Fran Kirby som bara spelat 13 minuter i gruppspelet.
Hos Australien har Lyonbacken Ellie Carpenter varit en klippa i försvarsspelet. Offensivt skall Kyah Simon och Caitlin Foord förse skyttedrottningen Sam Kerr med rätt bollar. Förutsatt att Foord är frisk. Hon fick ju kasta in handduken mot USA efter en skada på uppvärmningen.
Förbundskapten Tony Gustavsson har ett lag med väldig fart i kontringarna. Tipset går ändå till ett stabilt och svårslaget brittiskt lag. Men det vore ingen jätteskräll om vi får tre svenska förbundskaptener i semifinal.
13.00 Nederländerna–USA
Nissan Stadium i Yokohama
Odds: 45–55
Vägen till kvartsfinal: Nederländerna vann sin grupp efter att ha öst in mål mot Zambia, Brasilien och Kina. USA kom grupptvåa på fyra poäng efter förlust mot Sverige, seger mot Nya Zeeland och kryss mot Australien.
Den match jag tippade skulle bli final blir kvartsfinal. Nederländerna och USA drabbar samman i en reprisen på 2019 års VM-final. Då vann USA med 2–0. Ett USA som gick rent och vann sju raka segrar.
Nu är förutsättningarna väldigt annorlunda. Amerikanskornas spel har hackat. Laget blev utspelat av Sverige i öppningsmatchen. Sedan vann man stabilt utan att glänsa mot Nya Zeeland innan det var en rätt avslagen sista gruppmatch mot Australien.
Nu är det upp till bevis för Vlatko Andonovski:s rutinerade lag. Jag tror att de vinner på stabilitet. Men jag är långt ifrån säker.
Nederländerna är ju nämligen otroligt vasst framåt. Laget gjorde hela 21 mål på tre gruppmatcher – en makalöst bra prestation. Lägg till att man vann genrepet mot Norge med 7–0 och man har 28 mål på sina fyra senaste landskamper.
Måldrottningen Vivianne Miedema stod för åtta av målen i gruppspelet. Att Miedema är i toppform är något som talar starkt för Nederländerna.
Något som talar starkt emot de vice världsmästarna är försvarsspelet. Jag har inte sett speciellt mycket av det nederländska laget i gruppspelet. Men de få sekvenser jag sett har försvarsspelet varit extremt kaotiskt. Man släppte in hela åtta mål på tre matcher mot rätt beskedligt motstånd i gruppspelet. Det är verkligen anmärkningsvärt mycket.
Mitt tips går till USA eftersom amerikanskorna brukar vara bäst när det gäller. Men även det här är en match som bör garderas. För det nederländska laget är ju i en extremt målform.
En blogg om internationell damfotboll 
Trist att de inte kan dela upp kvartsfinalerna på två dagar så att man kan se alla.
Det är ju faktiskt ännu fler svenska tränare i OS. Sundhage har kallat in både Anders Johansson och Stefan Ekstrand i Brasiliens stab. Två väldigt skickliga och viktiga taktiker. Dessutom finns ju gamla kollegan Lilie Persson ständigt vid Sundhages sida.
Under många år i USA var det ju Tony G som stöttade Sundhage med taktisk kunskap.
Roade mig med att kolla snittlängden på några startelvor: i matchen Japan – GB var den Brittiska elvans snitt 167 cm, en tjej 160 eller kortare. Målvakten 174. Japans snitt var 163 med fem spelare 160 eller kortare, Målvakten 170. Sveriges startelva mot Australien snittade 173 cm och den kortaste var Kosse med 166 cm. Hedvig L är 179 cm, dvs 6 cm längre än längsta japanska. Kraftig längdfördel för de neongröngula alltså, jag hoppas på många hörnor för vad har Japan att sätta emot när 180 cm Lina Hurtig kommer flygande?
Och så ett klipp att lyssna på som uppladdning: https://www.youtube.com/watch?v=FOUU2ZsPBao
I EM-kvalet kom 21 av Sveriges 40 mål i samband med fasta situationer. Vi är väldigt starka på hörnor och inläggsfrisparkar. Så det får gärna bli många sådana i morgon.
De åtta klart bästa lagen i denna OS turnering, är de som är kvar till slutspelet. Absolut inga dåliga lag, men sämst (eller minst bra?) känns det som att Japan borde vara. På så sätt en drömlott för Sverige, och tittar man på bloggens tips är det ju också tydligt den enda kvartsfinal som inte känns vidöppen. Men Japan känns ändå som ett lurigt lag att möta, och inget lag man kör över hur som helst. Dock är ju inte denna japanska upplaga den bästa man har sett direkt, men ändå. Men självklart är Sverige favorit.
I övrigt tror jag att Brasilien, Storbritannien och Nederländerna tar sig vidare. Nederländerna-USA är helt klart höjdpunkten, USA har varit bleka hittills men Nederländernas försvar är darrigt. Klarar Nederländerna av att ösa in mål för att kompensera för de som man lär släppa in?
Ser fram mot matchen mot Japan. I det Sv spelet tycker jag att mittbackarna Magda, Ilestedt eller Björn kunde gå lite högre upp och hjälpa Seger och Asllani på mittfältet. Kan tycka det blir en stor yta mellan dom ? Men det öppnar kanske upp för kontringar då.