Det var upplagt för ett svenskt sagoslut. Det blev ett kanadensiskt. Oj vad jag unnar fantastiska Christine Sinclair en stor mästerskapstitel.
Fast inte i dag. Inte på bekostnad av Sverige.
För svensk del blev det ett förlorat guld. OS-silvret för fem år sedan gick rätt lätt att acceptera. Det svenska laget då var bättre än Sydafrika i öppningsmatchen. Sedan kämpade vi oss fram.
I den här turneringen var Sverige det bästa laget. Men det var det näst bästa som vann. För klart är att det var turneringens två bästa lag som möttes i finalen.
Där gjorde Sverige en lysande första halvlek. Spelmässigt var det den bästa prestationen sedan öppningsmatchen mot USA. Det kändes tryggt och kontrollerat i halvtid.
Ledningsmålet var frukten av bra presspel. Caroline Seger vann bollen, Fridolina Rolfö spelade loss Kosovare Asllani och hennes inspel nådde Stina Blackstenius. Hennes bredsida gick mellan benen på Vanessa Gilles, möjligen även att bollen ändrade riktning på Gilles ena häl. Det gjorde att det väldigt svårt för Stephanie Labbé att hinna ner.
Efter paus lyfte Kanada sig. Och de bjöds tillbaka in i matchen av ett misstag från Amanda Ilestedt. Hon hade varit jättebra på att smita in framför kanadensiska forwards och sno åt sig bollen. Men i 64:e minuten var hon för sen, och fällde Sinclair.
Jessie Fleming satte straffen, och sedan följde några riktigt darriga minuter där Sverige var i gungning. Och på något sätt kändes det till slut rätt logiskt att matchen gick till förlängning.
Efter 15 jämna förlängningsminuter var det Sverige för hela slanten i den andra kvarten. Där räknade jag till fyra svenska målchanser. Fyra chanser att skriva historia. Men den effektivitet vi sett tidigare i turneringen fanns inte där i dag.
Totalt hade jag 9–4 i målchanser, men alltså bara 1–1 i mål. Och var värre var. Ineffektiviteten följde med in i straffläggningen. Där gjorde ju faktiskt Sverige bara mål på två av sex straffar – Nathalie Björn och Olivia Schough. Värsta sumparna var veteranerna Kosovare Asllani och Caroline Seger som inte ens tvingade fram målvaktsräddningar.
För Segers del är risken uppenbar att missen kommer att följa med under resten av livet. Hon har varit Sveriges bästa spelare i turneringen, och skulle ju bara…
En blogg om internationell damfotboll 
Ja, herrejösses, vad bittert. Men som jag skrev innan, jag fattade inte hur Sverige kunde vara så stor favorit hos spelbolag etc. Den här utgången lurade runt hörnet hela tiden och kändes mer och mer sannolik ju fler experter som skrev att guldet i princip var klart.
Innebär detta att Seger och Lindahl satsar vidare mot EM och VM, tro?
Lindahl har sagt att det nog inte blir något mer mästerskap. ”Men man vet aldrig.” Seger vill nog inte avsluta landslagskarriären så här.
Oerhört bittert.
Men förstås jättekul för Kanada. Jag tycker egentligen inte att de var topp 2 i turneringen spelmässigt. Men oerhört svårslagna. Ingen klarade ju av att besegra dem, inte Japan, inte Storbritannien, inte Brasilien, inte USA. Och inte heller Sverige.
Saken är ju att i mästerskap premieras de lag som är svårslagna, bara de tar sig vidare ur gruppspelet. För i slutspelsmatcherna handlar det ju sedan just om att vara svårslagen och inte åka ut. Det spelar liksom ingen roll om man vinner efter straffar eller med 8–0.
Sverige hade en ypperlig chans att haka på i den absoluta världstoppen, något diverse självhatande svenskar aktivt motarbetat senaste decenniet, men istället tar man ut segern i förskott och är sämst när det gäller. Effektiviteten var som bortblåst, och 3 totala straffmissar vittnar om att närvaro saknades. Och varför i helskotta satte man klubbkompisar att lägga straffar på Labbé? Fullkomligt hål i huvudet, Labbé har ju naturligtvis övertaget på dessa. Spelarna var olidligt långsamma i sina beslut och gick inte efter andrabollar och halvchanser förrän i slutet. Jakobsson slutade ju närmast spela redan efter en kvart. Blackstenius var som ett spöke av sig själv förutom vid målet. De vanliga misstänkta Eriksson och Angeldal var kassa som brukligt. Angeldal är så jävla dålig för denna nivå, en allsvensk medelmåtta som gör bort sig konstant, turneringens nya Zigiotte Olme. Fattar inte varför hon är så hyllad. Angeldal får gärna dra till utlandsklubb så hon kan bli bättre, finns ändå potential. Glas slog fanimej varenda jävla boll fel. Jonna är bra defensivt men kan fan inte slå en boll rätt i offensiven. Asllani och Rolfö, som blivit så jävla hyllad, var så långsamma och kunde aldrig släppa bollen och blev konstant upphunna. Man brände konstant bra chanser, halvchanser och möjligheter. Var de rentav mutade till att missa mål? Hörnorna var totalt meningslösa.
Tycker synd om Lindahl faktiskt, fastän jag inte gillar henne så mycket. Hon höll verkligen skiten levande in i det sista, men hennes lagkamrater svek henne brutalt. Och jag unnar faktiskt inte Sinclair någonting.
Och så kommer självhatande snällistiska svenskar och säger grattis till silvret. Ja, de kanske har förstått att knappt några flickor kommer kunna eller våga börja spela fotboll om 20 år efter att svenskarna gett bort landet till barbarer, så de passar på att njuta medan tid ännu är, innan självhatet tar över totalt.
Jag var investerad i OS med förhoppningen att det skulle bli slutet för manifestationer och politisering från ett gäng och en organisation jag följt i nästan 20 år. Istället blir det ett uppsving för fascistiska böjningar och västvärldshat i allmänhet. Om de inte gör fullständig avbön så skiter jag i detta nu, för då är de inte mitt landslag. Ur det perspektivet bryr jag mig inte om att de missade guldet. Och eftersom detta landslag ska politisera så ger jag igen med samma mynt och drar upp politiska obekväma sanningar likt ovan.
För den sjuklige snällist där ute som vill att allt ska avslutas i dur hur det än är, så kan jag avslöja några saker:
*Sveriges prestation kommer leda till att de kommer bli tvåa i nästa FIFA-rakning i augusti.
*Sverige är obesegrat i spel sedan minst 1 år (orkade inte kolla längre bak).
*Seger fortsätter, kanske Lindahl också.
Du syns inte så ofta i kommentatorsfältet, men när du gör det är det med besked. Det finns vissa beröringspunkter med en annan person som inte varit synlig på ett tag. Det finns också minst en stor skillnad – du lyckas vara hyggligt begriplig i din svavelosande kritik.
Man blir ens aldrig riktigt besviken för man har i bakhuvudet att alla svenska landslag viker ner sig när det verkligen gäller. Undrar vilken landsman som unnas nästa gång ett lag hausas upp?
Ja det var en riktig käftsmäll, som det brukar heta på den här bloggen.
Håller dock inte med Rydén om att det var turneringens två bästa lag. Kanada var det sämre laget i alla sina matcher utom mot Chile, och de sista två matcherna (mot USA och Sverige) var de oerhört ofarliga. Deras styrka var en väldigt skickligt genomförd defensiv (särskilt ytterbackarna). Men utan de två billiga straffarna hade deras turnering varit väldigt lättglömd.
Kul för Kanada givetvis, men usch vad bittert att Sverige återigen förlorade en mästerskapsfinal. Det här var Sveriges turnering, det var nu det skulle ske. Effektiviteten som utmärkt Sverige i dessa olympiska spel var plötsligt borta. Missade lägen under ordinarie speltid, i förlängningen och straffsparksläggningen. Som vanligt fällde ineffektiviteten Sverige i en stor match. När ska svenskorna vinna ett stort fotbollsmästerskap om inte ens en avgörande straffspark går i mål? Blev rädslan att förlora större än hungern efter att vinna? Sverige hade övertaget större delen av finalen, tryckte på i slutet av andra halvlek och i förlängningen. När matchen gick till straffar var det fördel Kanada som varit rejält tillbakapressat. Trots det hade Sverige chansen att avgöra i straffsparksläggningen men står ändå som förlorare. Två av sex straffar gick i mål. Det här var en tung OS-fredag, med två svenska landslag som vek ner sej i avgörande matcher.
Obesegrade Kanada vann OS. Kanada var det sämre laget i fem av sex matcher påstås det. Vad det nu betyder ,det sämre laget ? Dom borde väl i rimlighetens namn varit de bästa laget i 4 av 6 matcher och lika bra som motståndarna i dom oavgjorda matcherna. Kanada är bäst i världen, eller. Det är konstigt att ett lag som förlorat en mach på de två senaste OS turneringarna 2016 och 2020-21 och i dessa två OS besegrat Tyskland, Frankrike, Brasilien två gånger. USA och nu Sverige inte vore värdiga mästare. Djävla skitsnack från vissa håll
Meh. Att det bästa laget inte alltid vinner är det som skiljer fotbollen från de flesta andra sporter.
Kanada gnetade sig till semifinal, lyckades sen knappt skapa en målchans på 210 minuters spel, men fick med sig två billiga (inte feldömda, men väldigt onödiga) straffar, och fick guldet pga att motståndarna brände 4(!) straffar.
Så, Kanada är inte speciellt bra (uppskattningsvis 10a i världen). Men nu är ju inte OS en tävling i att vara bra, utan det gäller att få med sig resultat. Så, stort grattis.
Tror du själv på vad du påstår?
Seger siktade mot stjärnorna i stället för mot målet – så billigvitsigt skulle man kunna beskriva hennes straffboll som seglade iväg ut i tomma intet. Nå, även den bästa kan dabba sig, det har vi inte minst sett i stora sammanhang på herrsidan. Märkligt ändå att en rutinerad spelare inte kan vinkla foten korrekt… Tydligen ville Kanadas keeper Labbé psyka straffläggarna och lyckades kanske med detta. Där kommer man osökt att tänka på USA:s Hope Solo som i Rio-OS hade full psykshow i målet inför de svenska spelarna. Minns Lisa Dahlkvists kyla när hon totalnegligerade Solo och iskallt dundrade in sin straff i mål. Lisa hade hellre behövts vid straffpunkten idag än i TV5-studion…
Matcher s-k-a-l-l avgöras under ordinarie speltid, inte med straffläggning, som förstås är ett satans lotteri där den s.k. mänskliga faktorn har ett fett finger med i spelet. När dagens match gick mot förlängning fick man dystra tankar om vad som kunde bli slutet för de våra. Nej, det blir nog ingen 3:e gången gillt för damlandslaget i Paris 2024 eller i OS-finaler inom (o)överskådlig tid. Om eller när det kan bli aktuellt är Seger-eran inom svensk damfotboll sedan länge förbi. Tack ändå, blågula amazoner, för underhållningen under de gångna två veckorna!
Oerhört bitter förlust, med facit skulle Angeldal varit kvar på plan då hon dels var en av de bästa och är en väldig bra straffskytt jag tror Geraldsson grämer sig.
Kanske känner sig USA litet mindre nedstämda som ”second best loser”, nu när deras besegrare vann finalen. Någon ovan använde ordet ”gnetade” om Canada och få kan nog påstå att det sprakade om deras spel under turneringen. När det skulle avgöras radades det upp mängder av usla straffar, från båda lagen faktiskt. Labbé körde psykningar med sitt leende och bara Björn och Schough fick vettiga tillslag på bollen. Undrar hur många av de svenska straffskyttarna som anmälde sig frivilligt och hur många som det bara pekades på? Andersson, som exempel, såg närmast olycklig ut inför straffen. Symboliken var antagligen avsiktlig när Seger hade möjlighet att kröna sin långa karriär med ett OS-guld. Sekunder och en tofflad bredsida senare var det över. Gör Seger en Formiga/Lloyd och hänger med till nästa OS? Jag vet inte om det tas ut något ”all-star team” från OS, men främst Asllani samt möjligen Seger, Lindahl och Blackstenius kan nog konkurrera i så fall. Summa summarum: shit happens, det såg vi igår….
En fundering vid sidan om: Är det inte curling och ishockey som är nationalsporter i Kanada, inte fotboll? Känns lite som om Frankrike skulle bli världsmästare i bandy… 😉
Jo, Kanada har ju exempelvis ingen egen damfotbollsliga. De har ju inte ens ett lag i NWSL.
Enligt Wikipedia är det endast ett fåtal länder som har officiella nationalsporter. I Kanada är dessa ishockey och lacrosse.
Därför en storartad prestation av ”kanadickorna”! Det finns ju många duktiga kvinnliga fotbollsspelare i detta vidsträckta land.
Rimlig invändning. Samtidigt kan du ju titta på deras landslag och konstatera två saker: det är fullt av världsklasspelare (även om jag kanske inte skulle välja fler än Labbé och Buchanan till ett världslag) och att de fick ihop ett oerhört starkt lagspel till denna turnering.
Sedan att man kan ta guld utan att knappt skjuta på mål, det måste vara unikt.
Att det bättre laget inte alltid vinner? Ja, självklart. Det vet väl alla som någonsin sett fotboll.
Eller att Kanada är ungefär 10a i världen? Tja, i den här turneringen var UK, USA, Sverige, Brasilien, Holland och Australien bättre, plus att Italien, Frankrike, Tyskland och Spanien inte var med.
Men du menar kanske att om man vinner är man per definition bäst? Det är ju tyvärr en misslyckad tolkning av vad det betyder att vara ”bra”. En fotbollsmatch avgörs av två faktorer; den inneboende kvalitén i lagen, och tillfälligheter. Dvs hur ”bra” lagen är, och ”tur”. Det är därför man spelar serier, så tillfälligheterna jämnas ut. Ta t.ex. säsongen 20-21; Manchester City vann Premier League överlägset, men förlorade Champions League mot Chelsea. Vilket lag var ”bäst”?
Sedan är det förstås också så att det inte finns något egenvärde i att vara ”bra”. Elitfotboll spelas för att vinna titlar. Att höja kvalitén på laget (med träning, taktik, köpa nya spelare etc) gör man för att förbättra oddsen att vinna.
Fast man får ju inte glömma att fotboll handlar om två olika saker:
1) När man har bollen skall man göra mål. Där var ganska många andra lag bättre än Kanada.
2) När man inte har bollen skall man förhindra det andra laget från att göra mål. Där var Kanada bäst, knappt före Sverige.
Ofta brukar vi betraktare värdera punkt 1 ganska långt före punkt 2. Men för att vinna titlar är oftast punkt 2 den viktigaste. Därav min åsikt att det faktiskt var de två bästa lagen som möttes i finalen.
Kanadas defensiv var mycket bra. Å andra sidan, det är betydligt lättare att försvara om man, som Kanada, spelar 4-3-2-1 utan att ha några större ambitioner att göra mål.
I gruppspelet slutade insläppta-mål-ligan
1) UK
2) SWE
3) JAP
4) BRA
5) CAN
6) USA
I utslagsmatcherna nollades Brasilien och USA, vilket ju är imponerande, men å andra sidan var de knappt i närheten av en målchans under 210 minuters spel.
Sammanlagt i hela turneringen var det en halvtimme när de var tvungna att anfalla (mot Sverige minut 34-66). Och hade inte Ilestedt kommit en halv sekund fel hade det nog inte blivit något guld för dem.
Men visst är det anmärkningsvärt att mästarlaget Kanada på 330 minuter av utslagsmatcher lyckades göra noll spelmål. Endast två straffmål av Jessie Fleming under speltid, samt två vunna straffläggningar, men det räckte för att ta dem hela vägen. Har det någonsin hänt förut att ett lag lyckats vinna en turnering med endast straffmål i utslagsmatcherna?
Enda jämförbara jag kan komma på är (om jag minns rätt) när Grekland vann euro04 genom att spela 1-0, 0-0, 1-0 i utslagsmatcherna, båda målen på hörna. I finalen dessutom på sin enda hörna.
Portugal försvarade ju sig till EM-guldet 2016 också.
Och vad är problemet. Kanada vann trots alla djävla invändningar. Det är ett faktum
Så är det. Kanada vann. Man kan vinna på olika sätt. Ingen kommer väl lyfta fram Kanada som ett lag som vann OS på ett beundransvärt sätt. Det skiter Kanada i, de har guldmedaljerna.
Det här är en fotbollsblog, och frekventeras av fotbollsbördar, som gillar att analysera fotbollsmatcher. Ingen har väl ett problem med att Kanada vann, eller med att de gnetade sig till guldet.
Att lag som Kanada spelar som de gör är en konsekvens av hur utslagsturneringar i fotboll är organiserade (man kan vinna hela tävlingen utan att göra spelmål). Något som alla lag, ofta Sverige, emellanåt drar nytta av.
Varför så aggressiv? Jag har aldrig skrivit ett ont ord om Kanada.
Jag har absolut inga problem med att Kanada vann (förutom att det gör ont att Sverige förlorade en match man hade greppet om). Tycker bara det är anmärkningsvärt, har aldrig sett något liknande, att man vinner en turnering på endast straffmål. Men det är väl lite av tjusningen med fotboll, att det går att hitta sätt att vinna trots att man är ”sämre” spelmässigt.
Som när Sverige kämpade sig till final i den klassiska OS-turneringen 2016, min personliga favoritturnering av ett Svenskt landslag, där man försökte spela sitt spel men föll pladask med 1-5 mot Brasilien i gruppspelet och var tvungna att tänka om, och hitta en nödlösning som nästan räckte hela vägen. Jag menar absolut inget negativt mot Kanada, om man vinner så ”förtjänar” man väl det. De gjorde det väldigt bra utifrån sina förutsättningar. Även om de spelade en vackrare och på många sätt mer imponerande fotboll när de vann 5 av 6 matcher under ordinarie tid i Rio, så var det först nu de gick hela vägen. Så hatten av.
Om nu Kanadas motståndare var bättre varför besegrade dessa motståndare inte Kanada då? Den enda logiska slutsatsen blir att Kanada var bäst. Så är det och det är den okränkbara sanningen
Som sagt, den enda ”okränkbara sanningen” om fotboll är att det bästa laget inte alltid vinner. Jag inser att du är ett troll, och att det inte är meningsfullt att diskutera med dig, men; säsongen 20-21 vann Manchester City ligan med 12 poäng. De var Englands överlägset bästa lag. Och ändå förlorade de 6 matcher i ligan.
Det är tydligen väldigt viktigt för dig att upprepa att bästa laget inte alltid vinner i fotboll. Ganska tufft som du gör, att säga till Kanadas damlandslag att ni vann OS-guldet med ni förtjänar det inte.Men vad bryr sig Kanada om vad du tycker
Självklart förtjänade Kanada guldet. De vann ju tävlingen enligt de gällande reglerna.
Att påstå att det innebär att de är bäst är ju däremot trams. Om du behöver hjälp att förstå skillnaden kan du testa att googla ”bradbury 2002 olympics”.
Jaha, okey. Kanadas motståndarna satte krokben på sig själva, svenskor , amerikanskor, japanskor. Jag önskar dig all lycka i framtiden, masse med litet m
Tack och detsamma!