Alldeles strax återstartar damallsvenskan på allvar efter OS-uppehållet. Dagens två matcher är ”derbyt” Växjö–Vittsjö samt toppmötet Hammarby–Eskilstuna. I morgon 15.30 är det Stockholmsderby mellan AIK och Djurgården, en match som sänds på SVT. Även söndagens möte mellan FC Rosengård och Kif Örebro (16.00) sänds på SVT. På söndag spelar även Piteå–Linköping.
Damallsvenskan i all ära. Helgens stora match för svensk del är ändå lördagskvällens Champions Leaguematch mellan Kristianstad och Bordeaux.
Jag hade en lång dag i Kristianstad i onsdags. En lång dag som kunde ha blivit ännu lite längre, för det var ytterst nära att tjeckiska FC Slovácko (uttalas Slo-Watt-Sko) sensationellt tog Bordeaux till förlängning i den sena matchen.
Bordeaux hade varit spelmässigt överlägset, men hade bara 1–0 med sig in i de fem tilläggsminuterna. Det blev händelserika minuter där färska olympiska mästarinnan Vanessa Gilles fick huvudrollen.
Först orsakade hon ett självmål. Utan att kolla var (engelska) målvakten Anna Moorhouse var placerad nickade Gilles hemåt. Bollen gick mot det tomma målet. Moorhouse vräkte sig efter bollen, och hann upp den innan den passerade mållinjen. Men på den blöta planen hade målvakten sådan fart att hon gled in med bollen i eget mål.
Det utbröt TV-pucksglädje i det tjeckiska lägret. Matchklockan visade 92.03, och man var bara cirka tre minuter från förlängning. Glädjen varade dock bara i drygt 80 sekunder. För efter 93.25 återställde Gilles ordningen när hon nickade in en inläggsfrispark från mittplanen. Bordeaux vann och möter Kristianstad 20.00 i morgon kväll i gruppfinal.
Det märktes på många sätt att onsdagen var en stor dag för Kristianstads DFF. En dag där klubben fick lite större genomslag än normalt. Det var kul att få uppleva det.
En talande sekvens inträffade precis innan att presskonferensen efter KDFF:s 1–0-seger mot Brøndby skulle starta. Då kom presschefen och sa till Elisabet Gunnarsdottir att TT ville få telefontid med henne efter presskonferensen.
Beta tittade då på målskytt Alice Nilsson, som satt bredvid, och sa:
”TT, vad är det? Jag har aldrig hört talas om TT, jag vet bara vilka Kristianstads-Bladet är.”
Här hade jag personligen gärna sett att hon sagt ”Kristianstadsbladet och damfotboll.blog”, men man kan ju inte få allt…
Efter en liten diskussion med segerskytt Nilsson kom Gunnarsdottir fram till att hon faktiskt hade läst ganska många TT-artiklar. Men den lilla ordväxlingen gjorde det i alla fall tydligt att KDFF är inte är speciellt vant vid att lyftas i riksmedia.
Det märktes även att man inte var van vid att ha flera journalister på plats. Det fanns exempelvis inget att äta eller dricka i pressrummet, och coronareglerna gjorde att vi i media inte fick gå till kioskerna. Nu löste hjälpsamma funktionärer så att jag fick en mugg kaffe per match per match, så det gick ingen nöd på mig.
Jag fick även träffa flera av er läsare, bland annat signaturen Palle, som ofta märks i kommentatorsfältet, speciellt på silly season-sidorna. Det är alltid roligt att möta läsare på riktigt, så tveka inte att säga hej om ni skulle se mig ute på någon arena. Det är ju större chans att ni känner igen mig än tvärtom…
Här skall jag även passa på att tacka så mycket för den bok om Mallbacken som en av er läsare ordnade så att jag fick på posten tidigare i sommar. Kul läsning.
Kul även att kolla nya lag. I onsdags bekantade jag mig närmare med några jag inte sett på plats tidigare. Framför allt är ju FC Girondins de Bordeaux intressant, eftersom det är laget som står mellan Kristianstad och ett dubbelmöte i playoff mot något av Lyon, Wolfsburg, Manchester City eller Slavia Prag.
Det går ju inte att dra 100-procentiga slutsatser från en enstaka match. Men från det jag såg av Bordeaux i onsdags så är det ett lag som jobbar mycket med spelvändningar och snabba kantattacker.
Redan på uppvärmningen såg man att Bordeaux lägger stor vikt vid spelvändningar. Då nötte nämligen fyrbackslinjen och de båda innermittfältarna just spelvändningar. Framför allt är lagkapten Charlotte Bilbault väldigt skicklig på att slå svepande krossbollar med precision. Men även amerikanska Malia Berkely är duktig på att slå passningar från vänster mittbacksposition ut på högerkanten.
Kantspelarna Eve Perisset och Melissa Herrera är kvicka, bollskickliga, och slog ofta låga och hårda inspel.
Motståndarna Slovacko hade duktiga mittbackar i Marketa Klimova och Lucie Jelinkova som oftast täckte bort inspelen. Det blir otroligt viktigt att KDFF:s backar har lika bra koll i morgon.
Slovacko var väldigt bra på att täcka ytan framför sina mittbackar. Smarta Eliska Janikova och löpstarka Andrea Hola såg till att Bordeaux:s landslagsmeriterade tia Claire Lavogez inte fick speciellt många bollar att jobba med.
I början av matchen tyckte jag att lagkapten Janikova var Slovackos klart bästa spelare. Men hon tröttnade redan efter cirka 30 minuter, och bars av planen på bår efter 55. Jag tolkade det som att det berodde på kramp i vaden. Så kanske att Janikova hade bättre bolltalang än träningsstatus.
Annars kämpade tjeckiskorna tappert. Trots mängder av snabba franska kantanfall och gigantiskt övertag i bollinnehav räknade jag bara till 8–2 i målchanser i fransk favör. Målvakten Barbora Ruzickova var duktig, liksom de nämnda mittbackarna och Hola på mittfältet.
Elisabet Gunnarsdottir har flera gånger sagt att hon tycker att KDFF är favoriter i det här kvalspelet, delvis på grund av att man har hemmaplan. Men min uppfattning är nog ändå att Bordeaux måste räknas som favoriter. Men känslan var att laget inte var så vasst som jag hade trott. Jag nöjer mig därför med 60–40 i fransk favör.
Men känslan är ändå att KDFF måste vara vaket på kanterna, att Brett Maron måste ha en bra dag i målet, samt att Kristianstad måste vara effektivt när målchanserna kommer.
Det är något som inte KDFF var mot Brøndby. Jag log lite för mig själv när jag hörde att en jury i Kristianstad hade korat danskornas tyska målvakt Ann-Kathrin Dilfer till matchens lirar i Brøndby. I min värld var Nanna Christiansen danskornas överlägset bästa spelare. Dilfer däremot var en säkerhetsrisk, och var bland annat helt snett på det vid Alice Nilssons segermål.
Men ibland får bortalagets målvakt pris lite för att visa hur överlägset hemmalaget har varit. Jag hade ju 8–2 till KDFF i målchanser. Men den officiella statistiken visar att hemmalaget bara hade tre avslut inom ramen. Ett av dem gick i mål. De två räddningar Dilfer gjorde var knappast speciellt svåra.
Tyvärr missade Kristianstadsspelarna målet i flera fina lägen. Det har man nog inte råd med i morgon. På internationell nivå är det ett likhetstecken mellan kvalitet och effektivitet.
En intressant match i matchen utgörs av de fasta situationerna. Min känsla är att KDFF totalt sett bör vara starkare i luftrummet, och därmed ha goda chanser att hävda sig i samband med hörnor och inläggsfrisparkar.
Dock måste man ha grym koll på Vanessa Gilles. Jag kan ha missat någon, men jag tror faktiskt att Bordeaux slog samtliga hörnor och inläggsfrisparkar mot nickstarka Gilles. Och till slut gav det ju också ett mål. Gunnarsdottir måste alltså sätta sin absolut bästa huvudsspelare på att ta bort Kanada-fransyskan.
Noterbart också att Bordeaux flyttade upp Gilles på mittfältet när Slovacko skulle slå långa insparkar. Samtidigt föll Berkely ner som ett slags libero.
Det lär bli en väldigt spännande lördagskväll på Kristianstads fotbollsarena. Tyvärr blir det ingen resa dit för mig, utan jag får se matchen på Kristianstadsbladets hemsida.
Kollar man Bordeaux laguppställning är OS-mästarinnan Gilles och den franska landslagsmeriterade trion Perisset, Bilbault och Lavogez de mest namnkunniga spelarna. I anfallet har man tappat jamaicanska måldrottningen Khadija Shaw. Hon är den typen av straffområdesspelare som passar som handen i handsken med den typen inspel som Bordeaux använder sig av.
Andra namnkunniga Bordeaux-spelare är de båda nederländska OS-spelarna Sisca Folkertsma och Katja Snoijs samt tidigare Kristianstadsforwarden Svava Ros Gudmundsdottir. Mot Slovacko inledde dock Folkertsma och Gudmundsdottir på bänken.
På bänken finns kanske den allra mest namnkunniga i Bordeaux, och då tänker jag på tränaren Patrice Lair. Han var mannen som byggde upp Lyons storlag, och tog dem till de två första Champions Leaguetitlarna.
Han har via PSG och några herrlag alltså nu hamnat i Bordeaux. Hans röst lär höras på Kristianstads fotbollsarena under lördagskvällen.
Apropå tränare fick Jonas Eidevall en bra start på sin tid som Arsenaltränare. Hans lag vann komfortabelt med 4–0 mot Kazakstans tvåa Okzhetpes. Under lördagen väntar gruppfinal mot PSV Eindhoven nu för Eidevall och Arsenal.
Totalt sett var det en ganska skrällfri premiärdag i Champions League. De högst raknade lagen var uppsatta som hemmalag, och bara fem bortalag vann. Bland de fem fanns italienska Milan samt nordiska trion Kristianstad, Rosenborg och Åland United.
Noterbart var att det gick bra för svenska spelare. Cyperns mästarlag Apollon, med Sofia Hagman och Matilda Abramo i startelvan och Kim Björkegren som tränare, vann sin match efter förlängning. Julia Molin startade för Glasgow City, som också vann och Amanda Nildén fick debutera för Juventus i deras 13–0-seger mot Kamenica Sasa.
Det om Champions League. Det har även kommit lite intressanta nyheter på hemmaplan. Den mest intressanta är ju att Hanna Bennison uppges vara klar för Everton.
Det är förstås otroligt tråkigt för Rosengård, som går in i Champions League om någon vecka. Precis som för Anna Anvegård och Nathalie Björn tycker jag inte att Everton är ett steg uppåt i karriären för Bennison. Snarare ett snett nedåt.
Känslan är ju att Bennison hade haft en ordinarie plats i Rosengård i höst. Men ekonomin är givetvis en faktor också, och jag tippar att Bennison får ett lönepåslag i Liverpool.
Det här med att tre OS-spelare går från Rosengård till Everton är en signal om att fotbollens näringskedja håller på att göras om. Tidigare har ju svenska landslagsspelare gått direkt till europeiska storklubbar, och inte via mellanklubbar som Everton.
Men nu går alltså två eller tre svenska landslagsspelare till Everton samtidigt som Liverpoolklubben tappar australiska Hayley Raso till Mancheter City. Rosengård är alltså på väg att halka ner ett steg i näringskedjan.
Ännu så länge kan ju en Emma Holmgren gå direkt ifrån Eskilstuna till Lyon. Och så kommer det säkert att vara i ytterligare ett tag. Men om tio år är nog risken stor att vi knappt kommer att se några svenska klubbar leverera spelare direkt toppklubbarna i Champions League. En tråkig utveckling.
Däremot har vi sett en rolig utveckling på världsrankingen. På den nya lista som kom i dag är Sverige uppe på andra plats.
När Peter Gerhardsson tog över efter Pia Sundhage efter EM-slutspelet 2017 låg Sverige på plats elva med 1934 poäng. Nu har Gerhardsson tagit upp vårt landslag till andraplatsen med 2088,72 poäng.
Sverige har för övrigt aldrig tidigare legat så här högt upp på den världsranking som infördes 2003. Däremot hade vi högre poäng under Marika Domanski Lyfors ledning just 2003. Då noterade Sverige som högst 2103 poäng, något som då räckte till en fjärdeplats. Även under Thomas Dennerby hade vi högre poäng än nu – 2100, något som då räckte till en tredjeplats. Men ändå väldigt bra jobbat av Gerhardsson.
Det är faktiskt så bra jobbat att Gerhardsson nu är kandidat till att bli prisad som årets tränare i Europa. Han tävlar mot de båda Champions League-finalisterna Emma Hayes och Lluis Cortes.
Jag tycker att Gerhardsson är en rimlig segrare, men tror att priset går till Cortes. Spanjoren är ju den som har vunnit något riktigt stort under säsongen.
Cortes har ju nu lämnat Barcelona. Under deras nya tränare förlorade de spanska mästarinnorna i onsdags en prestigematch mot tidigare Europamästarinnorna Lyon. I den turnering som kallas Women’s International Champions Cup vann Lyon med 3–2, vilket innebär att den franska tvåan spelar final mot amerikanska mästarlaget Portland Thorns natten mot söndag.
En blogg om internationell damfotboll 
Det roliga är att man förorda Gerhardsson till priset utan att ha blågula glasögon på sig. Han och hans team har resultat som talar för sig.
Synd du inte kommer imorgon Johan – hade sett fram mot fortsätta vår diskussion. Hjälper det om jag lockar med kanelbulle o mazarin till kaffet? Eller är det målning som gäller?
Kanelbulle och mazarin låter ju lockande. Men det skall bli bra målningsväder, så jag får nöja mig med att se matchen på Kristianstadsbladets hemsida.
Otroligt att Hayes är med på listan. Hennes coachning mot Barca var riktigt svag.
Kan hålla med om att Bordeaux är favoriter, en stad i Frankrike med 240 000 invånare, och klubben har större muskler än någon av våra damallsvenska klubbar. Slovacko kommer från en liten stad i Tjeckien som heter Uherske Hvardiste på gränsen till Slovakien och har 25 000 invånare att jämföra med Kristianstads 41 000 invånare.
På Västkusten sitter BK Häckens tränare Mats Gren och ”myser och gnuggar händerna” över stjärnflykten från FC Rosengård – i Malmö sitter samma Rosengårds ekonomiansvariga och gnuggar händerna över alla de sköna sekiner som påstås strömma in efter spelaraffärerna med utlandet. Det ryktas om en eller annan miljon bara för Hanna Bennison… Vi får väl se vem som skrattar sist efter säsongens slut, ett kaxigare Häcken eller ett försvagat men desto förmögnare Rosengård? Jag tror inte att tappet av Anvegård & Co kommer att spela någon avgörande roll för utgången av serien, FCR har ändå en tillräckligt stark trupp för att hålla Häcken och övriga lag på armlängds avstånd. Ska dock bli mycket intressant att se hur Renée Slegers kommer att styra strategin när hon nu coachar efter epoken Eidevall.
Fast SM-guld ger inga pengar. Däremot får man fyra miljoner om man kvalar in till gruppspelet i Champions League, och det kvalet är redan 31 augusti till 9 september. Och i det kvalet känns det som att Rosengårds tapp kan bli väldigt dyrt.
Ah… det d ä r tänkte jag inte alls på! Det borde vara Rosengårds viktigaste mål: att bli ett riktigt framgångsrikt lag i CL. Då gäller det givetvis att få alla bitar på plats och få maskinen att funka gnisselfritt säsong efter säsong; och där blir det stora problemet, minst sagt, med att inom en överblickbar framtid komma (nästan) i nivå med Lyon, Barcelona, Bayern München, Chelsea etcetera, etcetera.
Kan verkligen Häcken känna sig säkra på att inte få några spelar tapp under den närmaste veckan? Lite förvånad över att inte Angerdal eller Blackstenius inte är aktuella för några toppklubbar. Gäller att smida medans järnet är varmt, framgång glöms lätt bort!
Pingback: Jobbiga sortier för Fondin – och Kristianstad | En blogg om internationell damfotboll