I dag har jag sett ett svenskt landslag som gjorde mig glad. Det handlar om F16/05-landslaget och deras 2–2-match mot Frankrike på Borås Arena.
Tyvärr är jag lite krasslig, och jag kände inte att det var läge att ta mig till arenan för att se matchen på plats. Men det är ju två matcher till på Borås Arena i aktuellt EM-kval, så kanske att jag får chansen att se de här talangerna live i nästa vecka.
I dag fick bli det alltså bli fotbollsunderhållning från tv-soffan. Och det var faktiskt riktigt bra underhållning man bjöds på i den här första EM-kvalmatchen. För det var ett väldigt talangfullt svenskt lag. Ett spelande lag.
Det var faktiskt Sverige som höll i bollen och hade de bolltrygga spelarna, medan Frankrike spelade på fysik genom att sätta hög press. Det brukar ju vara precis tvärtom. På slutet skall väl Sverige vara rätt nöjt med att få en poäng. för de sista 30 minuterna spelades på den svenska planhalvan.
Men ändå. Ofta tycker jag att de yngre flicklandslagen mest ägnar sig åt sparka–spring-fotboll. Man har en tajt defensiv och sedan finns det en Blackstenius, Kullashi eller Hurtig på topp som skall försöka göra något av de där långbollarna. Men det här var alltså något helt annat.
Och när forwards lär sig att hantera att de ingår i ett spelande lag tror jag att det här landslaget kan bli riktigt, riktigt framgångsrikt. Nu föll speluppbyggnaden ofta på att det inte fanns felvända forwards att sätta uppspelen på.
Kul att se ett riktigt lovande ungdomdomslandslag. Det är några år sedan vi hade ett sådant. Nu är ju de här spelarna bara 16 år, och många har lång väg till de stora scenerna. Men Rosengårds Bea Sprung har ju redan gjort sex inhopp i damallsvenskan och Moröns Tuva Skoog har spelat i elitettan sedan hösten 2019. I år har även Borgebys Erica Persson Welin och Sundsvalls Ida Åkerlund hållit till i näst högsta divisionen.
Nämnda Erica Persson Welin är för övrigt fjärde systern Welin som spelar ungdomslandskamper för Sverige. Storasystrarna Anna, Olivia och Julia har alla nått damallsvenskan. Faktum är att det även finns en femte syster Welin, lillasyster Thelma Persson Welin i Södra Sandby IF. Det är också en väldigt duktig fotbollsspelare.
Och apropå Södra Sandby skrev jag i februari 2019 följande här i bloggen:
”Jag var en kort sväng i Ulricehamn i söndags och tittade på lite USM-futsal. Där imponerades jag stort av F15-laget från skånska Södra Sandby. De hade rakt igenom bolltrygga spelare och hade faktiskt ett spel som jag inte ens sett några svenska seniorlag prestera. Kul.
Lite överraskad blev jag också när jag noterade att deras ena ledare var Otto Persson, alltså han som ledde LB07 i damallsvenskan i fjol. Det skall bli kul att följa Södra Sandbytjejernas framfart.”
Drygt två och ett halvt år senare noterar jag att fyra av de där Södra Sandby-spelarna som jag imponerades av i Ulricehamn fanns med i dagens startelva för det svenska F16/05-landslaget.
Tre av dem; Ida Garmfors, Agnes Mårtensson och Klara Fagerström, spelar fortfarande i Södra Sandby medan Erica Persson Welin numera alltså representerar Borgeby.
Mittback Garmfors och vänsterback Mårtensson var två av de bolltrygga lirarna som gjorde det möjligt för Sverige att hålla lugnet när fysiskt större och starkare fransyskor klev upp i press. Mårtensson var en av matchens allra mest sevärda spelare, en teknisk ytterback som inte drar sig för att slå en tunnel.
Förbundskapten Lovisa Delby har en riktigt spännande grupp att jobba med. Det skall bli kul att följa det här gänget 05:or.
Slutligen. Precis som A-landslaget i går drabbades F16/05-landslaget av en riktigt usel domare. Riktigt usel. Ana Maria Alexandra Terteleac (oklart hur många av de där förnamnen hon verkligen använder) från Rumänien hade stundtals inte många rätt. Bara det att hon noggrant märkte ut frisparksavstånd med skum för att sedan låta fransyskorna springa fram och hoppa bara någon meter från bollen…
En blogg om internationell damfotboll 
Åh, så kul med lovande framtidsspelare, inte bara lovande individer, utan hela ungdomslandslag. Tack för inblicken. 🙏
Jag borde även ha nämnt inhopparen Elsa Pelgander. Hon är en innermittfältare är ett år yngre än de andra (alltså född 2006) direkt när hon kom in ville hon ha bollen. Hon såg riktigt spännande ut. Jag kollade upp henne och såg att hon har spelat nio matcher i division 1 för Örebro SK i år, varav åtta från start.
Var på plats och såg U23 laget besegra Belgien med 2-0. Där var också Sverige det bollförande laget på en usel plan men många fina kombinationer. Belgien satsade på långbollar med snabba omställningar. Däremot var Belgien överlägsna i huvudspelet. Två fina mål av Cornelia Kapocs och planens bästa spelare Loretta Kullashi. Borde gjort ett par mål till i första halvlek
Glimrende med lidt om ungdoms landsholdene, -og jeg var netop lige ved at skulle spørge.
Jeg kan godt lide det nye nations league format for U17/U19 med op- og nedrykninger.
Danmarks U17 er er videre til slutspillet, og U19 kommer til at afgøre det mod Finland på Tirsdag.
Gad vide hvornår vi får et nations league format for A-landsholdene?
Som dansk må jeg more mig over at man kan blive glad over et spillende hold.
Det er den såre naturlige tilgang til fodbold her til lands, og her lærer man tidligt ”at spille til den rigtige fod”.
Også selvom andre mere primitive koncepter kan give bedre resultater, og som man selvfølgelig også skal kunne udføre.
Jag förstår att det får en dansk att le när jag blir glad över att vi har ett spelande flicklandslag. Historiskt har ju Sverige och Danmark skilt sig åt rätt mycket när det gäller spelsätt. Jag tror att det huvudsakligen har berott på underlaget.
Under stora delar av året har svenska spelare haft riktigt dåligt underlag. Leriga eller stenhårda grusplaner på vintern och leriga gräsplaner på tidig vår och sen höst. Det har gjort att nästan alla svenska lag har spelat 4–4–2 med riskminimering – alltså fokus på långa och höga uppspel och andrabollsvinster.
Men när vi nu har bytt till konstgräsplaner har det förändrat svensk fotboll. Nu går det med framgång att spela på andra sätt än 4–4–2 med riskminimering. Det finns en fördröjning i systemet, men utvecklingen går mot att svenska lag blir allt mer spelande. F16/05-landslaget är en bra signal om det.
När vi ändå är inne på Danmark så tycker jag att ni har många väldigt intressanta spelare på väg in i landslaget. Jag kikade lite på Nordsjælland för några veckor sedan och blicken fastnade på 18-åriga Kathrine Møller Kühl – vilken lirare. Jag är inte förvånad att hon redan får göra inhopp i A-landslaget.
Caroline Møller Hansen är ju några år äldre. Men hon har imponerat stort i Real Madrid. Och hon verkar inte ens plats i landslagstruppen. Eller?
Caroline Møller har været med i flere af kvalifikations kampene til EM som indskifter sidste år. Vi er godt besat på de forreste positioner og jeg synes ikke hun helt er kommet i gang i Real Madrid – bortset fra kampen mod Breidablik, hvor hun gik amok. Real har jo fået en katastrofal start i den spanske Liga i år, og hvornår fyrer de træneren?
Lars Søndergaard (Danmarks landstræner) gør det rigtige i at lade Møller være i klubben i øjeblikket for at hun bedre kan falde til i en turbulent tid.
Kathrine Kühl har allerede imponeret på A-landsholdet som du siger, og Karoline Olesen (2005) fra Fortuna Hjørring spåes til at blive det næste store talent.
Jeg køber kun til dels forklaringen med dårligt underlag i nyere tid, men historisk har det nok påvirket fodbold kulturen. Hvordan er det i øvrigt i Norge og Finland på ungdomsniveau?
Som jag skrev finns det en fördröjning i utvecklingen från att sparka till att spela. Fördröjningen beror ju på att det inte bara är att byta underlag, utan tränarna måste även förändra taktik och sättet att träna. Det kommer nog att ta ytterligare några år innan det har slagit igenom fullt ut. Men jag ser att allt fler lag på låg nivå har börjat spela. Och att det även börjar märkas i ungdomsfotbollen.
Apropå Møller såg jag även henne göra ett bra inhopp i ligan för Real. Så de två matcher jag har sett henne har hon varit landslagsmässig. Det låter spännande med Olesen, jag får kolla in henne någon gång framöver.
Det där med svaga (eller usla) internationella domare är tyvärr något som damfotbollen får dras med under oöverskådlig tid. På grund av kvoteringsregler och rättvisetänkande in absurdum slinker det också in domare från länder där fotbollen befinner sig i lägre utvecklingsstadier. Därför ser vi i landslagssammanhang domare/linjedomare som knappt skulle ha kompetens att döma på korpmatchnivå här hemma… Men, okej – det handlar dessbättre om en minoritet.