Tre tävlingsmatcher på svensk mark återstår av tävlingssäsongen 2021. Det handlar om tisdagens VM-kvalmatch i Malmö, om Häcken–Bayern München i Champions League den 9 december – och om Bergdalen–Bromölla i kvalet till elitettan i morgon 14.00.
Den sistnämnda matchen avgör vilket av Bergdalen och Rävåsen som blir det 28:e och sista elitlaget nästa år. Matchen sänds på bt.se med undertecknad som kommentator. För att kunna se den krävs abonnemang på en tidning ingående i Gota Media. Det går även att köra endagsprenumeration.
I övrigt i dag har vi fått en ny seriepyramid för svensk damfotboll. Med röstsiffrorna 29–12 (en nedlagd röst) beslutade Svenska fotbollförbundets representantskap att vi från och med 2023 bara skall ha tre division I-serier, som består av 14 lag vardera. Det innebär att 2022 blir ett övergångsår där fler än hälften av de nuvarande division I-lagen åker ut.
Jag är som bekant positiv till förändringen. Vi hade även tre division I-serier i början av 2000-talet. Skillnaden är att division I då var näst högsta serien, nu är det nivå nummer tre.
Det om inhemsk fotboll. Internationellt har det här varit Formiga:s dag. När Pia Sundhage:s Brasilien natten mot i dag vann med 6–1 hemma mot Thomas Dennerby:s Indien var det inte svenskmötet som stod i centrum.
Utan det var Formigas stora avskedsföreställning. Hennes flygrädda mamma, som inte hade sett sin dotter spela en enda landskamp tidigare hade trotsat rädslan och var på plats för att se 43-åriga Miraildes Maciel Mota göra sin allra sista insats i Seleção Feminina de Futebol.
På många sätt känns det som att Formiga alltid varit med. Så är det ju förstås inte. Men 43-åringen debuterade i landslaget redan som 17-åring och har hunnit med 234 landskamper och 37 mål. Då skall man veta att Brasilien inte spelat lika flitigt som exempelvis Sverige.
Man skall även veta att damfotboll var förbjudet i Brasilien i mars 1978 när Formiga föddes.
Det allra mest imponerande är ju förstås att Formiga har spelat i alla sju OS-turneringarna, och att hon dessutom har varit med i sju VM-slutspel. Otroligt.
Eller förresten, det är nästan att minska hennes betydelse att skriva ”spelat i” respektive ”varit med i”. Formiga har ju inte bara varit med – hon har varit en bärande spelare för Brasilien i de här mästerskapen. Aldrig skadad – alltid bra.
Många av er minns säkert att Formiga gjorde 28 damallsvenska matcher för Malmö FF säsongerna 2004 och 2005. Hon har även flera säsonger i USA bakom sig, och fyra i franska PSG.
I sin sista landskamp byttes hon in med ungefär en kvart kvar att spela. Pia Sundhage fick för övrigt en del kritik för det, men Sundhage försvarade sig med att Formiga är dåtid och att Brasilien måste spela ihop ett nytt, yngre lag.
Den där kvarten räckte i alla fall för att få till ett till synes både värdigt och tårdrypande avsked.
Efter matchen har Formiga fått många välförtjänta hyllningar. Det är som ni förstår en av damfotbollens allra största stjärnor som nu tackar för sig.
Brasiliens fotbollsförbund har för övrigt döpt dagen till #FormigaDay på sociala medier, och på damlandslagets twitterkonto vimlar det av hyllningar från olika storspelare – män och kvinnor.
En blogg om internationell damfotboll 
Minns att jag förundrades över hur bra hon fortfarande var när jag såg LFC möta PSG i Linköping, det var 2018 när hon alltså redan hade hunnit uppnå 40 års ålder och ändå var bland de absolut bästa spelarna på plan. Oerhört imponerande spelare och en fantastisk karriär!
Adjö svensk fotboll