I helgen avgörs det vilka lag som spelar semifinal i svenska cupen. Så här långt har gruppspelet varit kliniskt fritt från skrällar. På ett sätt är det förstås tråkigt. Men det innebär samtidigt att vi får fyra kvartsfinaler i slutomgången.
För de fyra semifinallagen kommer att vara vinnarna i följande fyra matcher: (lagen i kursiv stil går vidare på kryss)
- Rosengård–Linköping, lördag 13.30. Sänds av Sportkanalen och på Cmore.
- Häcken–Kristianstad, söndag 13.00. Sänds av Cmore.
- Eskilstuna United–Djurgården, söndag 13.00. Sänds av Cmore.
- Hammarby–Umeå IK, söndag 14.00. Sänds av Cmore.
Alla matcherna är ju faktiskt väldigt intressanta. Det blir exempelvis kul att se om LFC kan skaka ett lite skadedrabbat mästarlag. Men mötet Häcken–Kristianstad är väl ändå lite extra spännande. Det är ju mötet mellan fjolårets tvåa och trea. Och i nuläget känns det ju som att just Häcken och KDFF är de två lag som slåss om att vara Rosengårds första utmanare om SM-guldet.
Veckans damfotbollssnackis har ju dock inte handlat om gruppfinaler i svenska cupen. Det har ju varit att Chelsea har blivit låst ekonomiskt. Att klubben just nu inte får sälja biljetter, souvenirer – eller spelare.
De brittiska sanktionerna mot Chelseaägaren Roman Abramovitj slår stenhårt mot klubben. Tråkigt för klubben, och för spelare som Magdalena Eriksson, Jonna Andersson och Zecira Musovic. Men samtidigt finns det risker att spela i klubbar som har moraliskt tveksamma ägare.
Chelsea vann i går mot West Ham. Helgens hetaste matcher i WSL är Reading–Manchester United (Viaplay, lördag 12.30), Tottenham–Manchester City (Viaplay, söndag 13.30) och Brighton–Arsenal (Viaplay, söndag 19.45).
Andra kul matcher runtom i Europa i helgen är tyska toppmötet Hoffenheim–Bayern München (Viaplay, lördag 13.00), spanska prestigemötet Barcelona–Real Madrid (Viaplay, söndag 12.00) och italienska cupsemifinalen Milan–Juventus (Viaplay, lördag 14.30).
En blogg om internationell damfotboll 
Bajen Umeå sänds också på cmore
Tack.
Första halvleken av Rosengård–Linköping går klart på plus till LFC. Rosengård hade mycket boll i slutet, men det var gästerna som hade klart flest målchanser. LFC borde ha gjort något mål. FCR skall således vara nöjt med att hålla 0–0. Det är för övrigt tydligt att Rosengård saknar Emma Berglunds fina uppspel.
Den första halvleken är nog det bästa jag sett av LFC sedan 2020. Den andra har inte varit lika kul. Mästarlaget har växlat upp rejält. 3–0 till Rosengård efter drygt 61 minuter.
Med facit i hand så hade LFC behövt haft ledningen med något mål eller två efter första halvlek där man var det klart bättre laget. Rosengård bra på fasta och väldigt effektiva i andra halvlek och vann välförtjänt dock med för stora siffror sett till matchen som helhet.
LFC störde FCR med hög press i första. Veje var rejält sur redan efter en kvart och vid något tillfälle fick Seger lugna ner henne. Ledningsmålet i samband med tilltrasslad hörna vände på allt. Så var det mesta som vanligt igen. Den som gör mål vinner och går vidare….
1) Glöm inte att Rosengård saknade bl a: Cankovic, Berglund, Knaak, Schmidt, Sanders. Det tog en halvlek innan lagmaskinen var intakt. Innan lagdelarna satt ihop.
2) Glöm matcher i träningsturneringen Svenska Cupen. Inget kan stoppa FCR från ännu ett SM-guld.
3) Vem ska göra målen i LFC? Hur nära mål måste man komma för att lyckas peta in en boll?
4) Har nämnt det tidigare; varför står Jeglertz upp och skriker desperat under hela matchen? Vet inte spelarna vad de ska göra ute på plan? Litar inte tränaren på sina spelare? Jeglertz sätter bara ännu mer press på sina (anfalls)spelare.
Jag börjar tro att nästan konstant skrikande tränare – för övrigt är förra Rosengårdstränaren Eidevall ytterligare ett exempel – inte främst handlar om att få ut instruktioner till eller peppa laget. Det handlar nog mer om att hantera sin egen frustration och kanske slippa kritik efteråt för att vara passiv. Någon gång går kanske ett ”bra” fram, men instruktioner är antagligen både svåra att uppfatta och ändra spelet efter. Då är det sannolikt mer effektivt att kalla till sig en enskild spelare. Utan Rosengårds mål i början av andra hade matchbilden mycket väl kunna likna den i första och matchen sluta på ett helt annat sätt. Det var LFC:s oförmåga att göra mål som avgjorde matchen, inget annat. För övrigt: Eftersom Rosengård alltid i alla matcher är störst, bäst och vackrast borde det väl inte spela någon roll vilka de för tillfället saknar.
Tycker nog du drar det lite väl långt, folk hanterar saker på olika sätt och sluga baktankar finns faktiskt sällan med eftersom vi sällan är så rationella som man kan tro. Det har nog bara blivit mer accepterat att stå och skrika mot hur det var förr. Sedan är det nog hyfsat enkelt att få ut enklare(!) instruktioner på en match med få i publiken, det är inte en ljudnivå som på det stora arenorna direkt. Med det sagt, det kan knappast gå att få ut något mer komplicerat än (fall av tidigare, gå upp högre, slå in bollen bara osv) när någon skriker så där medan spelarna försöker göra sitt jobb på planen samtidigt. 🙂
Jag har bara sett få matcher ifrån allsvenskan de två senaste åren men jag får bilden av att kvalitetstappet summeras rätt bra av det du skrev? Dvs att tex LFC spelar fint men inte kan göra mål, att Rosengård kan ha matcher och långa perioder där de släpper till mycket och inte spelar bra alls men ändå lyckas krångla sig till vinster trots allt osv.
Utöver ”tränarskrik”, ibland gånger två, är ju inte spelarna precis knäpptysta heller. Det bidrar rimligen till svårigheten att nå ut med ”instruktioner”. Vet inte om jag uttryck för att det skulle finnas ”sluga baktankar”, snarare precis det du tar upp, nämligen att folk, som tränare, hanterar saker olika. Har också sett tränare som inte skriker alls och på sin höjd pratar i samtalston med enstaka spelare. Det skulle vara intressant att höra hur bloggare Johan med egna tränarerfarenheter ser på volym och innehåll från tränarmunnar.
Skrika eller inte skrika, det är frågan…
En del tränare skriker för att hålla sig själva på tå. Andra skriker för att de tror att de kan radiostyra sitt lag från sidan.
Rent allmänt tror jag inte att en tränare kan styra passningsvägar. Det är helt meningslöst att ropa ut vem eller var en spelare skall passa bollen. För när budskapet når spelaren är det oftast för sent att slå passningen…
Däremot kan man göra nytta genom att justera positioner på olika spelare, både i anfalls- och försvarsspel. Man kan som tränare även ropa igång presspelet. Men personligen föredrar jag att lära spelarna på planen så mycket att de själva kan sköta positioner och presspel. Ju fler beslut spelarna själva klarar av att ta, desto bättre spel får man.
Jag ropar mindre än genomsnittet när jag coachar. Men i början av ett lagbygge behöver man skrika ut mer information än när man kommer en bit in i säsongen. För då skall spelarna veta vad som gäller.
Nej, det spelar i varje fall inte någon roll i detta forum.
Här finns ju ett antal skribenter som tävlar om hur stor eller snarare överjordisk favorit man kan anse Rosengård för att vara.
Tja, vinner de så är ju allt frid och fröjd. Blir det inget guld så kan man alltid släta över sitt tips genom att påpeka vilket enormt fiasko det var för laget i fråga.
Hur mycket reaktioner och attityd är det egentligen acceptabelt/rimligt att visa under en fotbollsmatch. Måste ändå vara en skala upp till det konstanta skrikande som beskrivs ovan, eller?
Jeglertz är en typiskt narcissist som måste stå i centrum. Det går emot hans självbild när han möter lag som är mycket bättre än vad hans lag är, därför försöker han påverka (skrika) så mycket som möjligt så att han kan visa att han visst är bäst. LFC har det tredje bästa laget på pappret så han får det jobbigt i år. Kommer han trea så visar det på att han högst är en medioker tränare. Sämre än så visar att han är dålig. Så han måste vinna eller komma två för att vara en bättre coach. Jobbigt läge för en narcissist. Han fick alldeles för mycket framgång tidigt i tränarkarriären när han kom till självspelande pianot Umeå.
Alltid kul med amatörmässiga psykologiska diagnoser. Tränare är naturligtvis inte oviktiga och ibland mycket viktiga, men viktigaste är de elva på planen och hur självgående de är.
Det viktigaste är väl ändå behovet av sätta folk i ett fack. Eidevall är framförallt ”konstant skrikande” – vilka egenskaper och kvaliteter han i övrigt besitter som tränare är mindre viktigt, eller hur?
Det verkar som GC försöker rida in i solnedgången på höga moraliska hästar med en liten finurlig sarkasm? Alla kan inte ta upp allt hela tiden och nu var det just ”skrikandet” som kom i fokus. Självklart har alla elittränare betydande kvaliteter och nästa gång kanske GC vill ta upp dem? Om nu det viktigaste inte är att beklaga sig över olika kommentarer förstås.
”typiskt narcissist […] därför försöker han påverka (skrika) så mycket som möjligt så att han kan visa att han visst är bäst.” – samma sak med eideval eller hur är det angående honom?
Eidevall har lite samma tendenser med den skillnaden att jag tror att han faktiskt förstår vad han pratar om. Killen är smart. Han har dock pratat lite skit om andra tidigare. Hoppas att han blir lite mer ödmjuk. Jeglertz däremot slänger sig bara med massa klyschor som låter bra och tror att han är bäst. Och pratar skit om andra; ”Rosengård har många individuellt skickliga spelare, men jag tycker inte att de gör något revolutionerande tillsammans, säger han.” citerat från Östgöta Correspondentens fotbollsblogg. Tyvärr går folk på hans skitprat då de inte vet bättre och att han kan vara smörig när han vill det.
Mmmm….”Stureplan” – kanske tycker du då att Rosengård gör något revolutionerande? Vad skulle det i så fall vara? De har i alla fall de senaste åren från 2016 lyckats bomma SM-guld (något annat kan väl inte målet vara) oftare än de tagit det och facit från WCL är inte heller så mycket att skryta med. Saker och ting behöver faktiskt varken vara skitsnack/”trashtalk” med nödvändighet bara för att det kommer från en tränare. För övrigt tycker jag tränare i sina uttalanden mer liknar varandra än skiljer sig åt – försiktig och väl inbäddad kritik av det egna laget samt ett blygsamt erkännande till motståndarlaget i kombination med hejåhå – nu tar vi nya tag. Vad de sedan säger bakom stängda dörrar till laget är en annan sak.
Vilket obegripligt resonemang, om vi ger dig rätt att LFC är tredje bäst på pappret så är det givetvis fullt tillräckligt att komma just trea för att laget och dess tränare ska kunna sägas ha gjort en bra säsong. Att det skulle krävas att man etta eller tvåa för att Jeglertz skulle kunna sägas ha gjort det bättre än ”mediokert” är helt verklighetsfrämmande.
Intressant! För mig är en bra coach en coach som överträffar spelarnas individuella kvaliteter, bygger upp de individuella kvaliterna hos spelarna och/eller överträffar förväntningarna i förhållande till lagets budget. Hur ser du på vad en bra coach är?
Hammarby övertygade mot Umeå. 3-2 mot nykomlingen låter kanske inte imponerande men över hela matchen, inte minst i första halvlek, hade de stort övertag i spel och fr a chanser. Om inte UIK:s målvakt storspelat hade Hammarby gjort dubbelt så många mål. Gästernas reducering på slutet var också ganska turligt – en knäträff via stolpen och in.
I denna och flera matcher i år har Vinberg och Wangerheim varit stora utropstecken, de har tagit jättekliv i utvecklingen. Folkesson är i mkt bra form, om hon klarar sig från skador betyder det väldigt mycket för laget.
Danska nödlösning i målet är också ett utropstecken.
Det som är svagheten är väl defensiven som är rätt tunn. I Alice Carlssons frånvaro fick Wangerheim ta högerbacken i stället för Elsa K i dag – med den äran förvisso, men det är inget hon är särskilt van vid och det skulle möjligen kunna bli jobbigt mot bättre lag.
Ärligt talat så är också Eva Nyström ett litet mysterium. Blandar geniala uppspel och perfekta brytningar med bisarra bolltapp och huvudlösa felpassningar.
Men sammantaget tycker jag, som ärrad Hammarby-åskådare, som sagt att hemmalaget imponerade i dag. Hög press, snabbt spel, bra variation, många kantbyten och relativt få individuella misstag i dag. Det ser rätt bra ut, om jag törs säga det…
Håller med om allt, om man ser till ordinarie positioner kan man egentligen säga att Hammarby startade med två backar, en defensiv mittfältare och sju offensiva spelare.
Jag tror ändå Umeå har en god möjlighet att göra väl ifrån sig. De verkar ha en målvakt som på egen hand kan vinna matcher, och får de in bollen i straffområdet tror jag Honkanen kan göra en hel del mål. Svår att ta bollen ifrån. Just målgörare brukar väl vara något nykomlingar saknar.
Absolut, Umeå har helt andra kvaliteter än den andra nykomlingen BP av cupmatcherna att döma.
Vad beträffar nämnda möte Rosengård-Linköping, så går det att jämföra med en alpin tävling där en deltagare gör ett nästan perfekt förstaåk för att sedan köra ur i det andra. Gäller alltså försäsongsojämna LFC, som gladeligen(?) blandar sött med surt.
Och tvärtom för Rosengård, som var som åkaren som misslyckades i första åket, men sedan körde upp sig till pallen i åk två.
Måste säga att jag ändå är positiv till helgens cupmatcher. Kvaliten varierar kanske lite men det har varit roliga matcher att titta på. Någonstans är det ändå det viktigaste för att ligan ska växa och mer folk ska gå och kolla på matcherna. Det är bara att inse att det inte kommer vara samma klass på lagen längre. Det har varit en fröjd att se att många tränare släpper fram sina unga spelare så de får speltid och utvecklas. Det är precis det damallsvenskan ska stå för, lite som holländska ligan på herrsidan. Full fart och många spelvändningar, Matcher med ett högt tempo är det bästa sätter att förbereda spelarna för den internationella fotbollen. Det är den typen av spel som utvecklar spelare mest, när man måste fatta snabba beslut. Inte bara slå långbollar och försvara lågt med hela laget, det spelet kommer inte vara bra för någon.
Känns ändå som att Häcken och Rosengård är något snäpp bättre än de andra lagen efter helgens matcher. Kristianstad och LFC får ändå ses som de lagen som ska slåss i toppen och de hade inte så mycket att sätta emot.
Några rader om Eskilstuna som lyckats hanka sig fram till semifinal efter två (sena) uddamålssegrar och en oavgjord. 0-0 mot Djurgården på söndagen där motståndaren missade en straff. Det har inte sett särskilt bra ut för fjolårets tabellfyra. Inget flyt i spelet.
Framför allt är det anfallsspelet som hackar.
Bästa målskytten Felicia Rogic har placerats ute på en vänsterkant med tre forwards. Där blir hon isolerad och får ytterst sällan tillfälle att utnyttja sin snabbhet. Märkligt.
Ett nytt mittfältsspel ser inte att ut att passa spelarna särskilt bra. Leverans till målmöjligheter är inte många per match. Många inlägg mot Dif men var det rätt taktik mot 160 cm Mia Jalkerud?
Nya tränarteamet Bernhardsson/Sadiku, som tog över 4/10 i fjol, har ännu inte hittat rätt: Kristianstad 0-2, Örebro 1-2, Rosengård 1-3, Häcken 3-2 (sent segermål), Piteå 2-1 (sent segermål), Mallbacken 2-1 (sent segermål), Djurgården 0-0.
Samtidigt lyckades United, trots domedagsprofetior och tappade spelare, med minimal marginal i varje match ändå klättra rejält i serien under förra hösten.
Korrekt. Men spelet flyter inte och nya tränarduon har inte lyckats särskilt bra – hittills.
De inledde med tre raka förluster förr hösten och avslutade med 3-2 mot Häcken som saknade 6-7 ordinarie.
Unitedspelarna verkar osäkra, smått förvirrade ute på plan. Inga klarar linjer syns.
Tror dock på en bra insats mot Rosengård, som bör passa ett defensivt United bra.
Kul helg för flera svenskor i utlandet! Blackstenius visade sin klass med två mål och utsedd till matchen spelare. Anvegård med två mål och en assist, hon såg ut att vara riktigt pigg i benen, snodde bollen genom smarta löpningar bakom ryggen på motståndarna och fick till avsluten. Rolfö med assist och ett inkorrekt bortdömt mål (offside) och hon visar verkligen klass oavsett position. Amanda Nildén med två mål, hon spelade yttermittfältare så vitt jag såg (såg delar av matchen) och visade att hon både kan avsluta och passa bra. Jäkligt imponerande insats, och det kan bli en spännande spelare för EM. Mušović gjorde det lilla hon behövde som målvakt och stod lite turligt för en assist till Chelseas enda mål (långboll i slutet med en studs till Kerr) och Hedvig fick äntligen stå, och släppte inte in något mål. Plus några till hyfsade insatser, Asllani var pigg även om Real inte klarade av att störa Barca, Bennisson var aktiv även om hon tycktes har problem med vinden när hon slog inläggen, Jonna Andersson spelade och var bra i båda riktningarna, Kullberg helt ok i ett lag som inte kunde stå emot Arsenal, med mera…
Jag funderar lite, om man bortser lite från matcherna i Sverige eftersom det inte är riktigt säsong än, vilka landslagsspelare eller positioner i landslaget är det som det finns anledning att oroa sig för inför EM? Om man nu ska se det så långt framåt alltså. Anfallet lovar väldigt gott, försvaret ser väl ok ut och målvakterna är jag faktiskt inte orolig för eftersom Hedvig tycks prestera oavsett klubbstatusen och vi har två bra eller klart dugliga ersättare. Mittfältet, är det akilleshälen kanske med tanke på att Angeldal växt fast på bänken och med rätt få ersättare om tex Seger skulle falla bort?
Ja det är ju som sagt långt till EM. Framåt ser det ju oförskämt bra ut. Hurtig verkar ha någon mindre skada men hon är förhoppningsvis snart tillbaka. Annars leverar de offensiva spelarna på löpande band. Målproduktionen är man inte så orolig för längre. Du nämnde de damallsvenska stjärnorna som jag tyckte kom igång i helgen. Jag börjar faktiskt bli lite orolig för backlinjen. Det är kul att Andersson har fått en nytändning. Glas och Nilden är klass, speciellt i offensiven, Nilden kan man använda som ytter ifall det skulle krisa då hon är väldigt målfarlig. Jag är mer orolig för mittbackarna, Magda har inte spelat på länge nu, Björn kom precis tillbaka från skada, Ilestedt är även hon skadad nu, vet inte hur allvarligt. Sembrandt var ganska ojämn i helgen, hon är bra så länge spelet är framför henne men har svårt att hänga med i djupled jag ser inte henne som en startspelare i EM just nu iallafall. Så backlinjen börjar bli ett liter frågetecken för mig.
På sätt och vis har du rätt, det finns problem bakåt även om Sembrandt är svår bedömd då hon nyss kommit tillbaka och håller en hög klass i grunden. Men å andra sidan, vi har ju senaste åren sett hur vi kan kasta in snart sagt vilka backar som helst och försvaret håller ändå rätt bra. Systemet sitter helt enkelt vilket gör det mindre viktigt vilka som spelar än i offensiven där det krävs mer av de enskilda spelarna och om de inte är i form så haltar det rejält. Sedan är EM rätt långt borta men vi har matcher innan dess och tror laget bara mår bra av att komma in i EM med bra resultat i ryggen.
Ja riktigt kul att Blackstenius fått en så bra start på denna runda av utlandsäventyret. Tror, vilket jag skrivit inlägg om tidigare i detta forum, att det var det viktigaste valet att göra för henne – gå till en klubb som inte är top noch men på god väg ta sig dit så hon får mycket och kontinuerligt med speltid. Jätteroligt och hon kommer utvecklas ännu mer.
Det syns att hon trivs i klubben och laget såg en match i repris nyss och hon skrattar och ser genuint nöjd ut på planen nu, vilket är kul att se. Jag hade nog trott att hon skulle kunna gå till en än bättre klubb men du har ju helt rätt i att hon behöver speltid och efter att ha sett flera av hennes matcher känns Arsenal som ett kanonbra val. 🙂
Linköpings tränare är väl en duktig tränare. En av de bästa i Sverige. Det är ju en bra tränare och det är klubben och spelarna som är nöjda. Skall man tippa allsvenskan så är det Rosengård i topp följd av Häcken sedan sätter jag Hammarby, Kdff och Eskilstuna. Sedan Umeå, Örebro och Vittsjö .Vem som åker ur är svårt att tippa men någon av nykomlingarna kanske.
är det sarkastiskt eller har du bara glömt LFC i tippat rad?
Spännande! Jag som inte sett alla försäsongsmatcher undrar lite över vad i Umeås och Vittsjös spel som placerat dom före t.ex. både Piteå och Djurgården som båda lika gärna kunnat gå vidare över Eskilstuna i cupen. Är det helt enkelt fjolårsplaceringen som väger tungt (Vilket den såklart ska göra) eller har de visat nåt extra?
Jag kan nog också ändå tycka att Hammarby är något övervärderade? Gjorde en bra första halva av förra säsongen som nykomling men det är ju ofta fallet med nykomlingar även om Hammarby självklart hade en bättre grund än de flesta. Andra halvan av förra säsongen var man enligt mig mer på den nivån som spelarna höll och då slutade man till slut på den undra halvan. Jag tror såklart som de flesta andra att det blir ett steg upp på den övre halvan i år vilket Janogy är en garant för men det känns som att bilden av Hammarby inte är helt balanserad.
Tillägger också att jag som du tror på nedflyttning för nykomlingar även om det är en tråkig analys att göra. BP känns helt enkelt inte tillräckligt bra och Kalmar landar nog på den andra platsen. AIK känns som att dom kommer vara lite stabilare i år vilket kommer räcka till att klara kontraktet och Piteå har sett bra ut i cupen.
Grupp 4 i svenska cupen där Hammarby deltog var väldigt svag om man jämför med de andra: två allsvenska nykomlingar och Bollstanäs som inte ens spelar i elitettan. Inte så konstigt att de gick vidare från den gruppen.
Jag är väldigt tveksam till om det verkligen har lottats fram grupper då lag mött varandra i tidigare års gruppspel. Handlar det istället mest om geografisk närhet mellan lagen?
Handlar bara om geografisk placering vilket i princip alltid missgynnar lagen i södra Sverige
Oj ursäkta jag glömde LFC . Dom skall vara efter KDFF . Ursäkta mig det var inte meningen