Det har varit en hektiskt arbetskväll. Så jag får återkomma med en längre analys av Sveriges 2–1-seger mot Schweiz. Kortfattat kan man säga att det svenska spelet var långt ifrån imponerande – jag underkände exempelvis tre spelare i BT.
Matchen var på alla sätt en krampaktig nervpärs där VAR spelade en avgörande roll. Viktigast för svensk del var förstås de tre poängen.
Efter att Nederländerna–Portugal blev 3–2 är läget i gruppen fortsatt vidöppet. Alla fyra lagen kan fortfarande ta hem gruppsegern. Klart är att Portugal passerar Sverige vid portugisisk seger på söndag. För svensk del gäller det alltså i första hand att ta den poäng som innebär kvartsfinal.
Hoppet om gruppseger lever alltså fortsatt. Men det kunde ha varit ännu lite större. Jag reagerade nämligen spontant när jag såg VAR-bilden från Rebecka Blomqvist:s första offsidemål. Reaktionen handlade om att VAR-domaren drog offsidelinjen på fel ställe. Och att målet borde ha godkänts.
Min tweet om det är redan den mest uppmärksammade tweet jag skrivit.
Senare under kvällen har jag fått stöd från domarexperten Jonas Eriksson i min uppfattning om att Sverige borde ha vunnit med 3–1. Till Expressen kallar Eriksson VAR-domarens insats för ”Ett ofattbart misstag”.
Det där 3–1-målet skulle Sverige kunna haft nytta av vid avgörandet på söndag. Synd att det inte godkändes…
Innan jag sätter punkt konstaterar jag också att Zambia i dag har säkrat sin biljett till nästa års VM-slutspel. Trots att storstjärnan Barbra Banda inte fick vara med i turneringen är Zambia i semifinal. Man vann kvarten mot Senegal efter straffläggning.
I skrivande stund pågår den andra kvartsfinalen. Där står det 1–1 mellan Marocko och Botswana i den andra halvleken. Kan bli en nagelbitare av den matchen också.
En blogg om internationell damfotboll 
Ja vad ska man säga. Var det EM:s sämsta match hittills? Det finns så mycket att fundera över så jag vet inte vart jag ska börja.
Eller jo förresten, vi börjar väl längst bak. Nu har Sverige släppt in 2 mål på lika många chanser känns det spontant som. Hedvig Lindahl måste ha den sämsta räddningsprocenten i hela EM trots flera stora resultat. Så fort bollen kommer in i eget straffområde känns det livsfarligt. Finns ingen kommunikation och allt känns väldigt avvaktande. Vi var många som inför mästerskapet var rörande överens om att Sverige absolut har en av de bästa backuppsättningarna i turneringen. Ack så fel vi hade. Ändå är det ju inte där Sveriges största problem ligger vilket säger en hel del. Jag skrev i Rainers blog att jag tycker Gerhardsson gör backlinjen ännu sämre än vad den är. Att sätta Eriksson som ytterback är varken snällt mot henne eller laget. Kom det ett enda inlägg från höger? Jag räknade till 1 som visserligen föranledde läget där Blackstenius borde ha gjort mål. Jag har som sagt en förkärlek till Amanda Nilden. Tycker hon är Sveriges bästa ytterback offensivt, hon har både tillslag, teknik men viktigast av allt har hon lite speed och tempoväxlingar i sig. Jämför vi med speciellt England, Tyskland och Frankrike kommer deras ytterbackar flygande hela tiden. I Sverige står de stilla och spelar fotboll. Eriksson gjorde nog en av sina sämre landskamper, att Gerhardsson då inte ens verkar överväga att slänga in Nilden tyder för mig på dåligt ledarskap ( kommer tillbaka till de senare). Hade jag varit Nilden skulle jag vara oerhört besviken och lite förbannad för att jag inte ens har fått visa vad jag går för i en enda sekund under dessa veckor. Det känns som de så kallade experterna i både TV4 och SVT knappt vet vem Nilden är. Lotta Schelin och Fischer märker man tydligt har ett lite extra gott öga till de äldre spelarna demkänner. Vet någon ens om att hon kom med i säsongens lag i Seria A feminine? Något som hon verkligen inte ska be om ursäkt för. Hon är en av de som har bäst säsong bakom sig. Jag vet inte om det är någon skada eller känning som har stoppat henne men det verkar ju inte så. Jag skulle bli oerhört besviken om inte för några minuter alls, just nu tyder ju inget på det. För mig hade man ju lika gärna kunnat ta med Emma Berglund om man hade Eriksson som backup till Andersson hela tiden. Vad skulle man då med Nilden till? Jag tycker hon är alldeles för bra för att inte nämnas mer eller för den delen bli blåst på varenda minut av mästerskapet på planen.
Nåja, det finns större problem än så. Till exempel att slutelvan kör över startelvan i varenda match. Det har sett lika dant ut i alla matcher. Sverige gör en svag första halvlek och sedan växlar man upp när byten görs. Det är ju super att de som kommer in alltid leverar och ” räddar” matchen men problemet är ju att då har vi redan slösat bort en timme av matchen eftersom ingenting fungerar för de som startar. Titta på dynamiken i anfallspelet när Frankrike och England spelar. Så jämför man det med hur det såg ut idag. Det är två olika sporter. I Sverige ser det ut som de aldrig har spelat med varandra tidigare. De har ingen aning om vad de ska göra när de för bollen eller vart deras medspelare finns. Det är stillastående och det finns inga tempoväxlingar i spelet alls. Allt går i samma tempo. Det kollektiva anfallsspelet är en sak men vart är de individuella prestationerna för någonstans? Det är ju ingen som utmanar sin spelare och tar sig förbi. Rolfö och Kaneryd är de enda jag har sett har kommit förbi sin motståndare på egen hand. Har vi inte fler som kan slå sin spelare i laget? Svaret är att det finns två till och ingen av dem har spelat en enda minut i hela mästerskapet. Jag pratar om Schoug och Nilden. Tittar vi på många andra lag så bygger mycket på att du ska vinna dina en-mot-en dueller både off och def. I Sverige har vi inte så pass många skickliga spelare så vi klarar det. Det är här jag kommer in lite på ledarskapet. Men då måste vi sätta de som är bra på det i bra lägen och det tycker jag inte vi gör. Sätt Rolfö och Kaneryd så de får komma med fart och inte själva behöva skapa farten för att sedan möta 2 försvarare varje gång. Gerhardsson valde att starta med att välvuxet och ganska trögt lag. Det känns inte som han hänger med i hur fotbollen numera spelas. Det är inte bara på herrsidan mycket handlar om fart och ett snabbt pasnlngsspel. Så är det även på damsidan nu. Vi har spelare som Kaneryd och Nilden som båda har det tempot i sig. Men Gerhardsson har hamnat i Janne Andersson facket. Han har sina favoriter som har varit med ett tag och dem håller han väldigt hårt i. Idag måste han ju också ha märkt att det inte funkade med Magda som ytterback eller Hurtig som högerytter. Ändå dröjer det så länge innan han gör något. Eller ja, han bytte ut Hurtig men Sveriges ”bästa ”back Eriksson fick såklart vara kvar😡Fortsätter det såhär kommer han snart hamna där Janne är idag.
Det är ju som sagt anfallsspelet som är det största problemet. Sverige envisas med att spela centralt och det beror ju enbart på att vi inte håller bredden i spelet för fem öre. Vi spelar bara på högerkanten och centralt, därmed trycker vi in Rolfö i banan. Men vad händer då med spelbredden, ju det ska jag berätta!! Stackars Eriksson är den enda som det går att vända spelet på och hon gick ju knappt över mittlinjen. Hade vi haft en Nilden som kom farandes där så hade vi fått ett mycket större hot. Jag kan för mitt liv inte första varför Sverige vill centrera laget så mycket. Sveriges spelare har ju sina styrkor i snabbhet och djupledsspel. Detta får vi ytterst lite av när vi trycker ihop hela laget på högerkanten. Hur lätt är det för Kaneryd att utmana när hon hela tiden ställs mot 2,3 spelare på ganska små ytor. Det blir ju så automatiskt eftersom Sverige förlägger allt spel på högerkanten så kommer det bli mindre yta och fler försvarare där också. Både Kaneryd och Rolfö är ju som bäst när de för mycket yta och kommer i hög fart. På det sättet Sverige spelar så gör dem sällan det. Jag vill att Rolfö breddar när vi har bollen på högersidan för att både skaapa mer yta för de som anfaller där men också för att själv kunna få lite mer yta vid en eventuell spelvändning, som visserligen aldrig kommer 😅 Jag har tittat på de flesta lagen i detta mästerskapet och det finns inget lag som bara spelar så mycket på en kant som Sverige gör. I stort sett alla andra lag, till och med lag som är betydligt sämre rankade använder sig av spelvändningar och använder sig av hela planens bredd. Det är ett spel som inte ens existerar i Sverige. Därför börjar jag nu sätta lite frågetecken för Gerhardsson och CO. Hur mycket har dem egentligen utvecklat det svenska spelet? Är det här det bästa dem kan få ut av ” det bästa laget någonsin”?
Det allra största problemet som jag ser det är ändå spelarnas form. Visst att det är varmt men det är ingenting mot vad det var i Tokyo förra sommaren och då var det jävlar i mig betydligt bättre fart på dem. Idag fick jag känslan av att de inte orkade sätta det presspelet som de vill. Allt såg ut att gå i slowmotion. Jag tycker faktiskt tekniken sviker för de allra flesta spelarna. Att Blackstenius inte är i toppform är ju inget konstigt. Tycker ändå det är positivt att hon kommer till lägen, timingen och allt kommer bara bli bättre, henne är jag inte särskilt orolig för. Men att hela backlinjen idag är långt ifrån sitt bästa jag är tydligt. Att Caroline Seger inte riktigt hänger med längre är lika tydligt det. Helt ärligt tror jag inte hon platsar till VM nästa sommar om hon skulle fortsätta till dess. Undrar hur Gerhardsson skulle tackla den situationen? Det blir en annan diskussion. Asllani tycker jag har varit direkt svag i merparten av matcherna förutom de två assisten hon har gjort.Jag tycker hon förlorar varenda duell och kladdar för mycket på bollen. Hon bidrar i allra högsta grad till det låga tempot som Sverige spelar i.
Är det inte slående hur långt ifrån sin toppform i stort sett alla spelare är. Bennison, Kaneryd och Blomqvist är ju dem som visar bäst form. Men det är inte dem som ska leda laget men just nu gör dem faktiskt det, åtminstone i offensiven. Rolfö är väl helt ok men hon tar alldeles för många felbeslut, dessutom vill jag som sagt ha henne längre ut på kanten där hon får komma med mer fart. Man undrar ju ändå vad det beror på. Varför ser många så trötta ut? Skulle vi ha spelat fler träningsmatcher?
För mig är spelarnas form det mest oroväckande. Taktiken kan du ändra på men inte din fysiska och psykiska status.
Men vad var det egentligen för mål av Bennison!! Vart hittade hon den bössan!?Jäklar vilken fin vristträff hon fick på. Sett till spelade minuter tycker jag hon har varit Sveriges bästa spelare, kanske tillsammans med Andersson. Dessutom verkar Nederländerna inte heller ta chansen. De hade kunnat döds gruppen idag är känslan. Jag tror även Portugal passar Sverige bättre än Schweiz, dessutom fick dem tömma sig ordentligt idag för jäklar vad de sprang. Kändes som Sveriges match var en träningmatch jämfört med den matchen.
Jag lever på hoppet och ger inte upp än. Men ser det inte bättre ut mot Portugal kan vi till och med förlora och då är det goodbye, Sayonara och finito, fiaskot är då fullbordat😜😂
Jag tycker detta är bra formulerat av dig Alexander; ”Nåja, det finns större problem än så. Till exempel att slutelvan kör över startelvan i varenda match. Det har sett lika dant ut i alla matcher. Sverige gör en svag första halvlek och sedan växlar man upp när byten görs. Det är ju super att de som kommer in alltid leverar och ” räddar” matchen men problemet är ju att då har vi redan slösat bort en timme av matchen eftersom ingenting fungerar för de som startar.” och något som man skulle kunna dra nytta av i svenska laget om Gerhardsson vågar tänka tvärtom.
Börja med slut 11:an och stäng matchen med start 11:an. (Någon spelare bör dock bänkas helt framför att någon annan får chansen att göra det bra utifrån att det inte kan bli sämre…)
Oj, det där klassas väl som en ”rant” på engelska? Vilket jag förstår för det här är gör en lika förtvivlad som förbannad över hur det ser ut på planen!
Asllani är den som försökt och jobbat på mest medan de andra sett mer förlamade ut, och hon kommer förbi och vinner en hel del boll (enligt statistiken) så jag håller absolut inte med om att hon varit bland de sämre. Vi kan Definitivt kräva mer av henne i passningsspelet (och en del i beslutsfattandet) men hon har varit en av dem som gjort mest positivt. Vilket är rätt illa eftersom hon bara varit ok, på sin höjd.
Rolfö var katastrofal mot Nederländerna, hon har tekniken och farten men i sista tredjedelen valde hon nästan alltid det sämsta alternativet och skillnaden mot säsongen i Barca är slående. Kan grejen var det Johan eller någon av experterna på tv pratade om, att hon verkar tyngas ner av sin stjärnstatus sett till offensiven? I sin klubb är hon bland de bästa och har tex markant bättre statistik än Graham Hansen för den här säsongen, men där är hon en i mängden och hon kanske inte kan hantera att vara den som ska leda. Men ersättare Schough kommer nog inte få spela något utom kanske någon minut mot Portugal eller bli desperat inkastad i slutet på en eventuell kvartsfinal, om nu inte Rolfö tar över centerrollen då.
Blackstenius hinner vi inte spela i form om hon nu inte kan klara det på kortare inhopp. Hon kastade bort en gyllene chans med en usel tåfjutt, har svårt att få med sig bollen och tvärt emot hur hon såg ut i Brasilienmatchen helt enkelt. Blomqvist är het och även om hon är en annan spelare så måste vi få in dem med form.
Kaneryd försökte och även om hon inte lyckades alls så bra så är rivigheten tillsammans med det hon lyckas med klart bättre än tex Hurtigs EM så långt. Ok, Hurtig gjorde det ok i första matchen men är man så anonym som mot Schweiz försvinner de pluspoängen snabbt hos mig. Tror inte på någon succé för Kaneryd men hon kommer göra jobbet och försöka så in med henne.
Seger…jag älskar henne men hon har inte varit bra. Hon spelade upp sig i andra mot Nederländerna men försvann helt mot Schweiz. Det är dags att bänka henne mot Portugal och sätta in Bennison. Det kommer väl aldrig ske men något måste göras för det här duger inte av lagkaptenen.
Eriksson har varit ok hittills som försvarare. Men hur mycket jag än förstår att man vill spela så borde hon ha tillräcklig självinsikt för att påpeka att hon inte kan spela på kanten. Skulle Asllani bara acceptera att spela som mittback, jag har svårt att se det men resultatet skulle nog bli ungefär lika bra som Eriksson på kanten. Jag påpekade innan att det nog var för att möta Schweiziskan i Barca med det svårstavade namnet, men en ytterback som fyller på framåt faller anfallsspelet på kanten helt. Det måste FK kunna se, det måste Eriksson kunna påpeka. Att Nildén inte ens fick hoppa in när vi jagade mål tyder på att hon antingen är skadad eller så har hon varit sämre på träningarna än vad som borde vara möjligt. Å andra sidan, fick hon några mer chanser efter Algarve för jag kan inte riktigt påminna mig om det?
Så ja, det är något av ett katastrofläge och då har vi ändå fortfarande chansen att vinna gruppen. Gerhardsson lät pressad och lite som Andersson, stingslig och medveten om att kritiken är hård nu, även om han uttrycker det på ett skämtsamt sätt. Han har utvecklat landslagets spel något enormt (jämför de två senaste OS-turneringarna bara) men nu påminner det om tidigare förbundskapteners slutstationer där allt sakta bryts ner till ett säkerhetstänk. Jag gillar verkligen det han gjort innan och är väl villig att chansa men fortsätter han i de här hjulspåret ser jag ingen poäng med att följa landslaget för gårdagen var en ren plåga.
Att jämföra en startelva med en slutelva är knepigt. Klart som sjutton att inbytta spelare kommer in med energi – de vill ju till startelvan! Grattis till att du hittat någon mer att gnälla på än Eriksson! I jämförelse med Frankrike, England och Tyskland är ALLA svenska spelare minst en klass sämre av vad de visat. Ingen svenska skulle gå in i varken en startelva eller en slutelva i dessa länder. Om inget revolutionerande händer kommer Sverige att åka kana på rankingen och som ”sanningsvittne” kan rankingen uppenbarligen ifrågasättas.
Nu tycker jag du blandar ihop orsak och verkan. Spelarna är inte dåliga i sig, formen kan dock vara det och det tror jag den är i flera spelares fall. Men det är också en fråga om att samspelet inte alls funkar och då är det svårt att prestera även om du själv är i form; sitter din djupledspassning där de ska men spelaren du passar framför slutar springa är det inte ditt fel, det spelar ingen roll om du gör allt rätt defensivt om dina backkollegor gör fel på fel. Det riktigt beklagliga är väl att jag är säker på att flera spelare skulle gå in i startelvorna hos andra lag, om vi går på formen inför mästerskapet. Nu…tja, Island hade väl behövt ett par svenska spelare? 😀
Rankingen är ett bra verktyg iom att det är mer objektivt än folks åsikter om vilka som är bättre eller sämre. Allt vi kan gå på är förhoppningar, bedömningar om spelare och spel, och historik, det första är subjektivt, det andra lättare att diskutera men ändå subjektivt och det senare är precis vad rankingen bygger på men betydligt mycket mer detaljerat än folks minnen. Sedan kan aldrig rankingen säga något om nästa match, det kan ge en indikation på sin höjd. Och eftersom det är en fråga om historik så kommer vi på sin höjd tappa en eller ett par placeringar på den på det här mästerskapet för det finns en tröghet i det.
Det undgick tydligen dig att min kommentar byggde på vad spelarna presterat, inte hur bra de ”egentligen” är. Prestationen är en färskvara, precis som kompetens. Det hjälper inte att i vanliga fall vara utmärkt och spela i en storklubb om man inte får ut det i den aktuella matchen i mästerskapet. Svenska spelare har generellt inte fått ut ”det”, så här långt. Du skriver att jag ”blandar ihop orsak och verkan”. Helt fel – jag skriver bara om verkan – ”sämre av vad de visat”. Analogt med ovan är det de visar/presterar det enda intressanta. Det är det de visar som gör att de inte heller skulle platsa i de överlägset tre bästa lagen så här långt i EM. Att de möjligen skulle platsa i Island var ett, för resonemanget, ovidkommande antagande. Vilka svenska spelare tycker du, utifrån sin hittillsvarande prestation, skulle platsa i Tyskland, England eller Frankrike och på vilka positioner?
Självklart är helheten = lagprestationen mer än summan av delarna = enskilda spelare. Det behöver knappast sägas i en lagsport. Det hjälper alltså inte om en eller annan spelare är något mindre dålig i en specifik match. Kollektivet brukar framhållas som Sveriges styrka i relation till andra länders stjärnor och i förlängningen antagandet att de skulle ha ett svagare kollektiv. Nu har det i blixtbelysning inte visat sig stämma och därmed har berättelsen (eller narrativet för att använda ett modeord) om Kollektiv vs Stjärnor fått sig en rejäl törn. Dags för nästa narrativ eller kommer kollektivet att leda förbi kvartsfinal?
Fortfarande utifrån aktuella prestationer – nu och då – är rankingen ett dåligt sanningsvittne. Det uppfattar jag att också du säger i ”ge en indikation på sin höjd”. ”Trögheten” du nämner gör dessutom rankingen till ett ännu sämre sanningsvittne för prediktion av framtida prestationer, särskilt på kort sikt. Det är kanske rimligt att ett land ett tag ska leva högt på vad de presterat historiskt, men det nuvarande rankingsystemet är självfallet inte det enda möjliga systemet för att värdera prestationer. I ett annat system skulle Sverige kunna åka kana ännu snabbare. Rankingen är ett verktyg för att ranka och föga annat (förutom möjligen att någon kan slå sig för bröstet och peka på rankingen som mått).
Jaha, vi ser alla hur illa det ser ut. Kan Sverige vända det här mästerskapet till något positivt? Mitt grundtips från innan turneringen känns fortfarande sannolikt, att Sverige åker ut i kvartsfinal mot Frankrike, något som alltid kan utmålas som en hedersam förlust mot ett riktigt bra lag.
Men kan man vända en turnering som fått en sådan här start; med alltför många nyckelspelare i usel eller dålig form? Grundtipset är väl att det inte går, men vi får leva på hoppet.
Jag, som alltid gillar skräller, gläds åt frejdiga Portugal. Där har vi ett fotbollsland som har framtiden för sig.
Efter OS trodde jag vi skulle fortsätta på det spåret. Matcherna efter det har varit vinster eller som sämst oavgjorda matcher men det har varit lite svagare målskytte och stundtals segare spel. Men det kunde jag ta som en följd av först en besvikelse över silvret och sedan att man inte riktigt kom upp fullt i energinivå när det inte var mästerskap. Och matchen mot Brasilien, det var ju ett genrep och ingen vill skada sig så självklart gick det segt i början…
Nu börjar jag tro att OS var en följd av planeterna stod i linje, eller hur nu det nu heter på ”astrologism”. Formen på spelarna var kanon, Gerhardsson träffade helt rätt i taktik och sätt att prata med gruppen, vi hade lite tur ibland men framför allt var alla på samma våglängd. Kan de vända på det igen och nå upp till de där höjderna som hör till den roligaste fotboll jag sett? Jag börjar bli jäkligt skeptisk och börjar tänka i banor om att Gerhardsson kanske har gått och drabbats av den svenskaförbundskaptenssjukan i vilken säkerhet är allt, fart är otäckt för då kan man tappa bollen och 0-1 är den bästa av vinster. Alla verkar hamna där oavsett hur de ser på fotboll vid tillträdet, för både herr och dam, och det går lika illa varje gång.
Minnet är kort, men visst var det en del prat inför EM att man skulle använda spelare som har ”kemi” och ”hittar bra kombinationer”? Känns det inte som vi nu helt frångått det tänket när man har spelare i ovana positioner/roller (Magda vänsterback, Hurtig högerforward etc) i någon slags förhoppning att det ska fungera direkt.
Om nu Magda tvunget ska vara startspelare så vill jag se henne åter som vänster innerback med Jonna som vänsterback/winger. Den ”kombon” måste väl vara Sveriges mest erfarna och samspelta med tanke på att de spelat tsm i dessa positioner även i Linköping och Chelsea i många år.
Jonna har haft Magda innanför sig ända sedan hon skolades om till VB i Linköping, och i min värld är det inte självklart att hon spelar lika bra/tryggt med Björn eller Ilestedt som närmsta partner. För visste måste väl Jonna åter in i startelvan om hon är fysiskt redo? I sin livs (landslags)form!
Du har förstås rätt angående offsideregeln. Man kan dock förklara den enklare än Jonas Eriksson gör. Man är offisde om man i passningsögonblicket är närmare motståndarnas mållinje än både bollen och den nästnärmaste motståndaren. Det som också är svårt är att avgöra är själva passningsögonblicket. Reglerna säger lite luddigt ”den första kontaktpunkten där bollen spelas eller vidrörs skall användas”. Detta tolkar jag som att det inte alltid är när bollen lämnar foten, t ex om man mer drar eller föser bollen framåt än sparkar den.
Skönt att inte bara jag hade svårt att förstå Erikssons förklaring! Så länge nu allt det där stämmer så är det ett helt horribelt beslut av VAR och ett man inte kan argumentera bort. Gamas tackling kan man försöka påstå att hon drar in benet och inte försöker gå in så hårt, man skulle ha rätt gällande benet men fel i att det inte längre är fara för motståndaren, Ellen White blev en smula hindrad i momentet innan hon slänger sig, Paredes dragning kan inte bli sedd av domaren och…eh…VAR rummet har ingen ursäkt alls där heller. Men här är det inte en fråga om tolkning, det är domarna som helt enkelt inte följer offside reglerna och det ska inte kunna ske.
”…större chans att det snöar i Sahara än att Sverige tar EM-guld”, löd en rubrik i Östgöta Correspondenten. Tyvärr är jag beredd att hålla med om det. För ett halvår sedan hade jag tippat att Sverige skulle spela EM-final. Efter vänskapsmatchen mot Brasilien sjönk förväntningarna ett par steg – och efter onsdagens möte med Ramona Bachmans gäng är det tveksamt om blågult överlever grundspelet. Det finns just nu, i detta EM, minst fyra länder som är mycket vassare än Sverige och sedan finns det några som – just nu – är i paritet med ”oss”. Portugal, exempelvis, är ingen liten vattenpuss man skuttar över för att ta sig torrskodd vidare.
Vill inte fylla på i risandet av Magdalena Eriksson. Hon är fullt medveten om att hon inte är i sitt livs bästa form för tillfället, vilka orsakerna nu är. Det har också gått ut över hennes prestationer i Chelsea, där hon tappat mycket av säkerheten och pondusen i spelet. Hur löst sitter kaptensbindeln och kan det vara klubbyte på gång inom en inte alltför avlägsen framtid?
Jag skrev följande igår och har inte läst de andra inläggen här än.
Det här var den sämsta matchen i EM. Jag vågar lova att det kommer stå sig. Ingen gruppfinal kommer bli lika usel, för då är positionerna lagda. Diskrepansen mellan ambition och förmåga kontra resultat är monumental för Sverige. Det går inte att växa sig in i turneringen med det här, gapet är för stort. Det har blivit hemskt på en helt annan nivå än jag kunde föreställa mig, trots att jag varit djupt kritiskt till en del. Jag hejade på Schweiz i andra halvlek så att det kan bli djuprannsakning direkt efter gruppspelet och lidandet kunde ta slut snarast möjligt. Sverige spelar som i EM 2017. Det var dåligt redan då, och idag är det helt otroligt hopplöst.
Detta är samma gäng som tog OS-silver och gjorde en fenomenal match mot USA i den turneringen för ett år sedan. Ofattbart. Oinsatta personer samt skeptiker, vilka nåtts av pratet om guld och Sveriges höga kvalitet, känner sig fullständigt bedragna och får alla nidbilder bekräftade. Jag vill kalla detta för ett fiasko, ett spelmässigt fiasko.
Jag kan inte undgå känslan att Peter Gerhardsson medvetet gör en dålig insats för att han är trött på landslaget och vill sluta i förtid. Han är plötsligt försiktig och gör märkliga val. Och jag får aningar om att ledarskapet är passivt, som det varit hos grannländerna i EM. Eller är detta verkligen ett ärligt försök? Är svenskt ledarskap passé?
Och så psyket som sagt. Mentaliteten. Attityden. Ofokuset med en massa politiska utfästelser som inte sällan alienerar den största målgruppen som är grunden till deras karriärer, och att de bjuder in släkt o vänner till mästerskapet för sammankomster under turneringen, som om det vore ett jäkla sommarläger. I min värld så går man in i en bubbla under ett mästerskap, även utan pandemi. Under match är det radiotystnad, telefonförbud. Lägg därtill smittor som far runt. Så fruktansvärt oseriöst. Deras fotbollsrelaterade handlingar bortanför plan signalerar en sådan infantilitet och egoism. Landslaget synes vara en plattform för helt andra syften för dem. Semester. Manifestationer. Instagram-uppvisningar. Reklam för klubblag. Utfyllnad av CV:t. Allt möjligt utom att ta en titel, eller ens en medalj längre.
Jag undrar om inte magsjukan i Schweiz var påhitt för att ingjuta falsk säkerhet i Sverige.
Och trots det så har en mirakulös tredje chans att vinna gruppen uppenbarat sig för Sverige, efter att Portugal kunnat matcha ett något stukat Nederländerna i större delen av matchen. Jag vet knappt vad jag ska tro.
Skönt att Nannskog sågade Magda i paus åtminstone.
Jag tror att många trodde hela laget låg i magsjuka. Så var det ju inte. Av de som startade var det bara vänsterbacken som hade haft det. Det var ju hon och Kiwic som inte kom till spel som åkte på det av startspelarna. Det var snarare Sverige som uppträdde som hela laget hade haft maginfluensa.
Det säger hur kass bevakningen från det här landslaget har varit. Alla medier är lika naiva som den svenska ledningen. De menar på att Schweiz borde ligga utslaget efter en hemsk magsjuka i laget som alltså drabbade endast en person i startelvan!? Hallå liksom, läs på lite! De rapporterar hellre om tebjudningar och mysigt mingel med nära och kära. Detta hade aldrig hänt i ett herrmästerskap kan jag lova. Där handlar allt om fotbollsspelarna och inte om människorna.
Efter matchen handlade varenda krönika om hur dåligt Sverige spelade men det var ingen som kunde komma fram till varför? Det var helt enkelt bara dåligt jämfört med vad alla förväntade sig. Ingen resonerar om spelidé eller om vi verkligen hade rätt spelare på rätt plats. Fotbollskunskapen i dessa krönikor är lika låg som Gerhardssons profil. Den enda som sticker ut är Olof Lundh. Han kommer också från en bakgrund från både herrfotboll och damfotboll. Han går in lite djupare på saker och vågar ställa lite kritiska frågor. De andra skrapar bara på ytan på karakteristiskt kvällstidningssätt.
Alla krönikor som skrevs hade domedagsrubriker. Visst var det dåligt men vi vann ändå matchen. Hade jag skrivit krönikan hade den till största del handlat om Hanna Bennison. En av få ljusglimtar i denna match. Här har vi alltså en 19-åring som kan bli en av våra bästa spelare någonsin. Ge henne lite rampljus och lyft henne. Nu börjar jag se att hon faktiskt är vår mest kompletta mittfältare. Seger kan bara med det korta spelet och slår sällan en passning som är längre än 10 meter. Angeldahl kan visserligen med både det långa och korta spelet men har lite problem med tempot. Bennison behärskar alla spelets delar och har den bästa bolltekniken av alla i landslaget. Det finns ingen som kan vrida och vända som hon på mittfältet. Inte ens Asllani har samma fina teknik på små ytor.Hon skapar sig själv tid genom att skydda bollen och använder sina kvicka fötter för att komma bort från sin motståndare. Hon hittar jättefina genomskärare och fina djupledsbollar. Jag vill se henne från start mot Portugal, hon ser till skillnad från många andra rapp ut i steget. Hon är den som har prickat mästerskapsformen bäst tillsammans med Andersson. Men känner jag Gerhardsson rätt får hon nog inte chansen från start. Han vill hellre ha sitt statiska och tröga anfallsspel.
Jag vidhåller att detta är första gången Gerhardssons ledning är under press. Han har alltid haft perfekta förutsättningar i alla tidigare mästerskap. I OS var i stort sett varje spelare i sitt livs form. Spelet i sig såg inte så där bländande ut. Vi släppte till en hel del målchanser och gjorde mål på allt. Det var mycket som studsade rätt då. Då är det inte så svårt att vara förbundskapten. Mot Australien blev han faktiskt utmanövrerad av Tony Gustavsson som hittade en taktik som Sverige hade svårt med. Mot Schweiz vann Nielsen tränarduellen enligt mig också. Nu när inget funkar blir han passiv och bytena dröjer alldeles för länge. Han är en katastrofal matchcoach enligt mitt sätt att se på det. Han klarar inte av att förändra en matchbild när det inte funkar. Ett tydligt exempel är vänsterkanten som inte alls fungerade men ändå fortsätter han nöta på. Bytena ger effekt men det är knappast hans förtjänst. Han gör ju aldrig några förändringar rent taktiskt. När han märker att vänsterkanten inte funkar måste hannförsöka göra något åt det. Flytta ut Rolfö så hon inte kommer så centralt till exempel. Vi får ingen spelbredd över huvudtaget.
Nu vill jag se Kaneryd och Bennsion från start. Ge dem 60 min istället för 20 så de kommer in i matcherna ordentligt. De kan inte vara sämre än Hurtig och Angeldahl. Vet inte om jag tycker man ska ge Blomqvist chansen istället för Blackstenius. Hon var inte särskilt bra förra matchen men samtidigt vet vi alla vad hon brukar göra i slutspelet. Ska Sverige ha någon chans måste vi få igång henne.