EM är framme vid kvartsfinaler, och det är således hög tid att analysera Sveriges avslutningsmatch i gruppspelet, den fina 5–0-segern mot Portugal.
Inför avspark var vi många som hade funderingar över de svenska insatserna i de två första matcherna. Inte för att fyra poäng var ett dåligt utfall mot Nederländerna och Schweiz, utan för att de spelmässiga prestationerna hade varit ojämna. Framför allt var det ganska mycket som inte stämde i 2–1-segern mot Schweiz.
När förbundskapten Peter Gerhardsson skulle sätta sig och ta ut sin startelva mot Portugal fanns inte lagkapten Caroline Seger med bland de uttagningsbara. Något som säkerligen skapade lite huvudbry, eftersom truppen inte innehåller någon självklar backup till Seger i sexa-rollen.
Gerhardsson har dock haft för vana att spela mittbacken Nathalie Björn i positionen när Seger inte har varit tillgänglig. Så blev det även den här gången.
I premiären föll valet på tre mittbackar och en 3–4–2–1-uppställning. Mot Schweiz var Gerhardsson tillbaka i den 4–4–1–1 som han oftast använder. Dock hade han lite andra egenskaper i elvan än det brukar vara. Istället för att ha en djupledslöpare som högerytter spelade han Lina Hurtig där, och hon vill gärna ha boll på kropp. Mot Schweiz valde han även en mer tillbakadragen vänsterback än han brukar i Magdalena Eriksson.
Mot Portugal var det återigen 4–4–1–1. Och nu var det tillbaka i de vanliga valen av roller, alltså en djupledsgående högerytter och en offensiv vänsterback i Johanna Rytting Kaneryd respektive Jonna Andersson.
Båda hade dessutom viktiga roller i det som var tänkt att avgöra matchen för svensk del, de fasta situationerna. Rytting Kaneryd skulle utmana på kanten och på så sätt skaffa högerhörnor. Och Andersson skulle slå dem.
Apropå Andersson och hörnor berättade Gerhardsson på den officiella presskonferensen dagen innan matchen att när Jonna blev hörnläggare så ringde han upp Emma Hayes i Chelsea och frågade om inte Jonna kunde få träna lite extra på hörnor. Utfallet blev så bra att hon började slå hörnor från höger även i Chelsea. Ett tv-klipp från presskonferensen finns här.
I sin helhet såg den svenska startelvan mot Portugal ut så här:
Hedvig Lindahl – Hanna Glas, Amanda Ilestedt, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson – Johanna Rytting Kaneryd, Filippa Angeldahl, Nathalie Björn, Fridolina Rolfö – Kosovare Asllani (lagkapen) – Stina Blackstenius.
Det var alltså samma backlinje och centrala mittfält som i EM-genrepet mot Brasilien, en match jag analyserade i det här inlägget. Då hade Sverige det jobbigt med Brasiliens omställningar. Eftersom Portugal precis som Brasilien har snabba forwards fanns det anledning att kolla lite extra på hur Sverige agerade när Portugal vann bollen.
I Portugals lag noterades att förbundskapten Francisco Neto valde att byta målvakt. 23-åriga Ines Pereira från Servette i den schweiziska ligan hade stått i de två första matcherna. Hon är dock bara 168 centimeter lång. Nu satsade Neto istället på Patricia Morais från Sporting Clube de Portugal. Hon är sju år äldre och tio centimeter längre än Pereira.
Dessutom fanns Benficas 19-åriga talang Kika Nazareth med i startelvan för första gången i mästerskapet. Det är en spelare med hög högstanivå, men som också har ganska låg lägstanivå. Jag hade ganska stora förväntningar på henne när jag såg henne mot Häcken på Bravida i vintras. Men då blev jag besviken, hon var inte så bra som jag hade tänkt mig.
Förutsättningarna för matchen var totalt sett ganska långt ifrån solklara eftersom det fanns så många olika varianter på utfall. Men två saker var säkra. Dels att Sverige var klart vid kvartsfinal vid poäng. Dels att Portugal var tvunget att vinna för att kunna gå vidare.
Sverige–Portugal
Period 1: 1–15 minuter:
0–0 i mål
2–0 i målchanser
0–0 i hörnor
Sverige rivstartade verkligen matchen. Trots att man slog bort bollen på avsparken kunde Kosovare Asllani fått straff redan efter 41 sekunder. Hon bröt själv en missriktad passning från målvakt Morais och tog sig sedan runt på högerkanten. Inlägget hamnade hos Fridolina Rolfö, som på andra försöket frispelade Asllani till höger i straffområdet.
Asllani valde att ta emot på första tillslaget, något som gjorde att den portugisiska vänsterbacken Ana Borges hann kliva in mellan svenskan och bollen. När Asllani sedan skulle avsluta på sitt andra tillslag sparkade hon på Borges och föll.
Spontant tyckte jag att det var solklar straff. Men efter att ha sett repriserna flera gånger ser jag att Borges faktiskt petar till bollen när hon kliver in framför Asllani och därmed får räknas som bollförare när Kosse skjuter. Således var det korrekt av både domare Stephanie Frappart (Frankrike) och hennes VAR-assistent.
Situationen visar på det som annars lysande Asllani gjorde mindre bra i matchen – avsluten. Det brukar heta att en vass avslutare på internationell nivå bara använder ett tillslag i straffområdet. Asllani vill gärna ha minst två. Och här kostade det sannolikt ett mål. För målet var tomt framför henne när hon fick bollen.
Efter 3.12 kom nästa 100-procentiga svenska målchans. Jonna Andersson vann en andraboll på offensiv planhalva och spelade Asllani, som tog emot med högern, lade bollen till rätta och frispelade sedan Johanna Rytting Kaneryd med vänstern.
Rytting Kaneryd blev stressad i avslutsläget och kastade sig mot bollen. Därmed gick skottet rakt på målvakt Morais.
I femte minuten hade Sverige återigen ett lovande högeranfall, där det var nära att bli farligt. Det började med att Hanna Glas kom på överlapp på högerkanten. Det var andra överlappen från Glas i matchupptakten. Mot Schweiz såg man knappt en enda svensk överlapp på 90 minuter. En väldigt positiv start från det svenska laget.
Mindre lovande för Portugal. Efter 6.45 stod lagkapten Dolores Silva framåtlutad på sina knän. När tv-kamerorna zoomade in henne såg man att hon spydde.
Det svenska flytet i spelet kom dock av sig här. Och det blev inte bättre efter 9.34 när Jonna Andersson blev liggande efter en löpduell med tidigare klubbkompisen Jessica Silva.
När matchklockan nådde 15 minuter hade det varit rätt hafsigt en stund. Sverige hade dock kontroll.
Det sista anfallet under första kvarten kom på vänstersidan och avslutades med att Jonna Andersson slog ett löst och missriktat inspel.
Just inspelen är för övrigt en detalj där det svenska laget har ganska stor förbättringspotential. Både i den här matchen, och i turneringen som helhet. Utöver Andersson hade Asllani haft ett löst inspel som rullade till målvakten under första kvarten.
Om man inte har en given adress för sitt inspel tycker jag att man skall skjuta in bollen framför mål. Det hårda inspelet får gärna vara någon decimeter högt, och slår mot ytan mellan målvakt och backlinje. Då kan forwards springa in i bollen. Och det är svårt för motståndarna att försvara sig mot, kan lätt bli självmål. Det är mycket bättre än att slå en bredsida och hoppas att bollen skall gå igenom motståndarnas försvar.
Sammanfattningsvis gick de första 15 minuterna klart till ett Sverige som hade fått till kantspelet på båda sidor. Lovande.
Sverige–Portugal
Period 2: 16–30 minuter:
1–0 i mål, totalt 1–0
1–1 i målchanser, totalt 3–1
2–1 i hörnor, totalt 2–1
Tidigt i den andra kvarten fick Kika Nazareth vända upp mellan Sveriges backlinje och mittfält efter ett inkast. Hon spelade ut till Portugals vänsterkant, från vilket man slog in ett inlägg som Magdalena Eriksson rensade till matchens första hörna.
Den slog Portugals bästa spelare enligt min uppfattning, Benficamittfältaren Andreia Norton. Och den blev farlig. Hedvig Lindahl kom inte helt rätt till bollen, utan styrde den mot kanten. Där stod mittbacken Carole Costa, och gjorde precis det jag skrev om tidigare. Alltså sköt in sitt inspel i ytan mellan målvakt och försvarare.
Den här gången gick bollen rakt igenom till inspark. Men Portugal visade här att man kan sticka upp. Lite oroande också att det kändes som bristfällig kommunikation i det svenska försvaret, då Magdalena Eriksson hade kunnat nicka undan hörnan i förstaläget.
I anfallet efter hörnan fick Eriksson matchens första gula kort. Hon fick det efter slarvigt svenskt passningsspel i uppspelsfas. Amanda Ilestedt slog först en dålig passning till Eriksson, som i sin tur spelade rakt på en portugisisk mittfältare. Det gjorde att Eriksson i nästa läge tvingades fälla Kika Nazareth.
Portugal hade här fyra bra minuter. Sedan fick Sverige lite lugn i spelet igen. Då bet man sig fast på högerkanten, fick flera inkast innan Asllani tog sig runt och kom till inspel. Den här gången slog hon det halvhårt, snett bakåt. Det gick rakt mot Tatiana Pinto, som dock missade rensningen. Nathalie Björn fick skottläge, och det halvdana skottet täcktes ut till Sveriges första hörna.
Hörnan från vänster slog Jonna Andersson med utmärkt precision in i målområdet. Patricia Morais kom högst, men vågade inte hålla bollen. Hennes undanfösning hamnade perfekt för Filippa Angeldal som styrde in Sveriges ledningsmål med höger bredsida. 1–0 efter 20.48.
Otroligt skönt för Sverige att få hyfsat tidig utdelning. Och otroligt jobbigt för Portugal att släppa in mål på första defensiva hörnan.
Strax efter målet blev det vattenpaus. I det läget var det 50–50 i bollinnehav.
När spelet återupptogs följde några minuter med svenskt bollinnehav. De avslutades med att Asllani klackade loss Angeldal på högerkanten. Det halvhårda inspelet styrdes ut till Sveriges andra hörna, även den här från höger.
Den fick samma förlopp som den första, med skillnaden att det var portugisiska försvarare som var först på andrabollen.
Det sista som hände innan matchklockan nådde 30 var att Rytting Kaneryd stoppade en portugisisk kontring genom att sätta dubbarna i Catarina Amado:s högerfot. Svenskan fick gult kort, medan Amado tvingades byta till följd av smällen. Hon ersattes av Sportings Joana Marchao.
Efter 30 minuter var Sverige återigen i kontroll.
Sverige–Portugal
Period 3: 31–45 minuter:
2–0 i mål, totalt 3–0
5–0 i målchanser, totalt 8–1
3–0 i hörnor, totalt 5–1
Den första halvlekens först kvart inleddes med ett 4,5 minuter långt skadeavbrott för att Amado skulle behandlas och bäras av planen.
När spelet återupptogs med portugisisk frispark vann Sverige bollen och kunde kontra. Det var ett drömläge tre mot två med nyss varnade Johanna Rytting Kaneryd som bollförare centralt. Hon stod dock för ett ganska tydligt felval, precis som hon hade gjort i ett bra kontringsläge på högerkanten tolv minuter tidigare.
Den här gången hade hon Asllani till vänster och Blackstenius till höger. Både de portugisiska backarna hade blicken på Blackstenius. Det hade även Rytting Kaneryd, som slog två passningar åt höger när det var rent till vänster. Följden blev att superläget rann ut i sanden.
De två nästföljande minuterna var dock riktigt bra från Sveriges högerkant, med tre fina anfall. Det sista slutade med att Rytting Kaneryd tog sig förbi två motståndare, men stoppades av en tredje vid målområdeslinjen, precis när hon skulle avsluta.
Det var svensk kontroll. Men när klockan just hade passerat 39 minuter stack Portugal upp. Det svenska innermittfältet blev överspelat, och Kika Nazareth kunde ganska ostörd komma rättvänd mot Sveriges backllinje. Hon valde ett utspel till höger, och anfallet avslutades av att Diana Silva sköt ett ganska löst volleyskott, som Hedvig Lindahl inte hade några probilem att rädda. Det var faktiskt bara matchens fjärde avslut mot mål, de var jämnt fördelade mellan lagen.
Defensivt hade annars det svenska innermittfältet utan Caroline Seger klarat sig bra. Offensivt hade däremot inte Filippa Angeldal varit lika delaktig i uppspelsfas som hon brukar. Nathalie Björn hade vunnit mycket i luften. Men hon hade inte erbjudit mittbackarna den hjälp i uppspelsfasen som Seger brukar göra. Det såg flera gånger ut som att hon var ganska osäker på var hon skulle befinna sig när Sverige hade boll i backlinjen.
Men efter 41.30 var Björn bra placerad. Då kom nämligen Sveriges i särklass snyggaste anfall i matchen. Efter ett inkast tog Magdalena Eriksson fram bollen några meter innan hon passade in till Björn i mitten. Hon tog emot med höger och passade vidare till Asllani med vänstern. Asllani frispelade Blackstenius med en läcker klack. Stina var iskall och satte bollen i bortre hörnet. Tyvärr var Blackstenius en meter offside, så målet godkändes inte.
Men nu hade Sverige fått tryck. Precis när matchklockan nådde 43 minuter sparkade Jessica Silva ner Asllani så att Sverige fick frispark precis utanför straffområdeslinjen i högerläge. Asllani och Jonna Andersson hade en liten diskussion innan Andersson sprang in i mitten.
Jag reagerade på hur långt fram den svenska andravågen ställde sig. Det gjorde däremot inte Portugal, som glömde bort att kolla vad som fanns bakom den där andravågen. Där fanns Angeldal, som fick passningen perfekt, och drog in sitt andra mål för dagen. En snygg variant till 2–0 när matchklockan visade 44.02.
Jonna Andersson gjorde en fin insats för varianten genom att screena bort Dolores Silva från förstaytan. Först trodde jag att screenen var helt avgörande för varianten. Men efter att ha sett några repriser tror jag kanske inte att Silva hade hunnit ut för att störa Angeldal.
Målet kollades av VAR för att se om offsidestående svenska spelare skymde sikten för målvakten. Men det bedömdes vara ett okej mål.
I samband med målfiranden meddelades att det var hela sju tilläggsminuter. Strax innan halva den tilläggstiden var spelad slog Jonna Andersson ett inlägg som via portugisisk försvarare hamnade hos Asllani. Helt fri vid straffpunkten använde hon två tillslag – och sköt över.
Noterbart är att Portugal i det här skedet verkade längta efter att få halvtidsvila. Efter 50.08 plockade målvakt Morais ett inlägg från Asllani. Hon höll sedan bollen i hela 25 sekunder innan hon slog en lång utspark.
Utsparken hamnade hos Nathalie Björn, och några sekunder senare var Rytting Kaneryd fri igen. Även den här gången kom hon lite för nära målvakt Morais, som räddade till hörna.
På Jonna Andersson:s hörna blev det 3–0. Målet bokfördes som självmål av mittbacken Carole Costa efter 55+6.25.
Det VAR-granskades, och här blev jag faktiskt lite förvånad över att VAR-rummet släppte en tröjdragning från Amanda Ilestedt. Hon drog Costa i tröjan precis innan nicktillfället, något som helt klart bidrog till att den portugisiska mittbacken kom snett till bollen. Jag hade inte godkänt det målet om jag varit domare. Men som svensk var det ju bara att tacka och ta emot.
Den svenska avslutningen av halvleken var högklassig med två mål plus ett läckert offsidemål. Det allra mest glädjande utöver målen var förstås att det kantspel som lyste med sin frånvaro mot Schweiz hade varit lysande i halvleken.
När domare Frappart blåste för halvtidsvila kändes det klart att Sverige skulle spela kvartsfinal. Det fanns liksom inte på kartan att ett fysiskt underlägset Portugal skulle kunna göra fyra mål under den andra halvleken.
Den stora frågan var nu om Sverige skulle vinna gruppen, eller bli tvåa. Det var gruppledning i paus eftersom Nederländerna–Schweiz stod 0–0.
Sverige–Portugal
Period 4: 46–60 minuter:
1–0 i mål, totalt 4–0
6–0 i målchanser, totalt 14–1
1–0 i hörnor, totalt 6–1
Svenska byten: Magdalena Eriksson och Johanna Rytting Kaneryd ut i minut 54. Linda Sembrant och Olivia Schough in.
Sverige kopplade ett tidigt grepp om spelet. När Stina Blackstenius efter 49.10 frispelades från vänsterläge av Jonna Andersson hade forwarden redan varit nära två frilägen i halvleken. När hon väl kom igenom räddade Morais fint med vänsterknät. Det blev en hörna, som Amanda Ilestedt nickade över från nära håll.
När Diana Gomez sedan fick bollen på armen i 52:a minuten var det dags för en ny fast situation – straff. Den satte Asllani snyggt invid stolpen. Det var 4–0 efter 53.06. Då passade Peter Gerhardsson på att byta ut den varnade duon Eriksson och Rytting Kaneryd. Det blev raka byten mot Sembrant och Schough.
Sverige fortsatte att rada upp kanonchanser. Asllani, Blackstenius och Rolfö hade varsin 100-procentig målchans innan den andra halvlekens första kvart avslutades med vad man trodde var ett 5–0-mål. Stina Blackstenius styrde in bollen med huvudet efter att Amanda Ilestedt först nickat en inläggsfrispark.
Det visade sig dock att Blackstenius hade lite för mycket muskelmassa på högeraxeln, för hon bedömdes vara offside med sisådär en centimeters marginal.
Trots att målet inte godkändes var det här 15 väldigt bra svenska minuter, med avslappnat och vasst anfallsspel. De svenska spelarna hade roligt i värmen i Leigh.
Sverige–Portugal
Period 5: 61–75 minuter:
0–0 i mål, totalt 4–0
1–1 i målchanser, totalt 15–2
1–0 i hörnor, totalt 7–1
Svenska byten: Filippa Angeldal och Fridolina Rolfö ut i minut 71. Hanna Bennison och Lina Hurtig in.
Kvarten inleddes med att polackerna i VAR-rummet behövde tre minuter för att fastställa offsiden på Blackstenius. Strax efter den VAR-pausen avtog intensiteten i det svenska anfallsspelet.
Plötsligt kunde Portugal hålla i bollen i flera minuter. Det var dock Sverige som stack upp och hade de farligaste lägena. Farligast var ett vänsterskott från inhoppare Schough.
Totalt sett en ganska avslagen kvart i en avgjord match.
Sverige–Portugal
Period 6: 76–90 minuter:
1–0 i mål, totalt 5–0
1–1 i målchanser, totalt 16–3
0–1 i hörnor, totalt 7–2
Svenskt byte: Nathalie Björn ut i minut 78. Elin Rubensson in.
I början av slutkvarten fick Andreia Norton ett bra skottläge från nära håll. Skottet gick dock utanför i det som var Portugals bästa chans i matchen.
I den 30-gradiga värmen var matchen annars väldigt avslagen i det här skedet. Det hände in mycket förrän övertiden. Då fick Stina Blackstenius äntligen göra ett godkänt mål.
Hon drog själv upp anfallet genom att vända upp och spela ut till Schough på högerkanten. Schough hittade tillbaka till Blackstenius som ur vänsterläge tog ett par steg in i mitten och smällde in matchens sista mål effter 90+0.23.
Förstås väldigt skönt för Blackstenius att få göra mål. Hon brukar vara de stora matchernas spelare, och nu är hon igång. För hon var bra i den här matchen.
Bäst var dock Kosovare Asllani, som jag alltså gav en femma i betyg. Asllani var inblandad i otroligt mycket. Hon var inte felfri, men det var verkligen inte långt ifrån.
Positivt i segern var förstås att Sverige fick göra fem mål, och att man fick igång ett kantspel på båda sidor. Man fick däremot inte rättvända spelare centralt lika många gånger som man fått tidigare. Det hängde dock sannolikt ihop med att Portugal var väldigt centrerat i försvarsspelet.
Det är även Belgien som nu väntar i kvartsfinalen. Kantspelet kommer alltså att bli viktigt även då. Och fasta situationer är alltid viktiga. Vi skall dock inte förvänta oss att det blir fyra mål på fasta i någon mer match i det här mästerskapet.
Inför matchen skrev jag att jag skulle kolla lite extra på hur Sverige agerade när Portugal vann bollen. Jag tycker att det totalt sett såg bra ut, att återerövringspressen satt som den skulle och att Portugal inte fick komma rättvända mot backlinjen mer än någon enstaka gång.
Det blev alltså gruppseger efter att Nederländerna till slut vunnit med 4–1 mot Schweiz i en match där Schweiz länge var det bättre laget. Och i går kväll stod det alltså klart att Belgien blev tvåa i grupp D.
Belgien är ett lag Sverige skall slå minst nio gånger av tio. Det största hotet mot svensk semifinal är att covid-smittan sprider sig ytterligare i truppen. Två fall klarar man i en kvartsfinal. Men det får inte bli fler, eller långvarigt.
Tråkigt nog sprider sig smittan i mästerskapet. I dag har det meddelats att England har fått in sjukdomen i truppen igen. Ellen White var ju sjuk inför EM och förbundskapten Sarina Wiegman under förra matchen. Nu är det reservmålvakten Hanna Hampton som har drabbats.
En blogg om internationell damfotboll 
Som du säger ska Sverige slå Belgien alla dagar i veckan även med några covid-fall. Jag kan inte se hur Sverige ska förlora under 90 minuter.
Det enda som kan sätta lite hjärnspöken är just covid. Det beror ju också lite på vilka som är smittade och om det sprider sig till fler.
Om jag har räknat rätt är det antingen Andersson, Glas, Angeldahl, Kaneryd, Blackstenius eller Asllani som är drabbade. Det är dem enda man inte har sett till sedan matchen. Skulle det vara Blackstenius, Andersson eller Asllani är det väl sämsta tänkbara. Det är ju dem som känns hetast. Om några av dem inte är med skulle jag säga att Belgiens chanser ökar lite grann men Sverige ska ändå klara av att slå dem. Lägg därtill att Jakobsson inte känns helt i balans och en Seger som är högst osäker till spel. Då har vi en rejält försvagad bänk. Så till en eventuell semi måste dem vara tillbaka, annars får man ta in några andra.
Matig och fin analys. Jag har en fråga. Hur fungerar det med gula kort nu?
Det står i reglerna på UEFAs sida och följande gäller så vitt jag kan se. Två kort ger en avstängning i gruppspelet och kvarten. Korten nollställs efter kvartsfinalerna och efter semifinalen. Det senare eftersom avstängningar går vidare in i VM. Så de som är varnade kommer om de får ett kort i kvarten missa en eventuell semifinal. En spelare som inte blir utvisade i kvarten kan inte missa en final om den inte blir utvisad i kvarten (och får ett extra påslag för en extra grov förseelse) eller i semin alltså. Så läser jag det i alla fall. 🙂
Reglerna lyder så här:
47.01
As a rule, a player or a team official sent off from the field of play and/or its immediate surrounds, including the technical area, is automatically suspended for the next match in the competition. Red-card suspensions that cannot be served during the competition are carried forward to the FIFA Women’s World Cup. In case of serious offences, the UEFA Control, Ethics and Disciplinary Body is entitled to augment this punishment, including by extending it to other competitions.
47.02
In case of repeated cautions:
in the qualifying competition, players and team officials are suspended for the next competition match after three cautions, as well as after the fifth and any subsequent caution;
in the final tournament, players and team officials are suspended for the next competition match after two cautions and any subsequent even-numbered caution (e.g. fourth, sixth, etc.).
47.03
Cautions and pending yellow-card suspensions expire on completion of the qualifying group stage. They are not carried forward to the play-offs nor the final tournament.
47.04
Cautions from the play-off matches that have not resulted in a suspension and pending yellow-card suspensions expire on completion of the play-off matches. They are not carried forward to the final tournament.
47.05
Cautions from matches in the final tournament that have not resulted in a suspension expire on completion of the quarter-finals. They are not carried forward to the semi-finals.
47.06
Cautions and pending yellow-card suspensions from the final tournament expire at the end of the competition.
Det är paragraf 47.05 som gäller här. Alltså att varningarna styrks efter kvartsfinalen. Men de som står på en varning nu (Eriksson och Rytting Kaneryd) blir avstängda i semifinalen om de varnas mot Belgien.
På tal om Kaneryd, var tror du hon hamnar under sommarfönstret? Arsenaloraklet Tim Stillman tweet:ade för ett tag sedan att han ser henne som en möjlig Arsenalvärvning. Hon måste vara på väg ifrån såsom Häcken agerat hittills under fönstret. Jag ser rekryteringen av Dora Zeller som en ersättare till Kaneryd. Och om ryktet är sant och Anna Anvegård ansluter så får de äntligen en ersättare till Blackstenius…
Det har ju låtit på Rytting Kaneryd själv som att hon lämnar nu i sommar. Men vill hon ha speltid känns Arsenal tufft. De har ju Beth Mead på högerkanten.
Visserligen, men hon kan spela på flera positioner och med tanke på alla matcher Arsenal kommer att spela (ligan, 2 cupserier och Champions League – de borde kvala in) så kan jag tänka mig att hon skulle kunna få en hel del speltid. Hon kommer inte att få en bärande roll såsom i Häcken och det kan vara bra med tanke på att det blir hennes första utlandsvistelse.
Jag hoppas att hon hamnar i en klubb som ger henne rimlig belastning, och har vett att ge henne rejält med semester nu efter EM. Hon har redan haft två korsbandsskador, och är inne i karriärens mest slitsamma säsong.
Tack så mycket ❤
Håller med om berömmet. Viss skillnad mot att ögna igenom de knapphändiga och sensationssökande texterna i främst kvällspressen. Sällan några längre analytiska djupdykningar där. Jaja, det är många andra sporter som ska samsas med damfotbollen och spaltutrymme kostar.
Anna Anvegård klar för Häcken, enligt rykte. Anna Sandberg från KIF Örebro klar för Häcken, enligt bekräftad nyhet.
Då känns det ju som Kaneryd lämnar. Eller är det så att Häcken satsar stenhårt på Champions league och har kvar henne under hösten. Häcken har nu nästan för många spelare och jag tror gärna man vill casha in nu i sommar. Jag skulle tro att en övergång i stort sett redan är klar. De väntar nog bara till efter EM med att offentliggöra den.
Jag har hört rykten om Manchester United men det verkar ha svalnat lite då Nikita Parris ska vara påväg dit. Jag ser inte så väldigt många lag i Europa som är i behov av en ytter. Men som några skrev tidigare är Arsenal ett av lagen där hon skulle få en hel del speltid. Om Nikita Parris sticker öppnar sig platsen bakom Mead på högerkanten. På vänsterkanten var Foord fantastisk under våren men under hösten var hon iskall. Foord är ganska lik Kaneryd på det sättet, hon bara kör. Jag tror Kaneryd kan peta Foord och då startar hon helt plötsligt. Foord kommer inte vara i den kanonformen för evigt.
Dessutom finns ju kopplingen till Eidevall och han verkar gilla att ta dit skandinaver. Lägg därtill att bästa poolaren Blackstenius redan spelar där.
Andra lag som jag ser kan behöva en ytter skulle kunna vara Bayern München, Manchester City som gör en ombyggnad, United kan också behöva några yttrar. Sedan finns det mittenlag såsom Tottenham eller West Ham också.
Enda chansen jag ser för Kaneryd att få spela kontinuerligt i tex Arsenal är om Eidevall trixar med uppställningen eller snarare positionerna. Vilket han ju redan gjort med Miedema som en 10a för att få in Blackstenius på topp. Frågan är dock om Kaneryd kan funka på andra kanten med hur Arsenal vill spela, för Mead lär han inte flytta på. Jag är dock skeptisk till det ryktet även om ju Arsenal ska satsa enligt vad klubben sägs ha sagt för att övertala Miedema om att stanna.
Likt dig tycker jag det är svårt att komma på klubbar som är i behov av en ytter. Bayern har väl fyllt på med yttrar, ManCity känns som en klubb inne i en rejäl omställning (och risken är hög för bänkplats där tror jag) United tycker jag är ett ytterst ospännande val men det kanske kan funka. Över lag tycker jag senaste säsongen har visat att svenska spelare allt för ofta gått till lag som inte vill ha annat än en back up, där de konkurrerar med landslagsspelare från det landet eller helt enkelt inte scoutats bra nog av klubbarna som tycks ha velat ha en annan spelartyp egentligen. Och då är väl frågan just, finns det någon lag som ser ut att Behöva just Kaneryds spelartyp?
Det har du helt rätt i! Den enda jag kan komma på som bara har gått rakt in i startelvan på sin position i en storklubb är ju Blackstenius. Då räknar jag inte Rolfö eftersom hon spelar som vänsterback, annars är hon såklart där också. Det verkar vara svårt för svenskor att slå sig fram i hierarkin.
Kanske Real Madrid haha?! De letar ju många nya spelare. Men efter Asllanis sågning av den klubben är det nog uteslutet med tanke på att hon vill ha ett bra medicinskt team runt sig.
Flyttar hon på sig tror jag det blir United eller Arsenal. Kanske något lag i Tyskland. Det smartaste för hennes del är att gå nu i sommar. Det är svårt att komma in i en klubb mitt i säsong. Dessutom får hon lite längre semester efter EM också. Kommer hon tillbaks till Häcken har de match igen bara veckor efter EM slutar.
Nej Nej Nej för helsike!!! Inte Tottenhamn. Varsomhelst men inte Tottenhamn…
Så har återvandringen från England börjat. Jag blir inte förvånad om fler följer efter.
Anvegård har spelat en hel del men också åkt på flera skadaor, vet inte om det, det skrala resultatet eller kaoset i klubben med alla tränarbyte var det som fällde avgörandet. Men Björn har gått bättre och Bennison har väl fått förtroende i den mängd hon kunde räknat med utifrån åldern. Blackstenius spelar mycket och är en viktig del för laget verkar det som, Eriksson kommer förstås inte flytta. Kvar är väl bara Angeldahl som växt fast på bänken så är det hon du räknar med kommer hem i så fall? Även om jag utan att orka titta efter vill minnas att ManC har tappat några spelare på mitten.
Nja…det är nog ingen särskild spelare jag tänker på, utan mera att när en liga blir populär hos spelare och relativt många flyttar dit på rätt kort tid, så finns alltid risk/chans för återvändande. Damallsvenskan är väl ett bra ställe för den som tycker sig vilja/behöva ”hämta upp” karriären. Vad spelare haft och har för förväntningar om speltid och annat är inte självklart att de uttrycker i media. Agenter är väl dessutom alltid sugna på nya affärer?
Magda Eriksson kommer inte att lämna ön i brådrasket – om inte livskamraten Pernille Harder har fått nog i Chelsea, och det finns inget som talar emot detta. Skulle ”Magda” tappa stinget ytterligare kanske ändå förtroendet i laget kan urholkas och kaptensbindeln ryka. Däremot borde duon ”Björn & Benni” (!) sitta säkert i Everton så länge laget hankar sig kvar i högsta ligan och vill satsa vidare.
Jaha, hur tusan kommer laget se ut mot Belgium nu då? Om högerback och ersättare är borta, och kanske även Andersson så kommer ju taktiken påverkas radikalt. Och om Seger är borta och Bennison som kommit in med typ 20 min kvar i varje match sjuk, har vi någon mer än Rubensson att stoppa in på mitten utöver anfallare? Om nu inte hon får ta en ytterbacksplats alltså. Det här kan bli en riktig katastrof.
Nu kanske en hel del av alla pigga förslag som fanns i kommentatorsfältet inför Portugal-matchen blir verklighet, om inte annat så av nöden. Kanske till och med Jakobsson (för att inte tala om Eriksson hahaha..) får spela! Elände förstås med Covid, men bättre nu än inför en ev semifinal. Nu har varningsklockan ringt. Tänk också vilken förvirring det här ska leda till när det gäller taktiska motdrag i Belgien.
Hehe, tror den belgiska taktiken kommer se likadan ut oaktat det här. Djup och kompakt försvar, kontringar så fort tillfälle ges, ta få risker och se till att avsluta alla anfall med ett skott låter väl inte osannolikt?
Men ja, det är ju skönt att det inte är tex Frankrike som står för motståndet.
Vilka som får spela kommer vi ha ett par dagar på oss att komma på än piggare förslag på, innan verkligheten brutalt slår ner dessa! 😁
Det verkar som i alla fall den svenska lagledningen har en annan uppfattning. De anger ”taktiska skäl” till att tala tyst om Andersson inför Belgien-matchen.
Är det covid-19 som ska fälla Sverige? Nu ökar fallen som en löpeld. Snart har vi inga spelare i backlinjen och på mittfältet kvar.
Det börjar närma sig en liten minikris. Vi får hoppas de kvicknar till snabbt. Rent spelmässigt ser jag två sett att lösa detta på.
Antingen tar man med Rubensson som högerback och tar in Nilden till vänster om Andersson nu också har covid. Då fortsätter man med fyrbackslinjen. Jag tror dock man kommer gå tillbaka till trebackslinje igen. Med Ilestedt-Sembrant-Eriksson, sedan Kaneryd och Nilden på varsin kant. Angeldahl-Björn, Asllani bakom Blackstenius och Rolfö. Det är så jag tror man kommer göra. Alternativt ta med Rolfö som vinge istället för Nilden men då tycker jag man tappar för mycket offensivt.
Nu vill vi inte ha några fler fall tack. Då kan det här bli en mardröm som får ett brutalt uppvaknande.
Om Rubensson ska in i backlinjen ser det skralt ut på mitten om Bennison också visar sig vara sjuk. Med din tro på trebackslinje vinner man flera fördelar. Man har ersättare på mitten och i backlinjen då, man han använda sig av den (än så länge) friska gruppen av anfallare då de också kan agera ytterbackar eftersom väl alla kan försvar halvt ok i alla fall. Rolfö kanske borde gå in där också, hon har inte varit het och får då mer utrymme för att komma med fart. Och så får vi lätt in Blomqvist som jag hoppas få se mer av i EM. Även om jag nog mer är inne på att använda Nildén och faktiskt rent av bänka Rolfö från starten.
Vilken skit….jag hoppas det visar sig att de misstänkta fallen inte alls är något och att spelarna är krya till matchen för annars blir jag nervös på riktigt. Mot Belgien, ush!
Tycker nog att man bör sansa sig lite ang JRK och eventuell utlandsflytt.
I lag som nämns ovan blir hon en bänkspelare.
Tycker nog att hon har en del kvar att bevisa. Att snurra runt med damallsvenska backar är något annat än i engelska och tyska ligan. 11 mål på 56 matcher imponerar inte särskilt hos europeiska toppklubbar.
Stanna kvar året ut, ta en rejäl funderare vad som passar bäst för maximal speltid nästa år.
En tanke om BK Häcken; Anvegård är förstås en toppvärvning, även om den säkert var dyr.
Anna Sandberg för 600.000 – 700.000 bagis kan vara en bra investering. Men australiskan Aivi Luik, 37 år, och ungerskan Dora Zeller, 27 år??????
tycker man såg både styrkorna och svagheterna hos Kaneryd bra i matcherna hittills i EM. Det är en spelare som ställer till det för de flesta försvar men hon är inte klinisk nog i något område. Det är därför jag (och Alexander) säger att hon måste till en klubb som behöver en ytter, och jag trycker på att hon måste se till att klubben vill ha henne. En klubb som är beredd att ge henne tid, som vet att hon är ett råämne som kräver lite arbete för att få riktigt bra. Och att tränare också vill ha henne så hon inte hamnar på bänken som Angeldahl. Jag tror nog att hon måste ut nu om hon ska lyckas ta ett par kliv till sen, som du skriver kan hon redan snurra upp spelare här och risken är väl att hon stannar av i utvecklingen om hon stannar så mycket längre.
Exakt! Det saknas lite i beslutsfattandet för henne. Det känns som hon blir lite stressad ibland. Å andra sidan tycker jag som sagt inte det är så många yttrar som har imponerat på mig i EM. Beth Mead och Cascarino är de som verkligen sticker ut för mig.
Diani som alla tycker är så otroligt bra tycker jag faktiskt har lite samma problem som Kaneryd. Hon dribblar mycket men det blir inte så mycket farligt av det. Hon gör inte så mycket mål och poäng heller. Likadant med Hemp, hon gör samma sak varje gång hon kommer på kanten. Hon slår ofta bort många bollar också. Så spelförståelsen på dagens bästa yttrar är inte särskilt hög.
Som sagt tror jag absolut Kaneryd kan peta Caitlyn Foord i Arsenal. Men tycker nog också det är dags att lämna allsvenskan om hon verkligen ska kunna ta nästa steg. Nu när jag tänker efter tror jag Arsenal är helt rätt för henne. Sedan är jag såklart lite partisk som Arsenal-supporter.
Eidevall har gett både Mead och Foord stort förtroende och de har utvecklats något enormt under året. Han kan säkert göra samma sak med Kaneryd också.
Jag tror inte hon kan utvecklas så mycket mer i Häcken nu. Jag tycker man ser att det finns mycket fotboll i henne men hon behöver få spela och träna med bättre spelare för att bli en ytter i toppklass. Hon är ändå 25 så det börjar bli dags om det ska bli något riktigt stort.
Diani är grym i PSG men inte alls lika bra i landslaget av någon anledning. Även om man inte ska underskatta nyttan med en ruggigt snabb och stark dribblare. Hon trycker ner motståndarna rejält.
Vad gäller yttrarna i EM så har väl Mead och Cascarino varit bra i alla matcherna ja. Slår mig nu att jag inte tänkt på om någon tyska borde kallas för en klassisk ytter, tycker de rört sig mycket positionsmässigt? De har ju varit bra som lag så…
Tycker att Diani hade ett grymt samarbete med Katoto även i EM. Men när Katoto blev skadad försvann även Diani ur matchbilden.
Jag tycker inte att man behöver vara orolig om Seger inte kan spela mot Belgien. Utan att vara i närheten av Johans – och andras – ingående analyser av det svenska spelet tycker jag mig se att Seger alltför ofta stannar upp det offensiva spelet och slår ”säkra” bakåt- och sidledspassningar istället för att söka snabba passningsvägar framåt.
Seger hittills har inte varit så bra nej, var väl ok mot Nederländerna dock. Men stora problemet med att hon är skada är ju om det dessutom är en bunt andra som saknas för det finns plötsligt ont om mittfältare då.