Mycket talar för att det var söndagen den 2 oktober som den damallsvenska guldstriden 2022 avgjordes. Efter att Kristianstad tappat poäng i Eskilstuna och Linköping åkt på en riktig käftsmäll mot Häcken så leder nu FC Rosengård serien med fem poängs marginal.
Fyra omgångar återstår och Rosengård har kvar att spela mot:
* Eskilstuna (h)
* Kristianstad (b)
* Djurgården (h)
* BP (b)
Jag tror att Rosengård vinner minst tre av de fyra matcherna, vilket skulle innebära nytt guldfirande i Malmö om några veckor. Så kansliet på Malmö IP kan redan nu kolla på årets beställning av guldhattar och skumpa.
I dag har jag suttit i tv-soffan sedan 13.30. Först låg fokus på matchen BP–IFK Kalmar, en match som småländskorna vann med 3–2. Därmed tog Kalmar ett jättesteg mot förnyat damallsvenskt kontrakt.
Smålandslaget har nu fem poäng ner till BP och Umeå under varsitt streck. Just Umeå och BP möts i Västerbotten i näst sista omgången. Mycket talar för att det är då det avgörs vilket lag som får kvala.
De bestående bilderna från dagens match på Grimsta är dels att Kalmar länge såg bäst ut, men att BP fick till en riktigt bra slutforcering med Mathilda Johansson Prakt och Vaila Barsley som forwards hade sina motståndare i rejäl gungning. Men Kalmar stod emot och tog tre blytunga poäng.
Dels att domaren Anastasia Oberlauf Poopuu hade en riktigt jobbig eftermiddag och var sämst på planen. Bland många darriga domslut rymdes en tveksam straff till Kalmar och ett BP-mål som inte borde ha godkänts.
Vad gäller Kalmars straff var det inte helt fel att Kalmar fick straff i 66:e minuten. Men domaren blåste för fel situation. Första gången Violah Nambi och Frida Boriero stötte samman kom BP-spelaren in med en sen höfttackling. Där kunde Oberlauf Poopuu ha blåst. Men domaren var inte nära situationen och släppte den.
När de båda spelarna hamnade i en ny duell fem–sex sekunder senare tycker jag att det är ganska tydligt att det är Boriero som är först på bollen. Men då blev det straff. På den gjorde Juliette Kemppi 0–3. En stund senare godkändes BP:s 1–3-mål trots att Jennifer Sjösten först hade kört över målvakten Karina Kork.
Det var ju full omgång i dag. 15.00 spelades fem matcher parallellt. Jag hade hela tiden Linköping–Häcken som huvudmatch. Mycket för att jag var nyfiken på LFC, som jag inte har sett koncentrerat på länge. Och förstås för att jag ville kolla in färska landslagsspelaren Stina Lennartsson.
Parallellt kollade jag först Örebro–Rosengård, där hemmalaget tog ledningen efter cirka 15 sekunder. Men när Rosengård var uppe med 3–1 bytte jag till Eskilstuna–Kristianstad. Där fick jag omgående se Evelyne Viens springa igenom och ge KDFF ledningen. Men i den andra halvleken kom Eskilstuna tillbaka. Paulina Nyström kvitterade och långa stunder var KDFF riktigt illa ute. De fick dock med sig en poäng, och är nu jämsides med Linköping.
Min huvudmatch vann Häcken med förkrossande 5–1.Kortfattat kan man säga att varken LFC eller Stina Lennartsson imponerade på mig. Häcken var minst en storlek bättre, framför allt på att försvara sig.
LFC kändes naivt, ungefär som Häcken gjorde när de spelade mot storlag i Champions League i fjol. Nu har Häcken just mött PSG i dubbelmöte och fått lära sig vikten av att kunna spela ett tajt försvar. Det var sannolikt en nyttig lärdom inför den här matchen. För visst hade Häcken lite flyt med ett par bollstudsar. Men totalt sett var det alltså klasskillnad.
Jag har inte sett LFC i några matcher mot svagare lag. Men jag kan förstå att man vunnit många sådana på den ultraoffensiva uppställning man använder. Mot starkare lag bör man nog dock fundera lite över hur man agerar i försvar. På fem tävlingsmatcher mot Rosengård och Häcken i år har LFC fem förluster och den totala målskillnaden 4–16.
Nu är Häcken bara två poäng bakom LFC och Kristianstad. Eftersom de två möts i näst sista omgången så har Häcken nu en topp tre-placering i egna händer. Om de går rent talar mycket för att de till och med till slut kan ta andraplatsen.
Och jag skulle inte bli förvånad om Häcken går rent. De har hittat rätt med Hanna Wijk och Anna Sandberg som ytterbackar och med en formstark Elin Rubensson på centralt mittfält. Dessutom såg Anna Anvegård bättre ut än jag sett på länge, och Pauline Hammarlund har hittat formen igen.
Däremot visade tyvärr inte Stina Lennartsson något som skulle motivera en landslagsuttagning som ytterback. Vi får väl hoppas att hon var tagen av all veckans uppmärksamhet. För det här var en match där hon mest drog på sig frisparkar.
En blogg om internationell damfotboll 
Lennartsson har ingenting i landslaget att göra. En snabb spelare som springer mycket men spelar inte tufft som hon då och då får beröm för, spelar snarare fult.
Jag hade gärna sett Ronja Aronsson få chansen. Tycker hon har varit bra sedan hon kom tillbaka till Piteå. Hon gjorde en riktigt bra match mot Bajen i helgen! Men någonting måste landslagsledningen se i Stina annars skulle de ju inte ta ut henne. Jag gissar att de kommer spela med trebackslinje nu när Glas blir borta ett tag. Då vill de kanske ha en löpstark spelare som wingback. Jag kan ändå se varför hon får chansen. Sedan får vi se om hon tar vara på den eller inte.
Inga knallsensationer i helgens allsvenska omgångar, också om ett och annat ögonbryn höjs för Kristianstads poängtapp i Eskilstuna. Kanske detta känns som en liten tröstkaramell för Linköping efter kallduschen mot Häcken. Och det tätnar ytterligare i toppen. Tittar vi i stället på publiksiffrorna så var det en hyfsat bra tillströmning till läktarna: LFC – Häcken 1032, DIF – AIK 1202 och Piteå – Hammarby 1690 insläppta. Som en jämförelse kan vi ta lördagens seriefinal i Elitettan mellan Norrköping och Växjö. Där slogs publikrekordet för en dammatch på Platinumcars Arena med råge: 2167 betalande. Kul och lovande inför framtiden om eller när ”Peking” får en representant i OBOS Damallsvenskan.
IFK Kalmar gör sin bästa match för säsongen. Matchen igår var ingen ångestmatch på något sätt. BP gjorde också en stark insats och har verkligen utvecklats under året. Men här var det inte tal om någon trevande match där lagen var rädda för att förlora. Kalmar satte hög press från början vilket gav fin utdelning. Amanda Persson fick visa varför hennes vänsterfot håller landslagsklass. Visserligen ett missriktat inlägg till 1-0 men hårdheten och precisionen i hennes inlägg skulle jag vilja säga är på Jonna Anderssons nivå. Perssons hörnor tycker jag till och med är bättre än Anderssons. De är hårdare och flackare, nu får jag väl många bajare efter mig här.
Sedan har man 3 starka anfallare som kan sysselsätta alla försvar i serien. Jag tror det är spetsen som ger Kalmar nytt kontrakt. Att ha målskyttar för ett bottenlag är avgörande, titta på Markus Antonsson i Värnamo! Han har mer eller mindre tagit Värnamo upp på säker mark på egen hand. Nu är det AIK kvar i sista omgången som kan bli viktig, men det kan också redan vara avgjort då. Måste passa på att ge den sportsliga ledningen en stor eloge också. Att de lyckades plocka in Nambi och Ficherova kan bli direkt avgörande för att hålla sig kvar. Riktigt bra scouting där. Även Svea Renberg är en smart värvning för framtiden, det är en spelare som har stor potential och kan förhoppningvis ta sig vidare ut i Europa vilket genererar i transferintäkter.
Om man håller sig kvar måste backlinjen och mittfältet stärkas upp ordentligt. Den delen håller Elitettan klass och är alldeles för dålig för Damallsvenskan. De måste få in spelskickligare spelare som kan bygga spelet nedifrån. Kan de göra några fina värvningar och behålla sina nyckelspelare finns det fog för tillförsikt. Starkt att resa sig efter dödshoten och allt som har varit, det visar på karaktär i laget. Kalmar är en liten stad där man har koll på de flesta. Och jag kan säga att de där nötterna som hotade spelare är inga som skriver 2.00 på högskoleprovet direkt! Det är patetiskt och ynkligt från personer som bara bryr sig om sig själva.
Från damallsvenskan till charmiga Italien och kanske 2 av Sveriges formstarkaste spelare nu. Måste säga att fotbollen som spelas i Seria a är rolig att titta på och domarnivån håller faktiskt hög klass också. Igår fick en spelare i Pomigliano rött kort för filmning, spelaren hade ett gult sedan innan. Det var tydligt att hon slängde sig och då är det starkt av domaren att se det och bestraffa sådan saker och inte blåsa straff som den usla svenska domarkåren hade gjort.
De två spelarna jag menar är Asllani och Nilden som har startat säsongen väldigt starkt. Både rent prestationsmässigt men även poängmässigt. Asllani bär Milan just nu och ser riktigt pigg och vass ut. 3 mål och starka prestationer i ett lag som inte riktigt har fått det att fungera i början av säsongen. Lika säker som du är på att Rosengård ska ta guldet Johan! Lika säker är jag på att Kosovare Asllani får diamantbollen senare i höst. Om det var stenhård konkurrens förra året är det solklart den här säsongen. Asllani har varit bra hela året och var egentligen den enda som kom upp i nivå under EM.
Nilden har även hon startat starkt med bra prestationer och gjort en del viktiga mål och framspelningar. 1+2 där 2 av poängen har varit matchavgörande. Jag tror Nilden har spelat på 4 eller 5 olika positioner under säsongsinledningen vilket ju är anmärkningsvärt. Ytterback och wingback på båda kanterna, dessutom som vänster innerback. Men nu i senaste matchen såg man att hon är som allra bäst på vänsterkanten. När hon väl flyttade över dit började Juve skapa chanser och det mesta gick genom Nilden vilket är kul att se. Det är lite problematiskt för Montemurro att båda hans bästa ytterbackar är bäst på samma kant. Vissa tränare roterar spelare på samma position. Till exempel att Boattin spelar i Champions league och Nilden i ligan för att hålla båda fräscha. För jag tror inte någon av dem är så sugna på att nöta bänk i allt för många matcher i rad när båda presterar så pass bra som de gör. Evelina Duljan kom in och fick göra sin första assist också 👍 Hon fortsätter att imponera med sitt driv. Jag tror Serie A kommer vara en bra liga att spela i de kommande åren. Är du inte en superstjärna och tar en startplats i någon av de riktigt stora klubbarna så kommer Italien vara ett hett alternativ. Där kommer du få speltid i en liga där du utmanas av många individuellt skickliga spelare och du får spela vecka ut och vecka in. Ta Nilden och Duljan som exempel. Jag tror de utvecklas mycket mer av att spela i Juventus än ett mittenlag i WSL. De får mycket speltid i ett topplag och får vinna titlar, de får spela i Champions league varje år och och mäta sig med de bästa men kanske framförallt är UWCL ett skylt fönster. Gör du det bra i en match där du möter PSG eller Chelsea får du snabbt ögonen på dig.