Snacka om drömstart. Matchklockan visade 29 sekunder när Johanna Rytting Kaneryd gjorde Sveriges första landslagsmål 2023.
TV-kamerorna zoomade in de svenska förbundskaptenerna när Kina hade inkast. Men när vi i tv-sofforna fick se spelet så stötte Stina Blackstenius bollen till Madelen Janogy, som drev fram några meter innan hon med vänster yttersida stack fram bollen i djupled till målskytten. Rytting Kaneryd hade gjort en lång diagonallöpning in i mitten, och använde vristen på sin vänsterfot när hon placerade in bollen bredvid Kinas målvakt.
Janogy nöjde sig inte med det. Även årets andra svenska landslagsmål startade med ett kinesiskt inkast, där tv-kamerorna zoomade in en förbundskapten – den här gången den kinesiska. Filippa Angeldahl vann bollen, och satte den sedan i djupled längs högerkanten till Stina Blackstenius.
Forwarden fick gott om tid bakom den kinesiska backlinjen. Hon ser ut att söka passning till Fridolina Rolfö. Men bollen passerade Barcastjärnan. Där kom Janogy och sköt in 2–0 i ungefär samma maska i nätet som Rytting Kaneryd gjorde det första målet. Matchklockan visade 2.49.
Och det skulle bli bättre ändå. Janogy gjorde sitt andra mål, och sin tredje poäng, efter 13.04. Rolfö stod för det fina förarbetet och Sverige ledde alltså med 3–0 innan matchen knappt hann börja.
De första 20 minuterna var riktigt bra. Sedan följde en kvart där Kina hade mycket boll, och Sverige inte skapade något. Men totalt räknade jag till 8–1 i klara målchanser i svensk favör under de första 45 minuterna.
De frågetecken som väcktes handlade om försvarsspelet på centralt mittfält. Lika briljant som Filippa Angeldahl är när Sverige har bollen, lika vilsen är hon i försvarsspelet. Elin Rubensson fick jobba över lite väl stora ytor för att det skulle kännas helt klockrent.
Och i upptakten av den andra halvleken uppstod också årets första baklängesmål, just på att Kina fick för stort utrymme på centralt mittfält. Bilden här under visar upprinnelsen till målet. Det uppstod som en kombination av att Kina spelade bra, att svenska spelare lyckades halvdant i ett par dueller och att Angeldahl struntade i att löpa med Kinas nummer 13 Yang Lina, vilket öppnade mittplanen för Kina.
Kinas reducering kom efter 49.28 och gjordes av Xiao Yuyi. Och Kina lyfte sitt spel under inledningen av den andra halvleken. Den kinesiska ligan har vinteruppehåll, och man märkte att det asiatiska mästarlaget var ringrostigt i matchupptakten. Efter paus såg det alltså bättre ut. Jag noterade inga svenska målchanser förrän man gjorde fyra byten på en gång i 62:a minuten.
Bytena satte fart på Sverige igen. Och efter 64.20 nickade Nathalie Björn in en hörna från Olivia Schough till 4–1. Även om Sverige tappade lite fart igen den sista kvarten så kändes de sista 30 minuterna totalt sett ganska stabila. Mycket eftersom Sverige fick bättre kontroll på centralt med två hårt arbetande innermittfältare. Men totalt sett var den andra halvleken klart sämre än den första ur svensk synvinkel.
Målet var den enda riktigt heta svenska målchansen efter paus. Jag räknade till två heta kinesiska. Alltså totalt 9–3 i svensk favör, vilket är bra siffror. Och att inleda landslagsåret med en 4–1-seger är förstås väldigt positivt.
Ett orosmoment var att Amanda Ilestedt stukade fotleden ganska rejält i slutminuterna. Vi får hoppas att det bara var just en rejäl stukning och inget värre.
Rent taktiskt var det intressant att se hur Sverige spelade med en trebackslinje i uppspelsfas, där Hanna Lundqvist tog ett kliv inåt i planen samtidigt som man sköt upp Anna Sandberg längs vänsterkanten. Jag blev inte riktigt klar på hur det såg ut framför backarna. Men känslan var att uppspelsformationen snarare var 3–6–1 än 3–5–2.
Defensivt använde man den 4–4–1–1-uppställning som vi vant oss vid under Peter Gerhardsson.
Sverige–Kina 4–1 (3–0)
1–0 Johanna Rytting Kaneryd (1), 2–0 Madelen Janogy (3), 3–0 Madelen Janogy (14), 3–1 Xiao Yuyi (50), 4–1 Nathalie Björn (65).
Domare: Olatz Rivera Olmedo, Spanien
Sveriges lag: Jennifer Falk – Hanna Lundkvist (debut, Amanda Ilestedt, 76), Nathalie Björn, Linda Sembrant, Anna Sandberg (debut) – Johanna Rytting Kaneryd (Sofia Jakobsson, 76), Filippa Angeldahl (Hanna Bennison, 62), Elin Rubensson (Julia Zigiotti Olme, 62), Fridolina Rolfö (Olivia Schough, 62) – Madelen Janogy – Stina Blackstenius (Rebecka Blomqvist, 62).
Ej inbytta: Zećira Mušović, Tove Enblom, Jonna Andersson, Stina Lennartsson, Magdalena Eriksson och Freja Olofsson.
En blogg om internationell damfotboll 
Hoppas Ilestedt är okej. Matchen mot Tyskland på tisdag blir väldigt intressant. De gamla arvfienderna borde tända till och bjuda på en kamp.
Man kan bara vara nöjd med damernas insats. Det är ju självklart att Sverige inte kunde göra 3 mål på 15 minuter matchen igenom
Jag har frågat det här förut men fick inget svar så jag försöker igen: Vem anser du är den bästa svenska damfotbollsspelaren nånsin som aldrig fick spela i landslaget?
Jag vet att du har ställt den här frågan några gånger. Och jag har funderat lite på den. Men det dyker inte upp några spontana namn.
Kanske för att det på många sätt är en otroligt svår fråga. Det är ju alltid svårt att jämföra dåtid med nutid. Men rent teoretiskt är det ju lättare att landslaget missade bra spelare innan det fanns en damallsvenska, och det bara spelades få landskamper varje år. Men så långt tillbaka har jag inte så bra koll. Det är ju ofta landslagsspelarna som man kommer ihåg.
Ja nog blev det en riktig pangstart på landslagsåret men till vilket pris? Är det så illa som det såg ut att vara med Ilestedt kan till och med VM vara i fara. Man fick obehagliga flashbacks till Amanda Nildens fotskada. Hoppas det ”bara” är en rejäl stukning. För om anfallsspelet var sprudlande såg försvaret lika illa ut som vi har vant oss vid. Det som nästan är mest oroande är att Gerhardsson i flera intervjuer har pratat om att han vill sätta försvarsspelet och det höga presspelet under det här lägret, sedan får anfallsspelet komma under nästa samling. Han verkar ha fått motsatt effekt om man säger så. Nu måste vi en gång för alla slå fast att Sembrant inte håller på den här nivån längre. Hon ser inte alls lika rörlig och snabb ut som innan skadan. Backlinjen är ett enda stort orosmoln för tillfället där Ilestedt var den enda trygga punkten. Tur då att ungtupparna på ytterbacksplatserna visade upp ett fint spel. Var det i den här matchen Hanna Lundkvist spelade till sig en VM-biljett? Hon satte knappt en fot fel på hela matchen och är trygg med bollen. Dessutom fungerade hon och Kaneryd bra tillsammans och de hade till stora delar full kontroll på sin kant. Sandberg å andra sidan lämnades mycket ensam mot två på sin kant och fick inte särskilt mycket hjälp alla gånger.
Mittfältet måste Gerhardsson nog se över. Angeldahl är bra med boll men faktiskt riktigt dålig utan den. Mot bättre lag kan man inte spela med henne och Rubensson. Det fungerade faktiskt bättre när Bennison och Olme kom in. De klarar av att ta de löpmeterna som krävs för att täcka upp i försvaret. Skulle gärna se dem två tillsammans mot Tyskland för där måste vi ha ett mittfält som sitter ihop bättre.
Det är intressant att Sveriges största stjärnor numera är de offensiva spelarna. Så länge jag kan minnas är det främst mittbackarna som har varit de med högst status. Under och efter EM pratades det om att spelarna inte hade det internationella tempot i sig. Förklaringarna till det var spretiga då vissa menade på att det handlade om bristande speltid och andra om att de som spelar i damallsvenskan inte har tempot i sig. Prestationerna av de offensiva spelarna idag gjorde det inte mer begripligt. Janogy är i försäsong men kommer under våren spela så mycket hon orkar i Bajen. Rolfö spelar alltid för Barca, likaså Blackstenius för Arsenal. JRK är den som sticker ut då hon inte spelar lika mycket. Jag skulle vilja säga att alla 4 idag visade att de har ett högt tempo i sitt spel. När Rolfö drog sig inåt i banan och hittade trianglar med Kaneryd och Angeldahl såg man att det var en självklarhet och kvalite i passningar och mottagningar. Det kombinationsspelet har jag aldrig sett av ett svenskt damlandslag tidigare. Vi har oftast levt mycket på snabbhet från våra yttrar men inte så mycket kombinationer. Här gick bollen som på ett snöre och alla 3 har tekniken och spelsinnet för att klara av att spela i det tempot. Som jag sa tidigare får nog Asllani se upp för just nu funkar det väldigt bra med Janogy som 10:a i det offensiva spelet. Hon synkade bra med övriga där framme men i defensiven blev det lite väl stora ytor idag. Är därför jag vill ha ett mer löpstarkt mittfält som kan täcka upp bättre. Hade jag varit Gerhardsson skulle jag ha satsat på samma kvartett mot Tyskland också för att se om de klarar av att göra sina auktioner mot ett topplag. Det är där man ser om de verkligen håller på den högsta nivån. Men tidigare har de haft svårt att spela såhär mot lag som är betydligt sämre än Kina också så det här var ett stort steg framåt. Då har kvaliten varit för dålig därför var det skönt att se dem spela så fint.
Även u23 spelade idag mot Nederländerna och gjorde en riktigt bra insats och vann rättvist. Även här var det två ytterbackar som stack ut. Både Emma Westin och Alva Selerud ägde sina respektive kanter och hade ett övertag på sina yttrar som de mötte. Det dröjer nog inte länge förrän de får chansen i landslaget även dem. Fin fart och teknik på både två. Man förstår nu varför en klubb som Roma värvar Selerud för där finns en stor potential. Ganska lik Amanda Nilden i sitt spel.
Det var i alla fall ingen fraktur på Ilestedts fot.
https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2023/02/ilestedt-uppdatering/
Rolig match att kolla på. Tycker det känns bra med dem som startade och kom in. De sista platerna är de som är svårast. Jag hade nog valt Lind som tredjemålis, petat Jakobsson i anfallet/kanten, tagit med Zigiotti som visar jättefin form och kan spela på flera positioner, samt frågetecken för vänsterbacksplatsen ifall Nildén kan komma tillbaka i form.
Hur hade ni tagit ut?
Anfallare/position 9,10:
Blackstenius, Blomqvist, Asllani, Janogy
Mittfält/yttrar:
Rolfö, Hurtig (funkar som 9a), Seger, Rubensson, Angeldahl, Zigiotti Olme, Bennison, Kaneryd, Schough
Backar:
Andersson, Nildén/Sandberg, Eriksson, Sembrant, Björn, Ilestedt, Lundkvist.
Målvakter:
Musovic, Falk, Lind
Har samma trupp som du! Är Glas, Seger och Nilden i toppform är dem alla givna i min bok. Skulle några av dem inte vara redo så visade både Hanna Lundkvist och Anna Sandberg att de är fullgoda alternativ. Lundkvist tror jag spelade sig in i VM-truppen mot Kina. Jakobsson är inte i säsong om jag har förstått det rätt? Oavsett det så ser hon ut att ha tappat allt sitt självförtroende.
Har vi alla spelare friska till VM så tycker jag det här är den bästa truppen vi någonsin har skickat till ett mästerskap. Våra backar håller fortfarande en hög nivå även om vissa har haft det lite tyngre på sistone. Mittfältet börjar bli en stark lagdel och där det även fylls på med många unga spelare som redan nu håller hög klass. Bennison och Zigiotti har fått en nytändning och tillför ett annorlunda spel jämfört med Angeldahl och Rubensson.
Men det viktigaste är att vi nu har en stark anfallsuppsättning som har börjat förvalta sina chanser bättre. Som sagt märktes det att Angeldahl, Kaneryd, Rolfö och Janogy trivdes bra tillsammans. Till skillnad mot förra säsongen så blev det en slutprodukt av spelet. Såhär många chanser var det länge sedan Sverige skapade i en match. De kunde ha gjort fler mål men 4 mål framåt är mer en godkänt för mig med tanke på hur det har sett ut den sista tiden. Kaneryd har blivit mycket vassare och skapar många lägen från sin kant. Hon har under tiden i Chelsea blivit allt mer komplett och mer varierad i sitt spel. Angeldahl har en väldigt fin blick för spelet och nu när hon har matchtempot i sig är hon riktigt bra. Janogy har varit bra länge nu och Rolfö är i en klass för sig. Blackstenius har en liten svacka målmässigt men hon var ändå delaktig i spelet med en assist bland annat. Någonting har hänt med många av våra offensiva spelare. De spelar med ett större självförtroende och har blivit mer kliniska vilket bådar gott. Det mest glädjande är att kemin finns mellan dem vilket har saknats tidigare.
Blir spännande att se vilka som startar mot Tyskland för någonstans är det en fingervisning på vilka som just nu har störst förtroende. För mig är JRK, Blackstenius och Rolfö givna men så tänker säkert inte Gerhardsson. Skulle tro att Jakobsson får chansen och kanske även Zigiotti som 10:a. Hade gärna sett Bennison på mittfältet också.
Skulle nog satsat på en fem backslinje. Hanna Lundkvist, Björn, Sembrant, Magda E och Jonna A.. En backlinje som inte bara skulle försvara defensivt utan också vara ganska offensiva och pressa upp spelet fr.amåt. Offensivt är Rolfö given i startelvan. där Peter G har många valmöjligheter.. Intressant och bra match mot Tyskland.tror jag.