Paus i Malmö. Och om Sverige rivstartade i årets första landskamp så var de första 45 minuterna mot Danmark rätt trötta.
Danskorna har haft de målchanser som skapats, och det svenska laget hittar inga vägar igenom det danska försvaret. Däremot har vi haft en del farliga bolltapp.
Den här halvleken har spelare som Kosovare Asllani, Filippa Angeldahl och Jonna Andersson stärkt sina positioner utan att vara med. De har nämligen saknats rejält. Inte minst vid fasta situationer, där det varit väldigt dålig kvalitet.
En svag halvlek, där Sverige skall vara nöjt med att det står 0–0.
Vilka är skadade och vilka fick bara inte spela?
0-1 förlust för våra svenska favoriter. Men i denna fotbollsvärld med ganska många topplag, 12-15 stycken, kan nog alla slå alla, nästan åtminstone
Sverige just nu nästan lika tandlöst som Rosengård. Långt till VM, förstås – tack och lov…
Tyvärr var det nog främst de som av olika anledningar inte spelade som stärkte sina aktier att få följa med till VM, oj så kraftlöst offensivt spel från vårat damlandslag.
Sömnigt. Varför ha landskamp om alla helst vill vara någon annanstans?
Men hur svårt ska det vara för Gerhardsson att få ut mer av Rolfö. Igår gjorde hon en av sina svagare matcher och det är inte bara hennes fel. Hon ska inte vara så centralt hela tiden. Hon är som bäst när hon får komma med fart på kanten och slå sina inlägg eller avslut. Nu gjorde hon det inte en enda gång. Vi tappar hela vänsterkanten eftersom hon spelar så centralt. Det blir väldigt lättläst när Sverige hela tiden spelar på högerkanten och vägrar vända spelet. Sverige fungerar inte som en enhet och det är oroande. Danmark gjorde en betydligt bättre laginsats och då vinner man också matcher till slut.
Bäst i Sverige var JRK som kanske gjorde sin bästa landskamp hittills. Speciellt i andra halvlek var hon överallt. Hon var en av få svenskor som visade lite attityd och vann dueller, hon utmanade och nu släppte hon även bollen i rätt läge och hon låg bakom nästan allt som Sverige skapade.
Såg matchen på plats, en ganska dålig och avslagen match där inget av lagen verkade vilja göra några större uppoffringar. 8000 i publiken var inte någon höjdare i en stad som Malmö. Ska man nämna någon spelare så får det bli Anna Sandberg som oftast var spelbar på kanten och hade mycket boll, tycker att hon stärkte sina aktier!
Det var en klen insats mot Danmark i fredags.
Spelarna var frustrerade och PG var irriterad. Han t o m brusade upp vid ett inkast på mittplan som han ansåg var fel. Och efter matchen måste PG haft svårt att sova, även om han alltid påstår motsatsen. Han bör i alla fall fundera över varför flera av proffsen presterar så mycket sämre i landslaget än i klubblagen?
Rolfö är en av de bästa i världens bästa klubblag Barcelona, där hon får husera fritt på vänsterkanten. I landslaget ska hon spela mer centralt och inget stämmer för henne, kroppsspråket visar stor irritation.
Magda Eriksson brukar ha en perfekt kommunikation med Musovic i Chelsea. Nu var det virrigt och osäkert längst bak – hos båda.
Kaneryd far runt som en virvelvind på högerkanten i Chelsea, dribblar och öser på framåt, kommer till avslut. I landslaget är hon långt ifrån lika självklar.
Janogy har visat toppform i Bajen de senaste matcherna – i landslaget tvärstopp med felbeslut och missade passningar.
Zigotti Ohlme har – med all rätt – spelat till sig lagkaptensbindeln i Brighton. I landslaget stillastående och osäker.
Blackstenius har sprungit igenom mängder av toppförsvar i CL och i ligan. Mot Danmark var det inte mycket som stämde.
Dessutom visade bänkspelarna i klubblagen Atletico M och Everton, Lundqvist och Bennison (tre av de fyra senaste), bristande självförtroende = många felbeslut.
Glas, Ilestedt och Asllani är skadade. Seger är på väg tillbaka. Form är en färskvara och form får man genom att spela matcher när man är fräsch.
Det är inte mycket tid kvar till VM…
Damfotbollen på högsta nivå är målfattig. Sverige- Danmark 0-1, Nederländerna-Tyskland 0-1, med Wassmuth och Brand från start för Tyskland, som vissa efterlyst, England-Brasilien 1-1, målfattiga matcher i kvartsfinalerna i WCL. En tendens som nu är verklighet