Djurgården vann dagens ångestmöte mot Växjö med 3–2. Segermålet gjorde Urara Watanabe via stolpen i 90:e minuten.
Det var en rätt dålig match som kunde ha gått lite hursomhelst. Tyvärr spelade domare Lovisa Johansson en lite för stor roll när hon bjöd Djurgården på matchens första mål. Eller. Hon bjöd på en straff, som Watanabe satte dit.
För Alexandra Larsson visade med all önskvärd tydlighet att hon tyckte att hon tog bollen innan Johanna Renmark föll över Växjöspelarens ben. TV-reprisen visade att Larsson hade skäl till sin besvikelse över domslutet.
Under den här bloggens 15 år har jag ofta gnällt på domarnivån inom damfotbollen, både internationellt och i våra högsta serier. Internationellt har VAR räddat upp mycket, i varje fall i mästerskap och i Champions League. Men på hemmaplan har nivån tyvärr inte blivit speciellt mycket bättre. Lovisa Johansson är en av damallsvenskans mest ansedda domare. Ändå tycker jag att det är lite för ofta som hon hade behövt hjälp av VAR.
Nu hjälpte hon Djurgården till det otroligt viktiga 1–0-mål som gav laget arbetsro i matchen. Målet gav även sådan energi att pigga Olivia Ulenius kunde göra 2–0 bara 2,5 minuter senare.
Just Watanabe och 19-åriga Ulenius är nog de två spelare som skall rädda Djurgården kvar i höst. Japanskan är nu uppe i delad skytteligaledning med sju mål, starkt i ett lag som bara hade gjort sju mål totalt för två omgångar sedan. Och den finländska anfallaren ser riktigt rapp och formstark ut för tillfället.
I och med att Djurgården nu tagit två segrar i rad är nu plötsligt halva serien akut indragen i bottenstriden. Rosengård ligger på nedflyttningsplats, och för dem växte avståndet till fast mark till fyra poäng. Norrköping ligger på kvalplatsen. Och de kan passera fyra lag vid seger mot Kristianstad på söndag.
Så just nu är det sju lag som är inom tre poäng från kvalplatsen. Ovanför dem ligger Vittsjö och Kristianstad som sexa och sjua. Och de har bara sex poäng ner till Norrköping. Så några dåliga veckor, och de riskerar också att bli nedsugna i träsket.
Drog en suck över den straffen. Ledsamt att se. Växjös lagkapten får förklarat att alla tre domare anser att det är straff.
Fascinerande, det går inte särskilt fort och det är väldigt tydligt att försvaren är först på boll.
Inte utan att man undrar ifall man kan regelboken. Skulle vara intressant att höra hur domarteamet ser på situationen efter repris.
Utveckling av domarkåren borde vara av hög prioritet, man borde kanske rentav bara besluta att införa VAR i Damallsvenskan? Finansierat av förbundet, ett utmärkt hjälpmedel till undervisning.
Tyvärr är många matcher i Damallsvenskan väldigt deprimerande att se. I går var det 312 personer på Spiris Arena i Växjö. 11 688 tommar platser. Dåligt spel. Dåliga domare.
Allt detta riskerar att bli självförstärkande, och just nu känns det som att Damallsvenskan är inne i en negativ spiral. Vi har Hammarby och Häcken som kvalitetsmässigt, i spelet, lever i en egen värld. Hammarby är i särklass vad gäller publik, med Häcken och Malmö där bakom. (Men alla tre är på minus jämfört med 2025.)
Jag vet att många värnar de ”rena” damfotbollsklubbarna som Växjö, Vittsjö, Kristianstad, Eskilstuna och IK Uppsala.
Men jag tror ändå att möjligheten till ett publiklyft kommer med att dubbelklubbar som IFK Göteborg, Elfsborg och sedan kanske Helsingborg, Sirius (m fl) kommer upp i Damallsvenskan. Att bygga varumärken och jobba med marknadsföring kräver resurser som singelklubbarna tyvärr inte har. Umeå IK klarade att bygga ett starkt lokalt engagemang på den tiden när de var dominerande i Sverige. Tyresö byggde framgång med ekonomiska genvägar som var ohållbara.
Damlandslagets framgångar brukar ge någon liten vitamininjektion, men uppenbarligen alltid extremt kortvarig.
Finns det inget positivt? Jo, det är väl fortfarande så att antalet aktiva damfotbollsspelare ökar? Och antalet har väl aldrig varit högre?
Jag kan trösta dig med att domarna gör ännu större misstag i Allsvenskan. Det har varit en bedrövlig säsong av Sveriges domarkår överlag med ett par ljusglimtar som såklart ska lyftas fram.
Jag tycker det är supertydligt att domarna behöver hjälp. Det hade räckt med någon form av budgetvariant av VAR. Sätt en målkamera i båda målen och inför någon form av hjälpmedel vid offside-situationer så hade det löst jättemycket.
Annars luktar det skräll på Grimsta idag va? Tycker BP har spelat bra den senaste tiden och deras snabba anfallsspel kommer kunna straffa en backlinje i Häcken där många saknas.
Häcken har skadekris och snart är det nog dags att tillsätta en haveri-komission för nu går ju spelare sönder efter varje omgång. Något måste man ju göra fel när man har så många spelare i sjukstugan. Oroväckande många spelare har dragit korsbandet i Häcken under de senaste säsongerna och det är kanske något man bör kolla över. Kanske är det bara oflyt men när så många spelare är borta samtidigt borde det finnas något samband.
Tuva Ölvestad har ju varit borta i 14 månader nu så jag antar att hon har fått något bakslag. Hon skadade sig visserligen i BP men med den prislappen är det mycket press på henne. Än så länge har hon inte ens dragit på sig matchtröjan. Frågan är om hon ens kommer tillbaka den här säsongen.
I Hammarby är läget omvänt. Dem har i princip alla tillgängliga och just nu kan det ge dem en stor fördel i guldstriden. Häcken tvingas hela tiden göra om medan Bajen kan spela samma 11 i varje match. Skulle Bajen å andra sidan åka på ett par skador har dem en riktigt tunn trupp. Såhär i efterhand kan jag förstå varför Bajen ville ha Thindra Mattsson. Reidy verkar man helst vilja använda på kanten och då finns det knappt en mittback kvar i truppen.
Just nu känns det inte som något av våra svenska lag är rustade för en höst med Europaspel och Damallsvenskan. Men får Häcken tillbaka några skadade spelare och får träff på sina nyförvärv kan det såklart förändras. Får Bajen in något mer nyförvärv är dem också i ett bättre läge.
Jag tycker nog inte att det är någon tröst att det är ännu sämre någon annanstans.
Vad gäller Häckens skadelista är den anmärkningsvärd. Elena Sadiku och hennes stab måste nog fundera över sitt träningsupplägg.
Häcken hade ju massvis med skador under Mak Lind också så det har nog inte bara med Sadiku:s intåg att göra. Dåliga träningsplaner kan också vara en faktor. Sen kan det ju vara deras spelare som är skadebenägna också.
MFF har ju också haft mycket skador sedan dem gick upp till Damallsvenskan. Bajen har lyckats hålla sina spelare hela i många år nu. Även förra säsongen hade man nästan alla spelare tillgängliga.
Jag menade inte att Elena Sadiku skulle sticka ut när det gäller skador. Mer att byten av träningsupplägg rent allmänt är en riskfaktor när det gäller skador.
Det innebär att det är en risk att skadelistan växer när ett lag byter tränare. Det finns även en ökad risk för spelare som byter klubbar. Så en ny tränare måste ha lite extra kontroll, speciellt på nya spelare.
För den moderna fotbollen med allt tätare klubb- och tränarbyten kombinerat med späckade spelprogram driver skador.
Om ett lag dessutom skulle ha dåliga träningsplaner måste man ju även anpassa belastningen efter det.
Enda skrällen på Grimsta var att Bodin gjorde hattrick efter blott fyra dagar som geting.
Ja än så länge verkar Sadiku kunna hantera alla skador och bortfall. Nu får väl Häcken snart tillbaka sina Afrikanska spelare och den nya backen är kanske spelklar snart också. Det är bara att hoppas det inte blir fler skador för hon går hårt på en del spelare.
AIK har enligt uppgift någon slags demontränare som målvaktstränare. Tränaren ifråga skulle egentligen vilja flytta hem till Katalonenn men älskar sina målvakter så mycket att han stannar kvar. Frågan är om målvaktstränaren är involverad i beslutet att inte ta in någon etablerad målvakt vilket kostat både poäng och en resultatmässigt förnedring mot Bajen. Idag gör AIK tillräckligt för att vinna matchen mot Vittsjö men juniormålvakten ger bort två mål. Kan såklart även skylla på effektiviteten framåt.
Förstår frustrationen, särskilt när det ser ut som idag. Samtidigt kul att AIK som har tre talangfulla målvakter vågar satsa på dem.
Dannbäck, Agnekil har goda förutsättningar till att bli stabila förstaval i damallsvenskan.
Även Röhr som man i våras hämtade från Bajen F17 är en fin målvaktstalang.
Landets mest lovande målvakt är dock Häckens Hanna Karlsson och seriens bästa unga är utan tvekan Piteås Strazdina.
Men sett till var man är i serien så borde man kanske blandat sig i jakten på Öhman.
De är ju verkligen inte dåliga målvakter utan saknar väl bara den där sista stabiliteten och tyvärr som målvakt så blir det ju så avgörande. Agnekil gör ju det mesta rätt idag, men slarvar två gånger första gången har ju Vittsjö lite kvar att göra men gör det snyggt och Haddock är jättebra. Andra gången är bara slarv och säkert lite påverkad av första situationen. Jag vet inte kanske är det dessa matcher som krävs för att de ska lära sig men känns surt. Samtidigt ska vi ju faktiskt kunna göra fler mål med både bättre flyt och skärpa.
Nu var det ju inte deras fel men värt att notera är ju att Mattsson och Reidy har betydligt bättre uppspelsfötter och är mindre benägna att spela hem till målvakt än Nordin och Plan så man kan ifrågasätta valet av mittbackspar speciellt när Mattsson varit fläckfri hittills. Visst fattar att man prioriterade storlek idag även om Vittsjö hotade också med bollar bakom
Jag tänkte först att Agnekil fick ett elakt bakåtpass på vänsterfoten vid andra målet. Men efter att ha studerat henne lite inser jag att hon är vänsterfotad, och att hon gärna vill vara långt ute och spela med fötterna. Och då förstår jag inte riktigt vad hon gör vid 1–2. För hon borde förstå att hon mycket väl kan få tillbaka bollen där. Och så dålig är inte passningen.
Ja det är rent slarv från hennes sida. Det jag menade var bara att ju man spelar tillbaka ju större risk att det blir fel någon gång, Mattsson och Reidy är mycket bättre på att driva fram med boll och lösa situationer utan att använda målvakt. Sedan fattar jag också att just försvarspel är Nordin och Plan iallafall bättre än Reidy på
Ja, självklart finns det en risk kopplad till att passa runt bollen med egen målvakt i eller just utanför eget straffområde. Samtidigt kan det vara ett sätt att spela förbi ett par motståndare högt upp i planen, och på så sätt skapa ytor att anfalla på. Rätt många lag litar ju numera rätt blint på egna målvaktens fötter för att försöka locka upp motståndarna.
Av de återstående matcherna har bottenlagen (”risklagen”) vanligtvis sex hemmamatcher. Djurgården har sju och Växjö fem. Växjö ”vaskar” nog dessutom två av hemmamatcherna, för de är mot Hammarby respektive Häcken.
Jag brukar använda ett nyckeltal för vilka lag som är i riskzonen. Talet brukar ge en god fingervisning. Tabellpoäng tänker ni? Nej poängtalet är resultatmåttet, nyckeltalet för att se lutningen på kurvan är följande: ”vunna + oavgjorda är färre än förlorade = risklag”. Just nu är följande lag i riskzonen, om nyckeltalet appliceras:
IK Uppsala 4 -10
Rosengård 6 – 8
Djurgården 6 – 8
Växjö 6 – 8
BP 5 – 9.
Det ser mörkt ut för Växjö alltså men bättre för Djurgården. IK Uppsala åker ur och BP, Rosengård och Växjö går en kamp att undvika främst plats numro 13 men även n:o 12. Är det en rimlig gissning?