Kim Björkegren framför Hovås Billdals bänk
Kim Björkegren är inte längre tränare i Linköpings FC.
Om beskedet hade kommit för en vecka sedan hade jag sagt att det var en bomb. Men nu fick vi ju en liten förvarning, så nu är det väl ”bara” en chock.
Bakgrunden till det här är ännu oklar, vilket gör det lite svårt att kommentera.
Men klart är att LFC tog titeln som bäst i Sverige från Rosengård genom ett långsiktigt och målmedvetet lagbygge. Det bygget är raserat av utländska proffsklubbar, och långsiktigheten tycks också vara ett minne blott.
Det är självklart en hjälp för Linköping att även huvudkonkurrenten Rosengård och utmanaren Eskilstuna står inför nya lagbyggen med nya tränare.
Men jämför vi de tre har Rosengård det klart bästa läget. De har en ny tränare på plats och har värvat förståndigt i höst. I och med att LFC nu även behöver ny tränare skulle jag säga att Eskilstuna har kört förbi Linköping i den här sillysäsongen.
Och just LFC är ju den klubb som har kortast tid på sig för nybygget i och med att det väntar en Champions Leaguekvartsfinal under den andra halvan av mars.
Jag skall inte säga att läget i LFC är oroande, för det räcker ju om lagbygget är klart till årsskiftet. Men klart är att december blir en avgörande månad för vårt svenska mästarlag.
Elizabeth Addo
Apropå LFC har det ju spekulerats i att Elizabeth Addo skulle fylla luckan efter Claudia Neto. Enligt ingressen till den här artikeln kommer dock den duktiga mittfältaren från Ghana att flytta till USA. Mer än så kan jag inte läsa av den låsta artikeln, men tråkigt att inte Addo blir kvar i damallsvenskan.
En blogg om internationell damfotboll 
Mycket dimridåer som vanligt i sådana här situationer. Det kan ju knappast handla om för dåliga sportsliga resultat eller att de kommit för sent. Jag tror LFC under 2017 till stor del levde på återstoden av det uppbyggnadsarbete som förre tränaren Sjögren gjorde med laget. Nu är många av dessa spelare borta och LFC måste hitta en ny riktning. Björkegren har visserligen gjort sig känd för att inte stanna länge eller fullfölja sina kontrakt, men det är ändå märkligt att gå efter ett år av ett treårskontrakt. Jag tror inte det är så enkelt som att han hittat ett nytt tränarjobb. Då hade nog både han och styrelsen uttryckt sig annorlunda. Antingen har han ”gjort bort sig” i något avseende eller så finns oenighet om framtida riktning och resurser. Naturligtvis kan det också handla om att flera av spelarna gått till styrelsen med klagomål och då är det som vanligt tränaren som får gå.
Förutsättningarna för LFC att ta SM-guld 2018 och nå semifinal i WCL har minskat på fjorton dagar. Rekryteringsbehov av spelare och ingen tränare är en dålig kombo. Har LFC förmågan att vända trenden?
– Det ska fan vara klubbdirektör! skulle LFC:s Maria Hagström kunna utbrista, för att nu travestera en klassisk replik från teatervärlden. Nej, det är ett otacksamt uppdrag att basa för en klubb, vars fotbollslag brandskattas kontinuerligt på de bästa spelarna. För att göra en liknelse med byggnadsvärlden är det som att om dagarna snickra på sitt drömhus och sedan, på kvällen, sitta maktlös och åse hur huliganer kommer och river det som byggts.
För precis ett år sedan var dock läget för Linköpings stolthet på sportsidan (ursäkta LHC) betydligt dystrare. Hela anfallslinjen försvann, plus några fler viktiga lagkuggar, sedan försvann också succétränaren minst sagt oväntat. Laget tycktes ligga i ruiner och dödförklarades mer eller mindre. I varje fall spåddes 2016 års Mästarlag en medioker säsong 2017. Men si – som en fågel Fenix ur askan reste sig LFC och skrällde (som det brukar heta), inte minst under vårsäsongen. Kan bedriften, inräknat SM-guldet, upprepas nästa år? Osvuret är alltid bäst.
Känns inte alls bra, det här. Såg fram mot ytterligare en säsong med Björkegren. Han har trots allt gjort ett excellent jobb. Sedan det här med att de lägger ”locket på”? Personligen är jag skeptisk till att de inte ger åtminstone ”en version” till varför Björkegren får lämna. Det ledningen sagt är att det handlar om det sportsliga, inför framtiden. Då kan de åtminstone antyda vad det exakt handlar om – som en kommunikation med supportrar/sponsorer och av klubben. Handlar det om hur de vill spela? Hur laguttagningar genomförs? Ja, men kommentera då det, åtminstone i korta ordalag. Alltså, vari skiljer sig LFC´s och Björkegrens vision? Och nu kanske än mer relevant: vad är LFC´s vision inför framtiden? Vad har de för mål för säsongen 2018?
Olivia Schough ryktas lämna E-U och jag tror ar hon kommer att
följa med Fiona Brown till FCR,
E-united tycket jag ser rätt svagt ut. Viggosdottir försvann redan förra säsongen.
Nathalie Björn och Fiona Brown har också dragit till de sannolikt fina pengarna i FCR,
Det blir som för Linköping svårt att bygga långsiktigt när de bästa spelarna värvas
av konkurrenterna. Linköping har dock fördelen gentemot Eskilstuna då
Linköping är Svenska mästare.
Eskilstuna scoutar och Rosengård värvar, om Schough lämnar bör det har frigjorts en del friska pengar från diaz Björn och Schoughs kontrakt, så helt lottlösa blir nog inte United ?
Ja, Rosengård plockar allt de kommer åt från Eskilstuna…
Ja för en utomstående verkar det konstigt att guld tränaren slutar. Sen alla spelare som byter klubbar hit och dit. Alla vill vara vid köttgrytorna. Stackars EU har väl snart blivit av med alla sina spelare. Hopplöst att vara klubbdirektör idag. FCR verkar vara storfavorit till nästa säsong om man ser till värvningarna och lagbygge.
I så fall ska Rosengård glädja sig maximalt och så länge det går innan de ”utrikiska” fotbollskrämarna kommer och viftar med sina euro- eller dollarstinna kontrakt… 😉
Många gör misstaget att se enbart till värvningar när de bedömer oddsen för olika typer av framgångar. Det man hellre ska titta på är hur ett lag spelar, hur de uppträder och hur klubben bakom laget ser ut. Samt vilken potential som finns i truppen. Det är förvisso svårare och kräver kunskaper i spelet fotboll…
… så LFC är nog fortfarande favoriter, det är landets absolut bästa klubb.
Här kommenterar Kim Björkegren:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6831821
Och här är Christer Mård med en kort kommentar.
https://www.svt.se/sport/fotboll/linkoping-fc-byter-tranare-efter-sm-guldet/
Per Bergsten, krönikör på Corren, skriver såhär: ”Jag hör från säkra källor att det framförts kritik från de etablerade delen av spelartruppen och utgår från att det var en viktig del i det här beslutet. Jag vet också att Björkegren tyckt att han fått lägga mycket tid på annat än det rent sportsliga, men att den ekonomiska verkligheten samtidigt sätter hinder för att utöka den organisation som med damfotbollens taskiga villkor nästan går på knäna”.
Redan från slutet av våren fanns det en viss kritik om att allt ”inte flöt som det skulle”. Enligt Bergsten.
Björkegren ska också ha sagt att ”många tränare pratar mer om prestation, men jag har aldrig riktigt fattat det där. Vad är det värt om inte resultaten är bra? Så länge du jobbar i en elitmiljö har jag ingen förståelse för det”.
Personligen kan jag inte se något problem med det. Tvärtom. Björkegren har istället under hela säsongen bytt spelare, deras positioner och spelsätt. För att vinna matcher. Och det är en coach huvuduppgift, själva kärnan i uppdraget. Det har han klarat galant.
Däremot kan jag förstå om det funnits en diskussion om uppgifter och ansvar för tränaren utanför själva det som är sportsligt, allt det som händer vid sidan av målet att just vinna matcher – vad det nu kan handla om. Arbetsbördan kan bli för stor, kanske? Kanske gnisslade det där?
Jag tycker fortfarande att det är högst märkligt att bryta kontraktet och gå skilda vägar. I det här läget. Spelsättet och uppställning har varit helt i linje med det sätt som LFC vill spela på (med en reservation för skada på Neto och spelarförluster under sommaren – vilket försvagade spelet något).
Mycket oväntat och som många säger efter en sån framgångsrik säsong med Serieseger med 9 poäng till FCR och 1/4 final i CL, speciellt med tanke på alla tunga spelartapp före säsongen och även under säsongen samt den olyckliga skadan på Neto. Anledningen och bakgrunden kan man efter dom knapphändiga kommentarer från båda parter bara gissa och spekulera över. Officiellt är då att ”man har olika syn på den sportsliga fortsättningen” vad det nu betyder och vad man är oense om. Man tycker att det borde finnas förutsättningar att komma överens om den sportsliga satsningen inför säsongen, det är ju ingen direkt panik när man är i slutet på november. Att det skulle vara kritik från etablerade spelare är ju bara spekulationer, möjligtvis att den lite sämre hösten och några mindre bra insatser och minskad målfabrikation skulle vara upphov till spelarkritik eller att spelsättet och spelsystemet ifrågasattes av vissa spelare – men det förefaller osannolikt med tanke på den högsta lägstanivå som laget uppvisade under året. Så frågan kvarstår, vad ligger egentligen bakom, är det olika syn på fortsättningen, uteblivna spelarköp eller olika syn på vem eller vilka som behöver köpas in, ekonomiska frågor, uteblivna sponsorer eller uteblivna satsningar från kommun och näringsliv. Att nu Jonna Andersson, Irma Helin, Claudia Neto och Kristin Minde lämnar gör ju inte situationen bättre inför stundande CL spel i mars och den kommande säsongen.
Frågorna är många och frågan är om vi får något svar egentligen.
Kim var väl inte tillräckligt bra som TRÄNARE.
Att vinna fotbollsmatcher behöver inte betyda att man är en BRA tränare.
Kim kom ju till LFC med ett ganska blankt CV och det ställs höga krav på en tränare som ska vidareutveckla 8-10 landslagsspelare.
Det krävs inte många träningstimmar innan spelare genomskådar en mindre bra tränare. Och det hördes väl lite gnäll redan i somras…
Dålig scouting från klubben av Björkegren helt enkelt och även dålig tajming med avskedandet och ett treårsavtal.
Han skulle givetvis ha fått sparken redan för tre veckor sedan.
Nu ska en ny tränare plockas in, kanske allt är klart inom en månad.
Laget samlas för fullt igen redan 8-9 januari.
Vem i LFC tar nu alla beslut om scouting och nyförvärv?
Det krävs väl 5-6 nya, varav 3-4 spelare av högsta allsvenska klass.
Hinner den nya tränaren vara med i besluten och forma laget?
Det måste till ett grymt och snabbt jobb av styrelse och andra medlemmar i klubben!
Ändå gick både Banusic och Hurtig från inget till landslagsspelare under året (den senare gjorde dessutom stor succé). Och mycket bättre CV än vad som finns nu kan vara väldigt svårt att få tag på. Är det en tränare man vill ha, eller är det en coach som vinner matcher? Kanske båda i samma person – någon som ska göra precis allt. Och helst vara bäst på det.
Ja, det behövs spelare. En ersättare för varje som lämnat. Här är det helt tyst just nu. Sedan kanske det är dags att ifrågasätta ledningen kring det här med sponsorer/ekonomi/publik lite grann. Drar man in några pengar nu? Vinner man något på att vara landets bästa lag? Hur ser marknadsföringen och kommunikationen ut? Kanske kommer fler avskedanden/nyanställningar under vintern?
Att Banusic och Hurtig gick från inget är ju knappast förenat med sanningen. Båda hade ju på olika sätt varit med i landslagsdiskussionen sedan ganska lång tid tillbaka.
Både Banusic och Hurtig har ju varit med i landslagstruppen och gjort en del matcher i landslaget också så det hände ju knappast inte under Björkegrens tid. Banusic var ju aktuell innan Pia tillträdde och Hurtig var ju med i Pia:s landslag. Sen har ju båda fått chansen under Gerhardssons ledning men det är knappast Björkegrens förtjänst.
Fast visst har både Banusic (våren) och Hurtig (hösten) haft väldigt starka perioder under året, vilket ju Björkegren förtjänar beröm för. Dessutom har LFC lyckats hålla tidigare skadeförföljda Hurtig ovanligt frisk och hel, vilket också är bra gjort.
Du kan absolut ha en poäng i ifrågasätta kvaliteten som tränare. Kanske var det mer assisterande (som nu också slutar pga tidsbrist) som fick sköta en hel del av det direkta tränararbetet. Björkegren hade inte heller Sjögrens meriter att falla tillbaka på och Sjögren gick ju också vidareutbildningar som tränare under tiden i LFC. Det är dock begripligt att Björkegren inte hann med detta under första året.
Klubben/styrelsen betonade när den sökte ny tränare efter Sjögren att den utgick från en specifik kravprofil och tyckte tydligen att Björkegren passade in i den. De verkar inte ha ställt rätt frågor till honom. Nu ska samma styrelse på kort tid både hitta ny tränare och flera spelare – hur ska det gå? Över tid får rekryteringen av Sjögren och den långsiktighet han etablerade ses som ett lyckligt undantag i LFC, snarare än en regel. Bortsett från Sjögren har klubben haft ungefär en tränare per säsong i genomsnitt. Trots, snarare än tack vare, det har LFC tagit medalj de flesta åren i DA, vilket är ett starkt facit.
Ställer LFC de som i dagsläget har kontrakt på plan blir det en rätt stark startelva (förutom vänsterbacksplatsen). Däremot är bänken rätt tunn och tom. Det var en skapligt bred trupp LFC levde högt på gångna säsongen och det lär behövas igen 2018.
Hur tänker/tror du att ”andra medlemmar” ska bidra i den uppkomna situationen? Vilka är det? Hur som helst blir det väl en utmaning för styrelsen – om de inte lägger ut arbetet på entreprenad eller helt på klubbdirektören….
Möjligt att det är enbart Björkgrens bristande tränaregenskaper som ifrågasatts av delar av spelartruppen, kan vara så men det är ju bara gissningar. Själv tror jag att man får väga in mer i avskedet, ekonomi, långsiktig satsning, spelarförvärv, spelsystem etc. Men exakt varför får vi kanske aldrig veta, mer än möjligen delar av händelseförloppet och hela sanningen?
Rydén: ”inget” ska det givetvis skrivas – ett talesätt. Faktum är dock att de båda slog igenom stort, tog verkligen landslagsplatser, blev mästarinnor och gick till kvartsfinal i Europa – vilket de givetvis bidrog till stort. Att Björkegren coachat dem rätt är snarare en underdrift.
Även inom citationstecken tycker jag att inget är ett högst felaktigt ordval i sammanhanget. Men det hindrar inte att Björkegren och LFC gjort ett bra jobb med dem. Se annan kommentar i samma tråd.
Jo, då Björkegren har gjort ett strålande jobb både med LFC i stort och med Banusic och Hurtig. Däremot har både Hurig och Banusic varit landslagsaktuella och med i diskussionen sedan länge, det startade inte säsongen 2017 med Björkegren, vilket vi påpekade och väl var vår invändning mot att dom har gått från ”inget till landslagsspel”. Hurtig debuterade redan 2013 och spelade 5 landskamper 2014-2016 när hon spelade i Umeå. Var även uttagen under Pia:s ledning våren 2016 men fick tacka nej till Argave Cup bl a pga skada och ej heller med i EM mestadels för skadebekymmer. Spelade även flera U17 och U19 matcher. Banusic debuterade även 2013 i landslaget när hon spelade i KFF och var med i landslagstruppen 2014-15 när hon spelade i Chelsea respektive Eskilstuna och spelade 3 landskamper. Även uttagen till U-landslag. Uttagen i landslagstruppen våren 2017 men tackade nej då hon enligt Pia S ställde krav att hon vill spela forward istf event ytterforward och ratades då av Pia och Lilly P. Återkallad i landslaget av Peter G under sensommaren 2017 och ordinarie i dom första landslagsmatcherna hösten 2017. Så visst har båda varit aktuella och förekommit i olika grad i landslaget långt tidigare dom kom till Linköping år och Björkegren. Hur stor del Björkegren har i att dom nu ”blommat” ut och är aktuella i dagens landslag under Peter G skall jag inte spekulera i, men enlig Banusic så har ”Björkegren betytt mycket för henne personligen och givit henne en tydlig roll i laget, frihet att spela det spel som passar henne och ökat hennes självförtroende”.
Två lovande spelare som inte hade så mycket meriter, nu har de det, i toppfotbollen (gäller ju också Björkegren själv förstås): Någon bör få kred för det, tycker jag nog. Det handlar inte om skär tur. Dessutom fann Banusic ett hem, kunde spela fotboll och göra mål. Det är omvittnat. Det finns alternativa historier/utfall för säsongen; en sämre coach hade missat allt; det ser vi många andra lag/klubbar.
Sålunda, jag tror inte detta har att göra med att Björkegren inte var en bra tränare/coach (det senare var han verkligen, det visade han gång på gång); det är nåt annat som inte varit friktionsfritt. Han borde fått ett år till. Verkligen.
Det fanns också en lyskraft, måste jag säga. Men, vad vet jag om prioriteringar. Kan bara säga att jag personligen inte kan vara mer nöjd med 2018. Det enda jag beklagar är att LFC tvingas släppa sina bästa spelare – det är nog det problemet man bör se över först, sätta överst på dagordningen.
Tilläggas kan att det naturligtvis fans skäl och bakgrund till att både Banusic och Hurtig värvades från E-tuna respektive Umeå till LFC inför säsongen. Dom båda var knappast några okända lovande spelare utan meriter utan hade i olika sammanhang både på klubbnivå och även på landslagsnivå visat sina kvalitéer vilket gjorde dom till efterfrågade nyförvärv, speciellt som dom skulle ersätta sådana etablerade spelare som Harder, Blackstenius och Rolfö. Så det var nog ingen lyckträff att man värvade just Banusic och Hurtig – det var nog ganska genomtänkt.
Ett kort påpekande bara: När Marija Banusic spelade med Chelsea 2015 vann klubben både engelska ligan WSL och FA-cupen, så hennes meritlista var knappast ett blankt papper innan den här säsongen.
Rydén: såg den tidigare kommentaren först nu. Så vi är överens, i stort, i den här frågan.
The Guardian – Du svarar på mitt inlägg men refererar till Rydén, men bra att du är överens i stort, Du har absolut en poäng i att Björkegren har del i Banusics och Hurtigs utveckling under 2017 och deras landslagsplatser. Däremot att dom var relativt okända, gick från ”inget till landslagsspel” och var utan några meriter när dom kom till LFC och Björkegren är lite missvisande och ger inte hela bilden av dessa båda spelare. Dom var uppmärksammade och med i landslagsdiskussionen långt innan, både i seniorlandslaget och i ungdomslandslag och båda har dessutom tackat nej till landslagsspel av olika anledningar innan Peter G tog över – Banusic hann t o m med en kort proffssejour i Chelsea.
Men nog om det, nu ser vi framåt.
Rolf Persson: För att det inte ska uppstå missförstånd, jag svarar på svenneberka, sedan hoppar Rydén in och jag svarar honom; slutligen hamnar mitt sista inlägg i tråden på fel ställe – det medges – när jag på nytt svarar Rydén (och ja, jag skulle vilja ha en bättre och tydligare trådstruktur; fördröjningen i publiceringen är också lite knökig).
Oftast funkar det bra om man bara vet vilket grundinlägg man vill svara på (och gör det). Ibland kommer kommentarer i fel tidsordning trots detta. Vet inte om automatiken/programmet slirar eller om bloggaren redigerar eller lägger vissa av sina kommentarer för andra.
Som info: Jag har inte flyttat några kommentarer, utan låter dem hamna där de placeras av wordpress.
Det lär bollas med åtskilliga intressanta eller ”heta” namn när Linköpings FC nu jagar spelare – och tränare – att fylla luckorna med. Problemet: det finns inga pengar till den här storviltsjakten…
Jag hade välkomnat både June Pedersen och Elizabeth Addo, storligen. Jag tror att LFC velat ha dem. Men nu blir det ingen av just de två.
Men visst finns det resurser, Neto, Minde och Andersson måste helt enkelt ersättas. Sedan får vi se vilken typ av spelare det blir, rutinerade eller orutinerade, inhemska eller utländska. Men något eller ett par ”namn” krävs nog. Möjligtvis behåller man Rasmusen och är nöjda med mittfältare. Maanum spelas in som startspelare.
Spännande är det iallafall. 🙂
Hade som sagts tidigare varit bra om man haft en tränare på plats, någon som kunde hjälpa till med rekryteringen av spelare.
I dagens Corren (Östgöta Correspondenten) förstärks bilden av det dystra ekonomiska läget för Linköpings FC. Ordförande Christer Mård spår ett kännbart minusresultat för säsongen 2018, då ju bland annat bortamatcher i UWCL väntar. I motsats till FC Rosengård kan inte LFC gå till kommunen och snällt be om bidrag till utlandsresorna. Man må tycka vad man vill om den oginheten, men det borde vara en allmänt gällande princip att sportslig klubbverksamhet inte är en kommunal angelägenhet. Vi ser dock hur klubbar med mångmiljonskulder och näsan under vattenytan i sista stund räddas av politikers sentimentala välvillighet. Om sedan de röda siffrorna uppstått av ”oförutsedda faktorer” eller näst intill kriminell inkompetens är ointressant i sammanhanget.
The Guardian – Inga problem, undrade bara vem du svarade eller kommenterade – tycker själv det är lite stökigt med trådar och svar och vem som svarar vem när det är flera som kommenterar. Borde vara mer logisk ordningsföljd och klart vem som svarar och på vilket inlägg.
Jodå, LFC börjar bli något av experter på att lipa om att de inte får kommunala bidrag. Kanske skulle de se till de som har till uppgift att dra in pengar inom den egna organisationen, inklusive styrelsen. Det vill de förstås helst inte skylta med. För övrigt räcker det med att se på spelarnas dräkter för att notera att klubben får rejäla bidrag från flera kommunägda bolag, eller hur….
Nåja, nu vet jag inte om just LFC skulle vara experter och värst på att gnälla på kommunen. Det gäller väl många av lagen i damallsv som kämpar utan något eller iaf lite stöd från kommunen.
Noterar även att klubbdirektör Maria Hagström lägger ut texten något om truppen inför 2018 – i en intervju i Corren. Några spelare är på väg in, förhoppningsvis, men truppen kanske och möjligtvis inte blir lika bred som under den gångna säsongen. Så förhandlingar pågår, alltså.
Och Elin Landströn från Göteborg är klar för LFC, som bekant vid det här laget.
Och det finns inte så många spelare att fylla luckorna med, till vettiga priser. Om nu LFC vill behålla sin status som Sveriges bästa lag. Afrika är nog enda kontinenten.
Men har man en stor kassa att ösa ur, som t ex Rosengård, behöver man inte vara så noga i sin scouting. Då erbjuder man en högre lön än alla andra klubbar och spelaren säger ja tack!
Men om man inte har en stark ekonomi så krävs det väldigt mycket arbete av sportchef/sportkommitté/styrelse/tränare för att hitta rätt spelare till dom rätta pengarna.
Många snackar om betydelsen av förlusten av Martin Sjögren. Visst, han är en av de bästa tränarna. Men han hade också ett oerhört brett kontaktnät efter väldigt många år inom damfotbollen. Martin hittade dom ”rätta” spelarna till dom ”rätta” pengarna.
Glöm inte det!
Förstår att det är en resursfråga i en förening men ack så viktigt att bygga upp och bibehålla detta kontaktnät!
Intressant reminder. Återigen, ”landets bästa lag” har inte med värvningar att göra, allena. Något som också framgår av ditt inlägg, indirekt, iofs. Visst, fingertoppkänsla, men också en struktur att spela in olika nya spelare på rätt plats. Det är typiskt hur klubbdirktöt Hagström kommenterar sin nya spelare Landström: bra passninsspel, landslagsspelare och med en härlig personlighet – vilket sammantaget kommer att passa bra in i laget/truppen/klubben Vad gäller kontaktnät så är det upplysande. Tillsammans med en förmåga att hitta rätt spelare är det en del av en klubbs kompetens – något dess kvalitet består i. Så visst vill man ha sådana personer i en klubb. Så framtiden får givetvis utvisa hur man gör med arvet efter Sjögren (och efter Björkegren förhoppningsvis).
Vad jag vänder mig lite mot generellt är de smått negativa förväntningar, av bara det faktum att inte alla nyförvärv är klara i dagsläget. Jag ser fortfarande LFC som favorit till guldet 2018. Men det kräver antingen att man får in ett par namn till, som ersättare till Neto och Minde, eller att ett par spelare som redan är på plats får stora genombrott nästa år. Det ska nog vara möjligt. 🙂
Jag är inte orolig. För Damallsvenskan, alltså. Det kan å andra sidan bli svårt att nå semi eller final i UWCL. Det hade definitivt varit möjligt med final om LFC – vilket är en utopi med dagens krassa ekonomism – hade kunnat behålla alla spelare från både 2016 och 2017. Det hade gått att vinna hela turneringen.
Man ska inte tro att det är LFC som gör allt arbete med att scouta och hitta spelare. Så länge de är en klubb i ropet och regerande mästare blir de också kontaktade av olika agenter som företräder spelare. Samtidigt blir frekvent tal om dålig ekonomi en återhållande faktor.
Ja, det är inte så mycket att välja på, bara försöka dra in mer pengar från sponsorer – göra ett än bättre jobb med det.
Och det är antagligen spel i UWCL som pressar ekonomin lite. Nu har man iallafall skaffat sig läget och satt sig i en position där man kan nå ut – två raka SM-guld och kvartsfinaler i mars 2018; Asllani som potentiell ikon och en strid ström av leveranser av landslagsspelare.
Allt som marknadsför Linköping och linköpingsföretag i Europa borde vara högintressant. Personligen tycker jag laget och spelarna är otroligt bra representanter för hela regionen.
Ingen tränare, men Elin Landström klar för Linköpings FC.
Noterar att LFC tydligen har gjort klart med Elin Landström, back från Gbg/Kopparberg. Bra ersättare för J Andersson.
Jag har fortsatt svårt att se exakt varför nästan alla bloggare, experter och tyckare man läser från nu anser att LFC ligger LÅNGT efter Rosengård och som här t o m efter det av Rosengård brandskattade Eskilstuna. Visst har de sistnämnda en tränare klar men det är samma tränare som just misslyckades med att hålla kvar sitt gamla lag i Damallsvenskan trots seriens bästa målskytt i laget, har det någonsin hänt tidigare att skytteligavinnarens lag åkt ur?
När nu LFC precis som väntat gjort klart med Elin Landström som ny vänsterback ser jag en stark startelva även om bredden i truppen förstås inte alls kommer hålla samma nivå som den gjorde i år. Om man förlänger med Almqvist och Rasmussen så kommer man ha ett lag för toppen även om man inte skulle få in någon mer etablerad spelare och med tanke på det sedvanligt tuffa ekonomiska läget så räknar inte jag med något mer utöver nån/några talanger som man kan hoppas blommar ut.
Håller med – om nu alla stannar och Rasmussen blir kvar och även om man kanske kan räkna med någon eller några nyförvärv så ser väl laget okey ut: 4-4-2
Carlén – Oscarsson, Arnth, Kildemose, Landström – Sörensen, Lennartsson, Aslani, Hurtig – Rasmussen, Banusic eller 4-3-3 med Hurtig som forward. Banusic kanske kan spela tillbakadragen 10:a och då blir det 4-3-1-2. Almkvist, Maanum och Tullki som back-up.
Att Rasmussen skulle bli anfallare tror jag inte ett ögonblick på så länge Hurtig, Banusic och Sörensen finns tillgängliga.
Nej, det är möjligt men Rasmussen är väl i grunden forward och Sörensen kan mycket väl ta några steg tillbaka från högerforw till högermittfältare, tror det skulle passa henne utmärkt med sin snabbhet och förmåga att utmana. Detta var ju bara ett spontant lagutagningsförsök utan att vi vet J Rasmussens status och hur LFC tänker utnyttja henne framöver.
Visserligen inte så mycket med vad den här tråden handlade om från början, men eftersom det råder lite stiltje så: En LFC-startelva idag; Carlén – Landström, Arnth, Kildemoes, Oscarsson – Rasmussen (vänstermittfält, om/när hon förlänger), Asllani, Maanum – Hurtig, Banusic, Sörensen. Konkurrenter på mittfältet i turordning – Lennartsson, Almqvist (om/när hon förlänger) och Tulkki. Gissningsvis totalt cirka 18 spelare, vilket sänker uthålligheten och alternativen när skador och/eller tufft program tar ut sin rätt. En klart konkurrenskraftig startelva av vilka åtta spelat ihop i guldlaget 2017. Tunnare bänk än 2017, men det beror väl på ekonomi. Hur skulle motsvarande se ut för Rosengård i dagsläget?
Tråden handlade ju bl a om LFC om deras spelare, spelartrupp i förhållande till FCR så varför inte. Inte för att vara petnoga men Oscarsson är väl h-b, Hurtig, v-forw, Sörensen, h-forw. Sen föredrar jag Lennartsson som mittf (defensiv) som är bättre bollvinnare, närkampsspelare samt spelar rejälare och enklare än både Almqvist och Maanum som ofta tappar boll och/eller förlorar närkamper och det blir för tunt med enbart Asllani på centralt mittfält, speciellt om hon går framåt och skall vara creativ bakom forwards, då tappar LFC mittfältet och blir undertaliga som hände i flertalet matcher på hösten. Därför behövs Lennartsson på mitten, som håller sin plats och skär av passningsytor och ofta vinner tillbaka andrabollar. Tycker Lennartsson är väldigt underskattad och hon växer hela tiden med uppgiften.
Rolf Persson: LFC behöver en passningsskicklig bollhållare som ersättning för Claudia Neto. Möjligheten finns att skola in någon (försök gjordes med Tulkki under säsongen – bra försök, tycker jag) eller att hitta någon externt, delade velat ha Addo.
I dagsläget går det inte att finna någon som till 100% axlar Nettos roll, men vill man spela som Linköping nu är kända för så måste man ha en sådan spelare.
Håller med The Guardian – att ersätta Neto är inte lätt och den spelaren finns inte i LFC. Därför får man utnyttja det material man har på bästa sätt – Aslani kompletterad med någon bollvinnare och närkampsspelare och där räcker inte Almkvist el Maanum till, det blir för tunnt på mitten med dom båda. Lennartsson är det bästa komplemtet till Aslani på centralt mittfält enligt mig om man inte får in någon ny spelare. Sen beror det hur man väljer spelsystem och hur den nya tränaren vill spela, men som sagt Neto är svår att ersätta för LFC lika svårt som FCR hade att ersätta Martens som speluppläggare.
Jag var kanske inte jättetydlig i mitt inlägg. Det jag avsåg i jämförelsen var läget i själva sillysäsongen, inte en kvalitetsjämförelse mellan respektive trupper. Det är således under själva silly season jag tycker att Rosengård har ett klart försprång.
Vid en snabbkoll på trupperna tycker jag att LFC fortsatt har en liten fördel i och med att det var laget som funkade bäst under hösten, medan Rosengård nästan bygger helt nytt. Eskilstuna ligger klart sist i och med att de tappar delar av sin stomme.
Jo, det framgår nog. Tycker själv att de har ett litet försprång. Det måste LFC täppa till. men man ska inte heller glömma att man vävare bra under sommaren – det föll väl ut och det finns en potential där. Kanske blir det så att LFC vävar bäst under sommaren och FCR under vintern. Men det återstår att se.
Helt klart att FCR värvat mer och möjligen bättre än LFC i dagsläget. Om det ser så ut om en månad är en annan sak. Tror inte FCR:s trupp skrämmer slag på LFC (möjligen inte heller tvärtom), men Troelsgaard och Mittag (tros allt) är främsta kvalitetsspelarna. Trupp mot trupp även i dagsläget står sig LFC:s väl, mycket väl.
Nej, jag tror ingen känner någon panisk skräck. Men som Hagström säger vill ledningen göra ett bra jobb nu inför nästa säsong. De vill träffa helt* rätt med de kommande värvningarna och kanske är det därför det drar ut lite på tiden. Dessutom ska potentiellt tillgängliga spelare jämföras med det material man redan har (t.ex. Rasmusen, Lennarsson, Almqvist); spelare som gjort det bra under föregående säsong. Tycker inte heller Rydéns artikel målar upp något specifikt scenario, bara att han undervärderar LFC och övervärderar FCR (i vanlig ordning). Är Troellsgaard tänkt som den kommande fixstjärnan i FCR så känner jag mig tvärtom väldigt lugn (vilket jag iofs gör ändå). För två år sedan hade LFC att tampas med Marta, förra säsongen med Martens…
Och Hilda Carlén och Elin Landström är väl rätt bra nyförvärv såhär långt? Eller? Finns potential till succéer. Är Carlén en bättre målvakt än Musovic? Ja, svar ges under 2018.
@Rolf Persson 2 december kl 19.20:
Nja, jag tycker nog att artikeln handlade främst om tränarbytet och något om rekryteringar, vilket är rätt långt ifrån att spekulera om startelvor, eller? Det gjorde tråden också rätt länge…
Inte för att vara petnoga, men jag skrev lagdelar från vänster till höger. Det upptäckte du tydligen inte. Så visst är Oscarsson högerback, Hurtig vänsterforward och Sörensen högerforward, precis som jag skrev.
Ja, valet är väl ett svagare anfall med två spelare gentemot ett starkare mittfält med fyra spelare. Eller ett starkare anfall med tre spelare gentemot ett svagare mittfält med tre spelare. Visst finns det risk att bli undertalig på mittfältet. Noterbart är dock att det var först när Sjögren valde tre anfallare (tre mittfältare) det lossnade för LFC 2016 och att Björkegren efter litet experimenterande med 3-5-3 återgick till 4-3-3 och det gick ju rätt bra, trots Netos skadefrånvaro. Klart att man kan diskutera spelare för spelare och vad de betydde eller kan komma att betyda för respektive lagdel och för laget som helhet. Harder rörde sig över stora ytor och kunde ibland lika gärna ses som mittfältare i utgångsposition och Neto ”ersätter” man inte heller på något enkelt sätt.
Jag håller helt med dig om Lennartsson. En mycket gedigen och nyttig spelare som först i år fått mycket speltid. Hon har dessutom förmågan att anpassa sig efter vilka hon spelar med. Jag valde ändå Maanum för att jag tycker att hon är mer offensivt lagd än Lennartsson. När hon får mer speltid tror jag hennes kvaliteter kommer att bli mer synliga. Om det däremot ”bara” handlar om att låsa och äga mittfältet är Lennartsson ett bra val. Det var också därför jag satte henne som första utmanare på mittfältet och före Almqvist. Almqvist är visserligen ettrig som få, men har ibland ”Seger-syndromet” med att snurra runt sin egen axel och behandla bollen för länge.
Som jag sagt tidigare – LFC har ett klart konkurrenskraftigt lag redan idag (om några spelare förlänger). I så fall tror jag inte vi kommer att få se fyra nya i LFC, möjligen en eller två.
Ooops….3-5-2 ska Björkegrens experiment vara…..i vilket fall landade han i 4-3-3 som Sjögren.
Vill inte argumentera mot dig här, tvärtom: LFC spelar 4-3-3 och gör det med framgång. Finns ingen som helst anledning att byta spelsätt och uppställning. Det bygger på det som brukar kallas possession – de försökte och lyckades stundtals, i delar av matcher, spela ut även Rosengård under våren. Märkligt nog verkar det inte uppskattas av alla, trots framgångarna (om man hade förlorat så kan jag möjligen förstå tankegången och eventuell kritik). Givetvis måste LFC ha in en ersättare till Neto, även om denna inte fullt ut kan ersätta hennes brillians – kanske på längre sikt, dock?. Det är alltså positionen och spelsättet som eftersträvas, det kan ta lite tid och kräver nötande med hårt arbete på alla träningspass.
Märkligt är också att det i kommentarsfälten börjar sprida sig någon slags falsk övertygelse om att LFC inte ska värva nåt mer, alternativt inte behöver några tillskott, trots att klubbdirektören så sent som i veckan påpekar att det (förhoppningsvis) är några spelare på väg in.
På samma sätt är jag säker på att ledningen letar efter en tränare som har samma syn på hur laget ska spela.
Så LFC – om nu någon högst osannolikt skulle läsa detta – fortsätt att spela ert spel, det är ett signum för klubben. Så får vi se hur långt det räcker 2018. Det är en uppmaning! Spelet som ett signum för Linköping är huvudanledningen till att jag ser matcherna. 🙂
Tillhör dom som tycker och tror och hoppas att man kan värva några goda ersättare till Neto och Minde även om det blir svårt att ersätta Neto:s speluppfattning -skicklighet som du säger. Däremot så säger du först att Neto måste ersättas med en gång eller på sikt och sen att man skall fortsätta att spela som förut som om inget hade hänt. Hur man än vrider på det så måste man nu spela lite annorlunda utan Neto då man inte har hennes kapacitet och spelskicklighet på mitten – inte ens Asllani kan axla den rollen fullt ut – och med 3 offensiva forwards kan man inte bara ha en offensiv och creativ Asllani + 2 offensiva mittfältare till i Maanum och Almqvist, man måste ha en balansspelare på mitten som täcker upp offensiven på mitten och kan ”spelet utan boll” och då finns alternativet Emma Lennartsson enligt min uppfattning. Så en offensiv creatör i Asslani och en defensiv balansspelare i Lennartsson kompletterat med Maanum alt Almqvist eller om man nu tänker förlänga med J Rasmusson vilket är oklart. Sen handlar det även om vilken filosofi och spelidé den nya tränaren har och hur spelartruppen ser ut till våren, om det har kommit till några bra nyförvärv.
The Observer – Såg att du skrev lagdelar från vänster till höger. Nog om det. För att ansluta till diskussionen om nyförvärv så hoppas jag att man förstärker truppen med 1-2 nyförvärv även om man nog inte kan ersätta Neto:s spelstyrka och intilligens på mittplan. Vi är överens om att Emma Lennartsson (som jag är rätt svag för som du märker) behövs som komplement tlll offensiven med 3 forwards och 2-3 offensivt lagda mittfältare i Asllani, Maanum och/eller Almkvist. Det blir ibland lite för mycket offensiv och framåt från Maanum/Almkvist och även om dom är fyndiga och creariva ibland så behövs det ibland att någon täcker upp och gör grovjobbet och kan ”spelet utan boll”. Där tycker jag Emma L precis som du säger lojalt anpassar sig efter övriga spelare och spelsituationerna och täcker upp föredömligt. Hon är dessutom all-round och kan även spela back som hon har gjort några gånger.
Sammanfattningsvis hoppas jag att samtliga i truppen förlänger så att ingen fler försvinner till andra klubbar och att vi som sagt får in 1-2 goda spelare för att komplettera truppen inför CL avslutningen och starten på DA. samt att vi får en ny tränare på plats relativt snart.
Anser att LFC förlorar 25 %, Landström mot Andersson.
Ingen vetenskaplig procent, men har sett Landström live sedan hon var 17 år. Och visst, hon kan göra en väldigt bra insats som ersättare för Jonna. Men procentsatsen blir ändå klart minus i sin jämförelse.
Likadant till till höger: att jämföra Oscarsson med Samuelsson är väl 75 mot 100 procent.
Det blir väldigt många ”minus” i sin jämförelse, och kommer givetvis att påverka LFC negativt.
Hur många procent förlorar LFC på Neto?
Hur många procent förlorar LFC på Minde?
Hur många procent förlorar LFC på Andersson?
Tre av seriens absolut bästa spelare – i alla positioner!
Eftersom hela tiden överskattade Banusic nu kommer att få sämre omgivning kommer gietvis hennes brist på löpningar och hårt arbete att synas ännu klarare. Många gånger har Banusic inte ens hunnit in i straffområdet när t ex Hurtig har dribblat förbi sin vänsterkant.
Att stå och vifta med armarna i en irriterad gest varför man inte får en passning exakt på på foten håller inte i svensk fotboll.
Att LFC förlorar (procentuellt, om du vill) på alla de aktuella platserna har vi (som kommentatorer) redan konstaterat, i långa diskussioner, i flertalet andra trådar. Det är den ekonomiska situationen och realiteten för svensk damfotboll. Vi har beklagat det. Ja, LFC och svensk damfotboll förlorar i slagstyrka, det går snabbt. Vart vill du komma? Det är väl knappast Linköpings fel att Wolfsburg, Chelsea och Arsenal storsatsar med dammsugaren i högsta hugg på marknaden?
Det kan* vara så LFC förlorar 25% på vänsterkanten Jonna A/Landström. En annan fråga som blir relevant för dem som har mångårig och bra koll är hur förhållandet mellan Cajsa A och Hilda Carlén ser ut. Vad är bedömningen?
Det där om Banusic tycker jag var lågt. Borde ha lite mer respekt för en mästarinna och målskytt. Jag håller inte med dig alls om dina påståenden, de är tagna ur luften. Möjligtvis kan de stämma på någon annan uppburen anfallsspelare i något annat lag som åstadkom nada under 2018.
Glöm inte heller bort att LFC är svenska mästare och att de spelar 1/4 i mars 2018. Det är alla spelares förtjänst. Hela laget. Banusic var i alla fall på plats vid 0-2 borta mot Rosengård – om jag inte missminner mig lol
*under 2017 (rättelse)
Att bedöma spelare mot spelare med procentsatser är visserligen träffande, men säger samtidigt inte så mycket, eller inget alls, om olika spelares kvaliteter. Jag vill nog påstå att saknaden efter Samuelsson är betydligt mindre än vad som kunde förväntas. Oscarsson har gjort ett bra jobb. Att LFC förlorar spelstyrka på mitten utan Neto är rätt klart. Samtidigt klarare de av att hantera Netos frånvaro under hösten på ett bra sätt. Mindes förmåga som ”multi-spelare” är också svår att ersätta, men procentsats?
LFC hade kanske inte tagit SM-guld utan vare sig Hurtigs höst och Banusic vår. Jag är inte alls säker på att Banusic får en sämre omgivning 2018. Jag tror exempelvis det kan klicka bra mellan Asllanis instick och henne. Kanske gick också budskapet fram när hon bänkades en del de sista matcherna. När det gäller löpvillighet har det ju diskuterats en del i den här bloggen. Jag tycker hon visat att löpstyrka finns, inte minst i landslaget, men behöver utvecklas. Någon ”evighetsmaskin” som Samuelsson lär hon nog aldrig bli, men behövs det och hur många svenska spelare är det? Jag tror att spelare som känner henne tar hennes kroppsspråk för vad det antagligen är – en tillfällig besvikelse över en situation som kunde blivit en målchans. Värre om ett motståndarförsvar ser det som en framgång och att de lyckats irritera. En spelare som Banusic kan dock aldrig lämnas obevakad av ett försvar.
Åter till tränarfrågan! Min fråga är helt enkelt är om det finns några intressanta förslag till tränare i LFC? Vem vill ni se? Realistiskt eller drömmerier? Vilka finns på marknaden utan kontrakt för 2018? Vilka egenskaper bör den här tränaren ha för att nå framgång med LFC? Vilken syn på spelet fotboll? Ska det vara någon med en betydande del utbildning? Erfarenhet, från dam eller herr? Eller kan det vara ett oprövat kort? Inhemsk eller utländsk? Någon som hört några rykten?
Varför inte Pierre Persson som nesligen sparkades i september efter att i realiteten fört Växjö från div 1 till Damallsvenskan? Han gjorde misstaget att meddela att han tänkte lämna efter säsongen och då fick han inte vara kvar säsongen ut. Så kan en styrelse också agera – inte snyggt precis..
Visst vore det festligt att knipa sex poäng mot Växjö med LFC för honom? Förutom Gunnarsdottir i KDFF (som väl snart får räknas som svensk efter alla år) och ny ass. trän i Vittsjö är det bara svenska tränare i DA. Dags för en tränare från utlandet?
Pierre Persson, f d Växjö DFF, skulle nog inte göra bort sig i ett allsvenskt topplag. Sedan vore det väldigt spännande – och i takt med tiden – att se en KVINNA på tränarposten i Linköpings FC. Om hon är svensk eller utländsk är helt egalt. Stor erfarenhet är ett stort plus i sammanhanget, men jag tror varken Marika Domanski Lyfors eller Silvia Neid är sugna på att greppa tränarpiskan igen… 🙂
MDL tror jag varken är aktuell eller det minsta intressant. Hon är nog glad att ha fått en reträttplats på förbundet där hon kan bita sig fast i skrivbordskanten till pension. Hennes tränarmeriter vet jag inte heller om det är något att imponeras över. Förhoppningsvis och tydligen har damfotbollsutvecklingen sprungit förbi henne för ett bra tag sedan.
Svensk eller utländsk tränare egalt? Tror jag inte. Fråga svenska spelare som kommit till franska klubblag. Visst, ta hit Silvia Neid så får du se ett exempel på tränarskap och tränarkultur som nog skulle skapa kris i de flesta (alla) lag i DA. Nä, såklart inte realistiskt, varken i LFC eller något annat lag.
Tror inte Pierre Persson är aktuell
http://www.vxonews.se/article/tranarprofilen-tar-over-vaxjorestaurang/
…och grattis Johan till den längsta tråden! Gissningsvis en kombination av att nyhetsflödet är begränsat, ämnet och att några håller igång, men i alla fall…..nu går vi för 100 (hahaha..)!
Det räcker med att skriva ngt som vissa lättkränkta individer kan tolka som kritik mot LFC så får man en väldigt låååååång tråd. Kan man sen tolka texten som pro Rosengård, ja då är lyckan gjord.
😀
Så måste det nog vara, givetvis. Sedan är ämnet dagsaktuellt, många väntar med spänning och LFC är svenska mästare (med Björkegren som nu lämnat), samt spelar ett par viktiga matcher redan i mars. Ja, så tråden speglar (också) ett intresse, antagligen. Sedan finns det ju vissa som haussa upp LFC, också 😉
Vi går för hundra nu!
Som bloggare njuter man av diskussioner som lever sina egna liv. Tack alla som håller debatten levande.
Detta har blivit ett diskussionsforum för en pseudovetenskap som kunde kallas ”lfcologi”. Mycket läsvärt, för det mesta, men det finns ju elva (11) andra klubbar inom Damallsvenskan. Vad gör exempelvis FC Rosengårds supportrar, allt under kontroll i huset eller – ”gone fishing”? 😉
😀 Bästa kommentaren på ett bra tag!
Yngvar – Detta är ju ett öppet forum för alla supportrar till alla klubbar, det är väl fritt att skiva. Att det bara är LFC:s som skriver vet jag inte vad det beror på men det är knappast ”vårt” fel – ingen hindrar övriga supportrar inkl FCR:s fans. Det är bara att sätta igång.
Ja, men det har producerats artiklar under hela säsongen, i alla olika ämnen, om alla lag i Damallsvenskan. Dessutom mycket om landslaget och UWCL (europeiska klubbar och spelare). Som sagts tidigare, det är ett öppet forum. Ibland, som med den här centrala tränarfrågan, finns det vissa supportrar och andra kommentatorer som vill gå lite på djupet, kanske dröja kvar och spekulera, fram till dess just den frågan är löst.
Har personligen inget emot lite lfcologi. 🙂
Håller med – dessutom handlade ju Rydéns ursprungsartikel och tråd just om LFC och dess tränarbyte så de är ju ganska naturligt att man följer upp den och det blir en diskussion om just LFC och dess om framtid och spelarköp, ekonomi etc. Inget konstigt. Det finns ju och fans ganska mycket artiklar om andra klubbar samt om UEFA CL samt landslaget och det är ju upp till var och en att kommentera eller starta en diskussion – vassegoda ordet är fritt.
LFC skickar upp Linn Bogren, försvarare/mittback och kentyit, från F19 till A-truppen.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/linkopings-fc-plockar-upp-ung-talang
Men ännu ingen tränare, får vi se någon till jul? 🙂
Hattrick (Rainer) har nu ett mycket intressant tips på ny tränare, nämligen Niels Nielsen, tidigare förbundskapten och EM-silvermedaljör för Danmark. Det hade nog varit något. Spontant, alltså. Verkar vara sympatisk som person, dessutom.
Det finns även andra tips. Kolla in bloggen.
Några reflektioner från en av de ”övriga 11”: Är inte alls överraskad att Björkegren fick gå. Missnöjet hördes ganska tidigt en bra bit ut i landet. Inte heller särskilt överraskad att det dröjer lite med förstärkningar i LFC. De flest spelarna är kloka nog att inte skriva på förrän en tränare är klar. Tror däremot att det säkert kommer till ett par namn i LFC’s trupp när det blir klart. NN låter förresten som ett riktigt spännande namn. Börjar i övrigt bli tunt med intressanta svenska namn. Ska dessutom in en i Gbg också. (Övarraskande många klara i den truppen – förmodligen mest beroende på att ju inte kan bli mycket sämre än med SR vid rodret)
Läget just nu är väl ändå att LFC och FCR har startelvor för topplatserna, men hittills ser det tunnare ut än inför förra säsongen. Ny inriktning i FCR. Det kommer nog att krävas ett betydligt bättre arbete med spelarutveckling än vad vi sett senaste säsongerna. Tyckte det fanns intentioner när Jonas E var där förra svängen men både Björn, Lilja, Musovic (mest överskattad av alla målvakter) och för den delen Fiona B behöver upp ett par snäpp för att bli bärande spelare.
DIF, KDFF och PIF har kommit en bra bit med trupperna och har kontinuitet (och kvalitet) på tränarsidan. Lyckas de med ytterligare stora kliv på några spelare + lite oflyt i LFC och FCR så kanske kanske det kan bli jämnare i toppen. Gbg som sagt outsider, EU jättesvårt att bedöma men det ser tungt ut just nu. Likadant med Vittsjö. LB07 har jobbiga 2a året men en spännande trupp på g. HIF behöver få ett par förlängningar på nyckelspelare för att hålla slagkraften och nykomlingarna kan jag alldeles för lite om men visst borde Växsjö kunna vara lika bra som LB07 var i år?
Kul med lite tävlingsmatcher under försäsongen. Hoppas bara att det inte betyder en massa draga korsband redan innan serien startar.
Ser fram emot att få gnabbas lite med östgötarna innan Silly Season är till ända.
Alltid bra med fler röster! Tror att DA 2018 kommer att bli jämnare i hela serien. Tveksam till om United blir ”första utmanare” till LFC och FCR. PIF och KDFF ligger nog i samma nivå som United, men är svagare offensivt. DIF gedigna. men ändå inte mer än ett bra mittenlag som kan nosa på bronset. Ska bli intressant att se vad KGFC kan göra med en ny tränare. Ska också bli intressant att se vad Elitettans och Växjös skyttedrottning Anvegård kan göra mot tuffare försvar. Kanske blir just kontinuiteten, både i spelare och tränare, särskilt betydelsefull i DA 2018. Då borde PIF och KDFF ligga bra till, men en möjlig startelva i LFC skulle, trots allt, innehålla åtta spelare från guldlaget 2017…….
Hittar iofs inget att gnabbas om i din kommentar, verkar vara helt i sin ordning, s a s. Men det kanske kommer. 😉
För att tangera on topic, det jag undrar över är vad sorts missnöje som hördes ”en bra bit ut i landet”? Om du vill precisera?
Om vi nu ska koppla till PIF (om jag inte missminner mig på signaturen …) det var det där med June Pedersen, som LFC antagligen ville ha men som stannade – bra för PIF. Men det är historia. Däremot: vad tycker du om bytet Carlén/Andersson. Verkar som båda lagen kommer att ha bra målvakter 2018, hur man än vrider och vänder på det. PIF verkar också intakt, i stort. Samma starka försvar.
Som alltid en hel del rykten och inte jättemycket förstahandsinformation, men i huvudsak dåligt förberedda (och genomförda) träningar, brist på analys och fotbollskunnande. Det finns förstås olika syn på vad som är rätt och fel och hur mycket man ska påverkas/styras av spelare. Sammantaget tror jag inte man ska underskatta detta då det säkert finns ett samband mellan hur många som lämnar, hur många som är intresserade att komma till en klubb osv. Så personligen tror jag det är jätteviktigt för LFC att få klart med ett attraktivt namn på tränarposten.
Jag tror att Hilda C kommer göra backlinjen säkrare i LFC. Pondus, trygghet, bra fötter, låg lägstanivå. Finns fortfarande en förbättringspotential i luftrummet. Jag har inte sett tillräckligt med hela matcher för att bedöma Kajsa. Tycker mig se lägre lägstanivå (tex i hemmamatchen mot PIF) än Hilda, men det är ju vanligt bland de yngre målvakterna. Många utvecklas i Piteå och det tror jag Kajsa också kommer att göra så summa summarum kanske LFC vunnit på bytet den här säsongen men vi i norr känner oss trygga i att vi kommer att få stor nytta av Kajsa.
I övrigt ser det bra ut för PIF – och som bl.a Spelare 12 konstaterat skulle vi, likt princip alla andra klubbar behöva en 10+ målskytt (till – Madde J gör garanterat 10 om hon får vara frisk)
Hög lägstanivå menar du väl?
I övrigt håller jag med dig om att Piteå ser väldigt spännande ut inför 2018. Fick ihop laget väldigt bra under hösten, där man ju var bäst av alla, och har fått behålla huvuddelen av truppen. En eller två starka forwardar till så har Piteå möjlighet att slåss om ännu ädlare medaljer nästa år.
Tack så mycket för svaret PeE!
Och som konstaterats har PIF gjort ett starkt jobb att hålla kvar sina spelare. De trivs väl där uppe i norr. Och i klubben. Det finaste omdöme som kan ges. 🙂
Ja hög lägstanivå vg Hilda förstås.
Som väntaf, Olivia Schough följer med kompisen Fiona Brown till FCR
https://forum.paradoxplaza.com/forum/index.php?threads/change-building-style-in-existing-city.909466/
Rätt länk angående Schough. https://www.ekuriren.se/sport/schough-uppges-klar-for-rosengard/
Börjar se ensamt ut för Mimmi Larsson i United-anfallet? Läget mellan PIF, KDFF och United jämnar ut sig ännu mer. Snart kanske DIF också kan blanda sig i fajten om lilla silver och brons på allvar?
Mimmi har ju Kullashi, men dom lär ju behöva värva mittfältare i E-tuna..
Tror som dom flesta att DA blir jämnare än på länge i toppskiktet, framförallt när dom två topplagen inte kommer ha samma bredd som tidigare år..Hoppas på en mer spännande DA 2018..
Visst, men det är ändå Uniteds näst bästa målskytt som lämnar laget, trots att hon inte haft någon strålande säsong.
Fullt förståeligt att spelare från Eskilstuna United går till Rosengård. Har man tröttnat på att vara den ständiga 3-an i Damallsvenskan väljer man förstås ett lag som i alla fall aspirererar på minst Stora silvret och deltagande i Champions League.
Annars är den hetaste frågan just nu tränarfrågan i K/Göteborg och Linköping. Det återstår bara veckor innan trupperna samlas för 2018 års allra första lära-känna-varandra-träningar. Naturligtvis är det begripligt om Linköping tar extra tid på sig för att hitta exakt rätt kandidat, någon av Martin Sjögrens kaliber och inte någon oberäknelig vagabondtyp…
United har gjort det bra under sina få säsonger i DA. Att konkurrera med Linköpings långsiktighet (till viss del spelartrupp) och Rosengårds spelartrupp var knappast att vänta. Ständig trea? Ja, men så länge har det ju inte varit. United hade förstås haft bättre möjlighet att konkurrera med LFC och FCR om de fått behålla de som nu gått till FCR.
Gissar att varken LFC eller FCR aspirerar på mindre än SM-guld – och varför skulle de det. Jag tror att Rosengård de senaste åren mer dimensionerat sitt lag efter att gå långt i WCL och att SM-guld bara skulle vara ett självklart etappmål. Efter att ha missat SM-guldet två år i rad och ha tappat de vassaste spelarna har de blivit tvungna att hitta en ny väg. Den vägen och det här laget leder inte mot framgångar i WCL i första, eller ens andra, hand, utan primärt till att försöka vinna DA 2018. Att LFC och FCR sedan fortsätter i WCL är kanske kul så länge det varar, men semifinalplatserna är med nuvarande trupper mycket svåråtkomliga. Hur länge de svenska topplagen ska nöja sig med att vara bland de 8 till 16 bästa lagen i Europa återstår att se. Tror också att det kan bli allt mindre attraktivt för spelare att gå till de svenska lagen med WCL-spel som ett starkt skäl. Kul första gången att gå till kvartsfinal i bästa fall, lite mindre kul året därpå och ännu mindre kul tredje året. Vi får se hur länge de svenska lagen i WCL vill och kan hålla skenet och ekonomin uppe….
Tror det är flera saker som ligger bakom Schoughs flytt till Rosengård – andra spelare från United som gått dit; mer kvalificerad träningsmiljö (?); nytändning; ökade (?) chanser att återetablera sig i landslaget; ny tränare både i United och FCR; mer i rampljuset; chans till titelvinster och – förstås – en slant till i lönekuvertet.
Va inte United tvåa för två år sen???
Det stämmer bra och man var bara 1 poäng efter Rosengård
och det hela avgjordes i sista omgången.
I år var man bara 4p efter FCR.
Jag tror att EU tappar många spelare pga av svårigheter att
konkurrera ekonomiskt. Det är en mycket skarp konkurrens
på sponsormarknaden och publikt i Eskilstuna med 4 elitlag
som konkurrerar som samma publik (förutom Guif) och sponsorer.
AFCs flytt hit har nog drabbat EU negativt ekonomiskt och
Smedernas Sm-guld påverkar nog också.
Vilket innebär om United hade slagit FCR i första höstmatchen hade de vart förbi,så det är ju inga stora marginaler!!
Känner mycket väl till att Eskilstuna kom tvåa i Damallsvenskan 2015 och gjorde detta bl.a. genom att vinna hela 16 matcher, mot Rosengårds ”blygsamma” 15 vunna. EUDFF nådde sedan till 1/16-final i Champions League, där man gick på pumpen ordentligt mot Wolfsburg. Detta om detta. Inlägget var skrivet med en lätt ironisk vinkling, inte minst för att se om några EUDFF-supportrar var vakna och på alerten. 🙂
@Johan – jodå, visst finns konkurrens om slantarna i Eskilstuna. Det finns å andra sidan också för många andra lag i DA. Gissar att Rosengård tycker det också och gissar att Linköping håller med – elitlag i hockey, innebandy, volleyboll som exempel. Kampen om sponsorpengar är nog en del av förklaringen, men knappast den enda, eller kanske ens den viktigaste. Publikt står sig ju United bra jämfört med andra lag i DA, så det kan knappast vara huvudproblemet. Om United inte tänkt krympa budgeten till 2018 borde det frigjorda löneutrymmet kunna användas till nya spelare. Kanske kruxet istället är att hitta dem och avgöra hur de funkar långsiktigt för klubben.
I Eskilstuna har ju kampen om pengarna hårdnat rätt rejält det senaste året. Tidigare hade United ett kanonläge som stadens största fotbollslag. Det läget kvarstår inte.
Däremot borde ju faktiskt LFC kunna gynnas något av att Åtvidaberg rasat ner i ettan. För nu har ju LFC regionetta inom fotbollen med ännu större marginal.
Vill minnas att United när de kom upp i DA hade avtal med många små sponsorer, vilket skulle göra dem mindre sårbara än med få och större. Läget annorlunda idag?
Jakten på pengar är ständigt närvarande i elitklubbarna (och förstås inte bara där). Undrar hur väl klubbarna känner sina ”marknadssegment” och sin publik? Är det samma eller olika sponsorer och publik man konkurrerar om?
Har för mig att Linköping redan aviserat att 2017 går back. De har kanske inte märkt att Åtvid ramlat ner i ettan. Tveksamt om dessa sponsorer är intresserade av LFC. Snarare försöker nog Åtvid behålla de flesta för ”återtåget”, eller?
Stora nationella och ännu mer internationella företag har sina marknadsförings- och kommunikationsstrategier att följa. Då är det ofta nationella eller internationella livsstilssatsningar som gäller – segling eller hästsport för att ta några exempel. Ett simpelt fotbollslag kan hamna långt ner på listan av värdiga objekt för sponsring – eller vara helt uteslutet. Då spelar det mindre roll hur stora de är lokalt eller regionalt. På Vilans IP i Kristianstad räknas ibland alla sponsorer upp – undrar hur många som hört om det multinationella företaget Nyskördade morötter? Vad är (till ytan) största företagsnamnet på spelardräkterna hos mästarlaget LFC? Japp – ”Korvgubbens” – inte stadens skryt-och storföretag SAAB.
Rydén: LFC måste givetvis gynnas av att Åtvidaberg åkt ner, konstig skandal vore det annars; det har genom årtionden funnits linköpingsföretag som sponsrat ÅFF stort, även då ÅFF inte velat räkna sig som ett linköpingslag – de har alltid velat vara sina egna förknippade med orten/bruket (Åtvidaberg ligger en ganska bra bit utanför och söder om Linköping i en egen kommun). Det är det slut med nu när Linköping City också gått upp i ettan.
Förstår kanske inte vad du menar med ”regionetta” men inom fotbollen är IFK Norrköping störst. Inom damfotbollen är motsvarande storhet Linköpings FC. Sedan finns ytterligare en stor klubb inom ishockey, samt en lång rad elitserieklubbar inom andra mindre lagidrotter.
Jag kanske är fel ute, men trodde inte att företag i Linköping sponsrade Norrköpingslag och tvärtom.
Nej, du är inte fel ute, men menar alltså själva ”sponsringsregionen”, alltså?
Ja, precis så. Region var väl inte ett klockrent ordval. Men sponsringsregion funkar bättre.
Korvgubbens, hehe; men du vet att det finns fler storföretag än Saab i Linköping? Ja, det vet du.
Och många relativt framstående välmående fast mindre t.ex. teknikföretag. Kan faktiskt inte förstå att ett par av dessa går in och sätter sitt namn/logotyp på tröjan och/eller arenan. I det här läget. Hur tänker man? Du får gärna lägga ut texten om det.
Och Observer, du skriver om ”triangeldrama”, i den här kontexten – det är en bra beskrivning. Speciellt med City och ÅFF i ettan (dessvärre inte i samma serie). Här blir det väl dragkamp? Mycket kommer att avgöras för fotbollen i Linköping under 2018. Ska bli intressant att följa. Även om jag följer LFC´s matcher.
Kan bara gå till mig själv, visst sjutton hade jag hellre lagt mina slantar på LFC, istället för ÅFF; tror helt enkelt att jag hade fått ut mer lokalt av min investering. Jämför t.ex. medieutrymmet, både lokalt och nationellt. Ska bli intressant att jämföra publiksnitt också.
Ja, sponsringsregionen… faktum är att de tidigare mycket strikta gränserna mellan städerna något luckrats upp, verkar det som. Jag tror att Lundbergs – bygger en del bostäder i Linköping, precis som Botrygg gör i Norrköping – stöder LFC. Linköpings kommun stöder å sin sida SON (symfoniorkestern i Norrköping). För att ta ett par exempel. Men det känns lite märkligt att linköpingsföretag ska sponsra ÅFF, ett lag i ettan, när man nu har ett eget, Linköping City – åtminstone med några större summor. Samt att man har LFC, som just nu når ut ganska väl, eller t.o.m. riktigt bra, medialt.
Tror varken Diaz Schough eller Björn hade de sämsta kontrakten i United så möjligheter till påfyllning finns nog,men vad vet jag!!
Pierre Persson, som väl egentligen var den som tog Växjö till allsvenskan blir ny tränare i Assi IF i elitettan. Assi tll allsvenskan nästa säsong?!
Krogbranschen var inte så kul då? Bra jobbat av ASSI. De var ju inte långt ifrån att gå upp i år och de verkar få behålla många/de flesta spelare. Om nya konkurrenterna Kvarnsveden och KIF Örebro är fågel eller fisk i Elitettan 2018 återstår att se.
Intressant ”triangeldrama” – ett Linköpingslag för herrar på uppåtgående i tredjeserien, ett Åtvidabergslag på nedåtgående i tredjeserien och ett Linköpingslag för damer, mästare och i högsta serien. Vem tar pengarna lokalt/regionalt? Jag tror inte utfallet är givet, långt därifrån faktiskt…..
Jag slirade på tangenterna – kommentaren skulle hamnat i tråden om sponsring….
Marcus Walfridson, 36, blev det. Nån i det här forumet som vet något om honom?
The Guardian – inte mycket. Assist tränare från norska Mjöndalen och har dessutom tillhört klubbens ledning. En doldis men förhoppningsvis har väl LFC scoutat och kollat upp att han kan vara rätt man?
Ja, en doldis. Hur har de hittat honom? Förutsätter att de scoutat väl. Kanske har Martin Sjögren varit med och tipsat?