Mimmi Larsson till Rosengård

I dag på morgonen fick vi svaret på vart Mimmi Larsson var på väg. Hon flyttar söderut, men kanske inte så långt som man trodde, utan bara cirka 35 mil fågelvägen – till Malmö och FC Rosengård.

För Linköping var det ett problem att ha både Larsson och Stina Blackstenius, eftersom de är lite för lika i spelstilen. Jag tyckte att Larsson var den bättre av de två under året, men Blackstenius hade löpande kontrakt så det verkar ha varit ganska klart att det var hon som skulle bli kvar. För LFC ligger fokus nu på att försöka skaffa en ny högerforward.

För Rosengård och Jonas Eidevall blir det angenäma problem att formera en anfallslinje. Klart är att Rosengård kommer att ha en väldigt stark bänk – om de inte drabbas av en massa skador.

Om vi tänker att de fortsätter med de 3–5–2 eller 5–3–2 som Rosengård använde sig av i fjol så har de ju i första hand Caroline Seger, Sanne Troelsgaard, Hanna Bennison och Jelena Cankovic på de tre innermittfältsrollerna.

På kanterna har de Jessica Samuelsson, Fiona Brown, Johanna Rytting Kaneryd och Sofia Svava. Kaneryd är ju även användbar centralt. Och som forwards har man Larsson, Anna Anvegård och lovande Anam Imo.

Rosengård är inte bara det regerande mästarlaget – man känns som en självklar guldfavorit även 2020.

Utöver prestigevärvningen av Mimmi Larsson har man gjort en spännande rekrytering av Patrick Winqvist som ny assisterande tränare till Eidevall. Winqvist var mannen som tog upp Trelleborgs FF i herrallsvenskan 2018. Och det får anses vara en prestigevärvning att en damallsvensk klubb kan knyta åt sig en tidigare herrallsvensk tränare som assistent.

Jag minns Winqvist mest för att han stod och coachade i kortärmad piké i råkyla i kvalmatcherna på senhösten 2017.

Rosengård känns alltså i nuläget som solklar guldfavorit inför 2020. Som det ser ut just nu är utmanarna i första hand Göteborg, Vittsjö, Eskilstuna och Linköping.

Bland de lagen väntar man ju på att få veta vem som skall träna Göteborg. Det har varit väldigt tyst om den frågan ända sedan Marcus Lantz lämnade. Jag har inte sett minsta spekulation i GP.

På spelarsidan finns det fortfarande en ganska lång lista med intressanta namn som ännu inte förlängt/hittat ny klubb. På den listan har vi bland annat Rita Chikwelu, Lisa Dahlkvist, Felicia Rogic, Hanna Folkesson, Mia Jalkerud, Julia Spetsmark, Madelen Janogy och Heather Williams.

En som har hittat en ny klubb är Emma Holmgren. Hon presenterades i går av Uppsala. Det är en väldigt bra värvning av nykomlingen, för det är otroligt viktigt att ha en stabil målvakt om man skall kunna hålla sig kvar i högsta serien. Och dels är ju Holmgren från Uppsala, dels passar hon bra in i åldersstrukturen i Uppsalas trupp.

14 thoughts on “Mimmi Larsson till Rosengård

  1. Oj vilket lag FCR blir. På papperet ser dom urstarka ut. Sen skall det ju fungera på planen också. Såg intervju på tv med Mimmi L om förhoppningar att gå långt i europa spelet. Men kommer inte Anna A och Mimmi L att ha samma roll i laget ? Blir det inte som i LFC med Blackstenius ? Med det här laget bör dom vinna allsvenskan och även gå riktigt långt i Europa.

    • Anvegård och Larsson är ganska olika som spelare. På så sätt borde det kunna funka med dem ihop. Men det är ju tuff konkurrens om platserna, och egentligen vill nog båda spela allra längst fram.

      • Att det skulle vara ett problem för LFC att ha både Blackstenius och Larsson i laget är ju trams, det går naturligtvis att lösa annars hade ju inte man värvat Mimmi – däremot fungerar det inte med en totalt obegåvad tränare som Unogård, som man nu har flyttat på som tur är, dock ett halvår försent. Om inte Blackstenius och Larsson kan fungera ihop i Linköping lär det inte fungera i landslaget heller när man sen skall kombinera det med Anvegård – nu är ju Gerhardsson bättre på att få ihop det än Unogård förvisso.

        • Det är inget trams att det är svårt att ha två likartade forwards bredvid varandra. Speciellt om båda har bra fysik och genombrottskraft medan de har brister i att förmågan att kombinera med lagkompisar. Det finns ju en anledning till att Blackstenius och Larsson aldrig (?) spelat ihop i landslaget. Det är antingen den ena eller den andra. Men det funkar med en av dem, om de spelar ihop med kompisar som är bra på att kombinera, typ Anvegård.

          Om du minns hur det var förra vintern så värvade LFC Larsson innan de insåg att de kunde få hem Blackstenius. Och det var ju svårt att tacka nej till Blackstenius när den möjligheten öppnades. Eller hur?

          När det gäller Unogård har han i stora drag ärvt en trupp som värvats ihop av andra. Nästa år kommer det stora testet av honom. Och om jag har förstått saken rätt så har Unogård inte flyttats i praktiken, utan det är hela tiden William Strömberg som skött träningarna.

  2. LFC har nu tappat målvakten Emma Holmgren, backen Anna Oscarsson, mittfältaren Filippa Angeldahl och forwarden Mimmi Larsson – etablerade allsvenska spelare med landsagsmeriter. Säger en hel del och kan väl bara tolkas som att man inte tycker att det har fungerat i Linköping, vare sig på eller utanför plan och att man tror sig kunna utvecklas bättre i en annan klubb. Att Mimmi Larsson flyttar beror enligt henne själv på att hon tror sig komma till en klubb som har en bra organisation, bra tränare, som satsar ordentligt och där hon får ut mer av sitt spel och kanske kan ta tillbaka sin landslagsplats som hon enligt Gerhardsson tappade för att hon fick spela högerytterforward mer än centralt. Att hon flyttar har ju inget med Blackstenius att göra utan hänger samman med helt andra orsaker, det är ju inte Linköping som har bett Larsson att bryta kontraktet och att byta klubb, det har hon hittat på själv. Sen gäller det naturligtvis att utnytjja Blackstenius och Larsson på rätt sätt, vilket Unogård totalt misslyckades med och som Rosengård förhoppningsvis lyckas bättre med.

    Läste till sist om Nicoline Sörensen, danska landslagets högerforward/yttermittfältare som lämnade Linköping för 2 säsonger sedan och hon var mycket kritisk (på Instagram) hur hon blev behandlad i Linköping, både på och utanför planen och att hon tyckte det var mycket märkligt som försigick i klubben och att tiden i Linköping var hennes värsta tid som fotbollsspelare. Kan man ju tolka som man vill.

    • Rosengård kommer ju inte stå inför samma dilemma då den tekniska Anvegård är ett perfekt komplement till den mer ‘begränsade’ men likväl sylvassa boxspelaren Larsson. Blackstenius och Larsson är för lika varandra och passar inte tillsammans.

      Däremot håller jag med om att LFC måste tänka till när det kommer till hur man hanterar unga utländska spelare som kommer till klubben för där har det uppenbarligen blivit fel någonstans med misslyckanden både vad gäller Sörensen, Hashemi och skulle jag hävda Kildemoes även om hon aldrig uttryckt samma känslor efter sin tid här.

      Kanske blev LFC bekvämt efter att ha haft ett sånt superproffs som Pernille Harder här och förväntade sig att alla utländska ungdomar skulle ha lika lätt som henne att hitta sin plats i laget.

      • Hur vet man att Larsson o Blackstenius inte passar ihop, de har väl aldrig blivit testade tillsammans och definitivt inte i ett anfall med två forwards. Finns väl ingen som kan tycka att LFC:s anfall blev sämre med Larsson centralt och Blackstenius till höger. Spelsättet och speliden avgör och där var LFC:s dilemma i år.

      • Martin, man blev lite fundersam efter detta du antyder/säger angående unga utländska talanger i LFC – och då inte bara danska. Den minnesgode erinrar sig säkert värvningen av ”Finlands nästa stora stjärna”, ”supertalangen” etc., mittfältaren Emmaliina Tulkki. Det blev inte den storsuccé som parterna hade hoppats på. Hon var knappt fyllda 17 när hon kom till Linköping, för första gången i en utländsk klubb, lovande som sagt, men något blev fel. Sin unga ålder till trots drabbades hon – som det har förklarats – av ett utmattningssyndrom, som satte en definitiv käpp i hjulet för en karriär med mästarlaget i Damallsvenskan. Nu är hon hemma i Finland igen och har tack och lov återhämtat sig helt från det svenska äventyret. Tulkki gör nu succé i storklubben HJK Helsinki.

        Det handlar nog mycket om olyckliga omständigheter kopplade till personliga orsaker när yngre spelare drabbas av vantrivsel och tappar sugen – alltså inte enbart för att de missköts av tränare och klubbledningar. Förvisso finns det svenska spelare som råkar ut för vantrivsel eller lätt utbrändhet tidigt i karriären. Det behöver dock inte betyda slutet på karriären, något som också ”det finska exemplet” här ovan bevisar!

  3. Tycker att Larsson är helt okej att kombinera med andra tycker några av hennes assist i årets allsvenska tyder på någon form av speluppfattning i alla fall!

  4. Jag tänker inte ge mig in i någon debatt om de interna förhållandena inom Linköpings FC. I anknytning till Rolfs beska inlägg ovan, så hänvisas istället till länken fotbollskanalen.se/damallsvenskan. Där läser vi hur pass missnöjd och bitter mittfältaren Lejla Basic är efter att inte ha fått förlängt kontrakt av KIF Örebro: ”…säsongen 2019 har varit den värsta i mitt liv…”, menar hon och syftar på bristande förtroende och dåligt med speltid. Basic är också kritisk till hur klubben ”kommunicerade” beskedet om hennes och lagkompisen Sejde Abrahamssons uppsägningar.

    Det handlade ju också om kommunikationer, dåliga, t.o.m. kränkande, då Anna Oscarsson sa adjö till LFC. Om vi har förstått rätt av färska uttalanden från tränare Unogård, så är han en smula ångerfull efter den ”affären” och menar att han själv och klubben kunde ha hanterat det hela på ett smidigare sätt.

    • Vad gäller Oskarsson så är det ju också så att LFC valde att inte förlänga om jag förstått det rätt, jag tycker också spontant att rockaden där Piteås Ronja Aronsson tar högerbacksplatsen känns som en förstärkning sett till hur LFC vill spela fotboll. Att en ambitiös spelare som Oskarsson blir väldigt besviken över att ‘spolas’ på ett så osentimentalt sätt kanske inte är så konstigt.

      • Tror nog att det är väldigt lätt för en klubb att välja att ”inte förlänga kontraktet” med en spelare som inte vill vara kvar.
        Då kan man ju skylla på det om spelaren skulle säga något ofördelaktigt om tränaren/klubben.
        Vad sanningen är får vi aldrig veta, men ingen rök utan eld……

  5. Det är klart att två landslagsspelare som Larsson och Blackstenius kan spela i samma lag – samtidigt. Men för att underlätta för båda så krävs nog en svensk hederlig modell av 4-4-2. Med rakare spel.
    Nu har LFC bestämt att man ska spela genom hela laget, från målvakt upp till forward. Därmed utnyttjas inte snabbhet och styrka – Larssons & Blackstenius bästa egenskaper.
    LFC utnyttjade inte sitt material på bästa möjliga sätt utan höll fast vid ett spelsätt som någon annan har bestämt.
    Vem ????
    Förresten, är ni helt säkra på att Blackstenius blir kvar?
    När Larsson lämnade tryggheten i Eskilstuna sa hon ungefär så här: ”LFC är rätt lag för min utveckling – och för att komma med i landslaget”.
    Nu är FCR tydligen det bästa för hennes utveckling.
    Den som lever får se.
    Med tanke på kollisionen mellan Oscarsson och Unogård var det väl givet att inte förlänga kontraktet. Lika självklart var det för Oscarsson att söka ny klubb. Oavgjort där.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.