Bloggen fyller tio genom att kapitulera för Cankovic

Almanackan visar måndagen den 28 juni 2021. Det har gått tio år sedan jag startade den här bloggen i Leverkusen den 28 juni 2011, några timmar innan Sverige gick in i VM-turneringen i Tyskland.

Jag minns att bloggens premiärdag var riktigt het, flera journalister kämpade med vätskebrist eftersom arrangören hade fått för sig att man inte fick leverera vatten till media under matcherna. Jag minns också att jag kördes gratis till arenan från centralstationen av en privatchaufför som antagligen misstog mig för någon Fifa-höjdare, eftersom jag bar ackreditering.

Jag befann mig i presscentret i BayArena när jag publicerade det första inlägget i den blogg som då hette ”BT på fotbolls-VM”. Det var tänkt just som en VM-blogg, och efter hemkomsten från Tyskland låg också bloggen nere i två månader mellan slutet av juli och slutet av september.

Under de två månaderna som bloggen låg nere led jag av den torftiga vardagsbevakning som svensk media hade av damfotbollen. Bland annat gick det inte att följa i någon svensk nyhetsförmedling hur det gick för Lotta Schelin i Lyon.

Jag älskade att följa vårt landslag under VM i Tyskland. Visst hade de stängda träningar, men inte så många – och spelarna och ledarna var ändå otroligt tillgängliga, och trevliga. Och glada. Det kändes som att de från hjärtat tyckte att det var kul att vi i media var på plats och följde dem.

När man var van vid att bevaka herrlandslaget – och herrallsvenskan – där media ofta ses som något katten släpat in, var det fantastiskt trevligt att mötas av en stor mängd positiv energi under några veckor.

Den positiviteten hjälptes förstås av att Sverige gjorde ett bra mästerskap i Tyskland. Men känslan var ändå att det fanns något äkta i botten. Och det var den känslan som skapade min drivkraft att följa spelarna även i sina klubblag.

Nämnda Lotta Schelin blev min absoluta favorit under de där veckorna i Tyskland. Det strålade om henne. Hon var alltid glad, positiv och fyndig. Och trots att alla drog i henne tog hon sig tid för oss allihop. Hon var så långt ifrån herrfotbollens mest firade stjärnor man kan komma. På ett otroligt positivt sätt.

I september 2011 slog tanken mig att jag kanske kunde hjälpa till att fylla ett tomrum. Huruvida jag gjort det får andra bedöma. Det jag vet är att jag sedan jag återupptog bloggandet inte haft någon längre lucka mellan två inlägg än drygt två veckor. Utan jag har försökt att hela tiden hålla bloggen levande.

Den har haft några olika namn. Efter ”BT på Fotbolls-VM” hette den ett tag ”Mot EM 2013”. Och på senare år har den som bekant hetat ”En blogg om internationell damfotboll” eller ”damfotboll.blog”.

I samband med bloggens tidigare födelsedagar har jag länkat till berättelser om varför bloggen kom till. Det gör jag även nu. Den riktigt utförliga berättelsen skrev jag i samband med ettårsdagen – där berättade jag bland annat att jag inte såg mig som expert när jag började blogga. Det gjorde jag däremot när bloggen nådde sin femårsdag.

Under de här tio åren har damfotbollen verkligen förändrats, både till det bättre och till det sämre. Till det bättre genom att det är större professionalitet både på klubbar och spelare, bättre kvalitet på spelet – och betydligt större taktisk skicklighet. Negativa förändringar är att man börjat ta efter några av herrfotbollens baksidor, som större distans till supportrar och media genom stängda träningar och färre mediekontakter.

Men damfotbollen är ändå fortsatt härligt jordnära.

Under söndagen gjorde jag en utflykt till Malmö för att kolla in det damallsvenska toppmötet mellan Rosengård och Häcken. Efter matchen gick jag och en kollega en sväng in i stan för att käka lite. När jag gick tillbaka till Malmö IP för att hämta bilen såg jag en liten folksamling på parkeringen.

När jag kom fram såg jag Anna Anvegård och Nathalie Björn sitta på asfalten och prata med Sanne Troelsgaard, Hanna Bennison och Mimmi Larsson – fem landslagsspelare på en parkering. En av dem, Nathalie Björn, körde strax efter elsparkcykel hem.

Motsvarande scen har jag inte varit nära att se efter en herrelitmatch på många år. Damfotbollen är fortfarande betydligt mer tillgänglig och jordnära än herrfotbollen, och det är också därför det är så kul att följa den.

För övrigt var det en trevlig match på Malmö IP i går. Rosengård vann fullt rättvist med 2–0, och har nu kopplat ett järngrepp om SM-guldet.

Jelena Cankovic

En tanke när jag startade bloggen var att erbjuda en mer kritisk granskning än vad som erbjöds av exempelvis dåtidens huvudbevakare av damallsvenskan, damfotboll.com. Som ett led i den där granskningen har jag ofta varit skeptisk till hyllade stjärnspelare.

En spelare som jag ofta följt med kritiska glasögon är Jelena Cankovic. Men efter söndagens match är det bara att kapitulera. Jag hade på de där kritiska glasögonen när jag kollade in henne lite extra under matchen. Men jag insåg snart att det inte fanns så mycket att kritisera, utan kom fram till att hon var fullständigt lysande. Hon var i en klass för sig i en match med många bra spelare.

I och med segern leder Rosengård nu tabellen med åtta poängs marginal efter tio omgångar. Jag roade mig med att kolla hur det sett ut i den damallsvenska tabelltoppen efter tio omgångar de tidigare år som den här bloggen existerat. Här är facit:

2021: 1) FC Rosengård 28 poäng, 23–2 i målskillnad, åtta poängs ledning.
2020: 1) Kopparbergs Göteborg FC, 26 poäng, 25–4, en poängs ledning.
2019: 1) FC Rosengård, 21 poäng, 27–7, en poängs ledning.
2018: 1) Piteå IF, 21 poäng, 15–12, två poängs ledning.
2017: 1) Linköpings FC, 27 poäng, 25–10, fem poängs ledning.
2016: 1) Linköpings FC, 28 poäng, 34–8, samma poäng och målskillnad som FC Rosengård, men med fler gjorda mål (30–4).
2015: 1) Eskilstuna United, 24 poäng, 21–9, en poängs ledning.
2014: 1) FC Rosengård, 27 poäng, 33–7, tre poängs ledning.
2013: 1) Tyresö FF, 26 poäng, 35–7, tre poängs ledning.
2012: 1) Tyresö FF, 24 poäng, 27–6, samma poäng som LdB FC Malmö (30–14).
2011: 1) LdB FC Malmö, 26 poäng, 27–7, en poängs ledning.

Noterbart här är att under de här elva säsongerna är 28 poäng högsta noteringen under de första tio omgångarna – alltså precis den skörd som FC Rosengård nått i år.

Unikt är däremot att ha ett så stort försprång som åtta poäng med tolv omgångar kvar att spela. Unikt är också att bara ha släppt in två mål på de där tio matcherna, en otroligt imponerande siffra.

Just nu talar allt för att guldet skall hamna i Malmö i höst. Men snart öppnar transferfönstret, och kanske att diverse spelaraffärer kan komma att förändra saker i vår högsta serie. Flera av de där Rosengårdsspelarna som firade segern på Malmö IP:s parkering omges ju exempelvis av flyttrykten.

Det är för övrigt många rykten om värvningar för tillfället. AIK skall ha fyra nya spelare, Växjö och Rosengård några vardera och Häcken har redan värvat två. Dessutom är flera av våra utlandsproffs på gång att byta klubbar.

Det kommer garanterat att finnas mycket att skriva om när den här bloggen går in på sitt elfte år. En höjdare kommer redan i morgon, då skall ju Peter Gerhardsson presentera de 22 spelare (18+4) som skall åka till Japan. Vi hörs.

15 tankar på “Bloggen fyller tio genom att kapitulera för Cankovic

  1. Det känns verkligen som att Häcken måste få första målet i matcherna för att vinna, annars verkar det omöjligt. Det kanske var en illusion, men det känns som att Häcken helt tappade sugen när Rosengård gjorde 1-0. Annars en bra, intensiv match, framför allt i första halvlek. Anna Anvegård såg rostig ut, hon brukar inte skjuta flera meter över när hon får lägen.

    Grattis på bloggens jubileumsdag, jag har haft mycket stort nöje av att följa den. Om jag minns rätt så upptäckte jag den i samband med EM 2013.

  2. Hurra för bloggen på 10-årsdagen! Bloggen erbjuder i princip alltid intressant läsning för oss fans av damfotboll och täcker på många sätt upp för avsaknaden av bevakning hos TV och tidningar. Precis som du skriver så har damfotbollen tagit enorma kliv framåt de senaste åren och där har ”gammelmedia” inte riktigt hängt med.

  3. Du har verkligen lyckats och vi är många som är så tacksamma för din bevakning och dina texter! Det finns fortfarande ett stort tomrum och du behövs!

  4. Grattis till dom första 10 och lycka till med de kommande 10!
    Jelena Cankovic är utan tvekan Damallsvenskans bästa spelare.

  5. Grattis till en bra sida som speglar damfotbollen i Sverige och i världen. Silly Season sammanställningen är suverän!

  6. Grattis till 10 år!!
    Var på semester i USA när VM 2011 spelades, av förståeliga anledningar så var det svårt att hitta info om svenska laget och tyvärr svårt även om mästerskapet i helhet. Detta var ju innan USWNT exploderade i intresse i sitt hemland.
    Hittade din blogg och har följt den sen 😃

  7. Du skriver att bloggen har haft några olika namn. Vill minnas att du förutom de du nämner också hade med ordet ”tjejer” rätt länge, vilket du lyckligtvis tog bort. Nästa steg är kanske att inte alls betona ”dam” som i ”damfotboll”. Även om jag förstår att det ska förenkla och signalera vad den handlar om, så kan prefixet ”dam” också signalera att det skulle handla om någon särskild slags fotboll som bara spelas av damer. Det tror jag inte halva mänskligheten egentligen är betjänt av. Utan att vara skrytsam tycker jag dessutom ”Sveriges ledande blogg” kunde föras in – en ren varudeklaration. Grattis Johan och grattis till oss alla som intresserar oss för fotboll som spelas av damer!

  8. Eidevall slutar under sommaruppehållet enligt FCR:s sida. Kan det bli så att han tar med sig några spelare också? Flera är aktuella för ”stora” engelska klubbar. Renée Slegers blir ny huvudtränare i FCR.

  9. En genomarbetad blogg med journalistiskt anslag och nyhetsval behövs minst lika mycket nu som för tio år sedan, god fortsättning!

    Det genomskinliga taket på BayArena gjorde nog sitt till för hettan på bloggens födelsedag.

    Ser jag rätt i sammanställningen över tabelltoppen i historiskt perspektiv har åtta av tio ledarlag efter tio omgångar också vunnit titeln till slut (och de två undantagsåren var det laget från Malmö som gick om).

  10. Grattis till decenniet i hetluften, tack för allt det goda du levererar – och god fortsättning! 🙂

  11. Många är gångerna då jag tänkt skriva och tacka för att du hållit ut och fortsatt skriva underhållande, snillrikt och skarpt år efter år. När passar det bättre att göra slag i saken än till bloggens tio-årsjubileum? Jag minns inte hur jag hittade till din blogg – det är längesedan nu – kanske var det i tomrummet som uppstod efter nedläggningen av damfotboll.com. På senare tid har även sambon och bästa vännen blivit trogna läsare. Vi kommenterar dock mycket sällan inlägg här på bloggen – vi har vårt eget kommentarsfält vid middagsbordet. Men vi läser, vi diskuterar och vi uppskattar bloggens närvaro något oerhört.

    Denna blogg är fortfarande den plats och ibland även det forum, där det går att hitta bäst information, nyheter och analyser av damfotboll på svenska. Att det inte gäller enbart ett visst lag eller ett visst land och att skribenten i sig inte uttryckligen supportar ett visst lag är i sig nästan sensationellt. För oss saknar den här bloggen motstycke. Men det är något mer än själva innehållet som är största behållningen. Som svensklärare gläds vi naturligtvis åt det enkla och klara språkbruket och den tydliga textbindningen. Det är en fröjd att läsa din blogg och vi hoppas att vi får möjlighet att fortsätta göra det under lång tid framöver!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.